För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Under senare år har världen stått inför en ekonomisk kris, den värsta i modern tid. Trots att denna svåra tid innebar ekonomiska påfrestningar hos befolkningen så har det konstaterats att bidrag till ideella föreningarna har ökat. Allmänhetens ökade intresse har även lett till en ökad medial granskning av de olika välgörenhetsorganisationerna, vilket resulterat i flera negativa rapporter, vilka rubricerats som skandaler. Dessa skandaler har gett ett minskat förtroende hos bidragsgivarna för välgörenhetsorganisationer, vilket visas i en undersökning som presenteras i uppsatsen. Förtroende är därför ett centralt begrepp i denna uppsats.

Studiens syfte är att beskriva och analysera begreppet oberoende styrelseledamot, samt visa vilka effekter och inställning kravet om att minst två styrelseledamöter skall vara oberoende av större aktieägare har på svenska börsnoterade bolag. För att uppnå vårt syfte har vi samlat in både primär- och sekundärdata. Primärdata har samlats in genom en explorativ undersökning av intervjuer med personer ur styrelsen eller företagsledningen i bolag som aktivt tillämpar Koden. Sekundärdata har samlats in från regler och riktlinjer kring oberoende i Sverige, EU, OECD och Storbritannien. Utifrån litteraturen har vi studerat teorier om corporate governance såsom stakeholderteorin, agentteorin och resource dependency teorin.

Flera ekonomiska studier har genom åren genomförts med syftet att undersökaom det föreligger en koppling mellan centralbankernas oberoende ochprisstegringstakten. Tack vare nobelpristagare Kydland&Prescotts och andraekonomers arbete kring tidsinkonsistensproblematiken har regeringar i ett flertalländer valt att låta sina centralbanker bli mer oberoende och utifrån givna riktlinjerbedriva en självständig penningpolitik. Uppsatsen beskriver hur denmakroekonomiska teorin ser på sambandet mellan CB:s oberoende ochinflationsutvecklingen i ett land. Utifrån resultatet av de tidigare studierna i ämnetsamt av den egna undersökningen kan konstateras att ett ökat centralbanksoberoendesänker och stabiliserar inflationsnivån i ekonomin. Det framgickdäremot inte att ett ökat centralbanksoberoende skulle kunna öka risken för störrevariationer i de reala variablerna såsom arbetslöshet m.fl..

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Titel:En studie om styrelsens oberoendeProblem:Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell.Syfte:Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare.Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik.Resultat:Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna.Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen..

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende.Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten.Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende.

Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner.

Syftet med uppsatsen är att utreda internrevisorns roll utifrån oberoendeaspekten. Vi har undersökt vad oberoendet påverkas av, om internrevisorn kan anses vara oberoende samt vilka möjligheter internrevisorn själv har att påverka sitt oberoende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex internrevisorer. För att samla primärdata genomförde vi inledningsvis en besöksintervju. De följande fem intervjuerna har bestått av telefonintervjuer.

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för attsäkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granskaårsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.  Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.  Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm.

Denna uppsats handlar om förtroende och oberoende i förhållandet mellan en revisor och dennes klienter. Syftet med studien har varit att undersöka revisorers uppfattning om hur förtroenderelationen mellan en revisor och dennes klienter påverkar revisorns oberoende. Vi har valt att avgränsa undersökningen till revisionsbyråer vars klienter är mindre företag och där parterna har samarbetat under en längre tid. De områden som behandlas i uppsatsen är hur förtroende byggs upp, vikten av förtroende i en klientrelation, värdet av långsiktiga klientrelationer och på vilket sätt en revisors oberoende kan påverkas. Undersökningen baseras på personliga intervjuer med två verksamma och tre icke verksamma revisorer.

Syftet med studien är att analysera hur väl de stora revisionsbyråerna säkerställer oberoendet. Vi fokuserar på huruvida oberoendeproblemen orsakas av bristande byråorganisation eller om de främst beror på otillräcklig professionalism.Vi har valt en kvalitativ ansats med ett induktivt angreppssätt.Inledningsvis behandlas vetenskapsartiklar angående revisorns oberoende. Därefter redogörs för lagstiftningen på området. I resultatredovisningen återges resultaten från vår empiriska undersökning. Resultaten är indelade efter kategorier.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar..

Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning som revisorn anser att han eller hon kan utföra rådgivning utan att den oberoende ställningen påverkas av ett självgranskningshot. Vi tillämpar mestadels ett induktivt och kvalitativt tillvägagångssätt under datainsamling och intervjuer för att uppfylla vårt explorativa syfte. Vi har använt oss av revisionsteori. Vi har lagt stor vikt vid beskrivning av teorier kring oberoende och olika lösningsmodeller för att komma förbi agentproblematiken vid revision. Det verkar som att oberoendebegreppet är väl förankrat hos revisorerna.