Sammanfattning: Detta självständiga arbete har utifrån ett taktiskt perspektiv studerat på vilket sätt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tänkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som är rimligt att förmågemässigt förvänta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sätta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer då dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera.Slutsatser som redovisas i arbetet är att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmåga till god lägesuppfattning för marinens taktiska chefer.

Syftet med det här projektet var att utforma en användarvänlig markstation till ett UAV-system.UAV står för Unmanned Aerial Vehicle och är benämningen på den obemannade luftfarkosten i ett UAV-system. Det aktuella UAV-systemet i det här projektet består av en UAV, eller drönare som den även kallas, och en markstation. Markstationen innehåller en R/C (Radio Control, styrenhet för manuell radiostyrning), en laptop och en antenn för videonerladdning. Drönaren styrs från marken av enoperatör via R/C:n men kan även flyga autonomt vilket innebär att operatören iförväg programmerat in en rutt med GPS-punkter som drönaren självständigt kanflyga efter. Drönaren kan utrustas med olika former av sensorer som laddar ner sina bilder kontinuerligt under flighten till operatörens laptop i markstationen.Uppdragsgivarna till projektet var de norska UAV-systemleverantörerna Scandicraft AS.

Det existerar ett flertal applikationer där kännedom om användarens position används, dessa tillämpningar är i många fall baserade på GPS-systemet. Problem kan dock uppstå då GPS-signalen inte alltid är tillgänglig, exempel på detta kan vara i stadsmiljöer med höga byggnader eller inomhus i parkeringshus eller lagerbyggnader.Eftersom GPS inte lämpar sig i realtidsapplikationer där krav sätts på noggrannhet i avseende på positionsuppskattning, syftar detta arbete till att implementera ett positioneringssystem baserat på inbördes avståndsmätningar mellan noder.Litteraturen inom området antar att ett protokoll för medium access control (MAC) existerar och därmed att inga datakollisioner uppstår, på så sätt kan alla noder i systemet utföra avståndsmätningar samtidigt. Dessa implementationer använder sig oftast av ett MAC-lager som har en oförutsägbar fördröjning. Oförutsägbar fördröjning är ett stort problem för positioneringssystem som ska fungera i realtid. Kandidatarbetet utvecklade två MAC-algoritmer anpassade för olika hårdvarukonfigurationer, båda är självstabiliserande, självkonfigurerande samt självorganiserande.De testresultat som presenteras visar att den implementerade algoritmen endast beror på antalet mobila noder i systemet och därmed är helt deterministisk.

Det existerar ett flertal applikationer där kännedom om användarens position används, dessa tillämpningar är i många fall baserade på GPS-systemet. Problem kan dock uppstå då GPS-signalen inte alltid är tillgänglig, exempel på detta kan vara i stadsmiljöer med höga byggnader eller inomhus i parkeringshus eller lagerbyggnader.Eftersom GPS inte lämpar sig i realtidsapplikationer där krav sätts på noggrannhet i avseende på positionsuppskattning, syftar detta arbete till att implementera ett positioneringssystem baserat på inbördes avståndsmätningar mellan noder.Litteraturen inom området antar att ett protokoll för medium access control (MAC) existerar och därmed att inga datakollisioner uppstår, på så sätt kan alla noder i systemet utföra avståndsmätningar samtidigt. Dessa implementationer använder sig oftast av ett MAC-lager som har en oförutsägbar fördröjning. Oförutsägbar fördröjning är ett stort problem för positioneringssystem som ska fungera i realtid. Kandidatarbetet utvecklade två MAC-algoritmer anpassade för olika hårdvarukonfigurationer, båda är självstabiliserande, självkonfigurerande samt självorganiserande.De testresultat som presenteras visar att den implementerade algoritmen endast beror på antalet mobila noder i systemet och därmed är helt deterministisk.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) används ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har länge skapats bland annat med hjälp av fotogrammetri där flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framställa DSM med hjälp av obemannade flygfarkoster, så kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS är att det går snabbt och enkelt att få den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framställa DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosäkerhet som kan uppnås i DSM som framställts genom fotogrammetri med UAS.

Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma år. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker från terroristnätverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av så kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstänkta terrorister utan möjlighet till en rättvis rättegång, Obama-administrationen har valt att fortsätta utöva policyn. Syftet med studien är att fastställa huruvida USA:s juridiska rättfärdigande och bruk av folkrätt i relation till genomförandet av riktat dödande och användandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gällande internationell rätt.

Unmanned Aerial Vehicles (UAVs) är obemannade flygfarkoster som främst använts och utvecklats inom det militära. Under senare år har användandet även tagit fart inom den civila sektorn, däribland mätningsbranschen. För att samla in geodata används Unmanned Aircraft Systems (UAS), vilka är system som består av fler komponenter än endast luftfarkosten t.ex. även kamera och kontrollstation. UAS är ett bra alternativ till traditionell flygfotografering då högupplösta bilder kan genereras till en låg kostnad.

Obemannade flygfarkoster, så kallade UAV, har länge används för militära ändamål. Dessa ändamål har främst varit underrättelseinhämtning i form av spaning för att ge markförband bättre beslutsunderlag. De används idag i konflikter som den i Afghanistan där de relativt obehindrade kan operera i luften utan att motståndaren kan påverka dem.Anledningen till denna frihet beror på den kontroll av luftrummet som uppnåtts genom så kallade luftförsvarsoperationer. Dessa operationer syftar till att skapa den kontroll av ett luftrum som en part vill ha eller anses sig behöva för att kunna genomföra mark- eller sjöoperationer. Dessa är indelade i olika uppdragstyper som ställer olika krav på flygplattformen beroende på uppdrag, det kan till exempel vara attack- eller jaktuppdrag.

Försvarsmakten sköter praktiskt taget all distribution av drivmedel till de interna kunderna. Inom Försvarsmakten finns planer om att undersöka om detta drivmedelsarbete sköts effektivast inom försvaret, eller om externa leverantörer kan göra det bättre. Innan beslut tas skall det undersökas hur det går till i nuläget samt vilka förbättringar som kan göras på det egna arbetet. Resultatet av detta skall sen tas med vid jämförelsen med de externa leverantörernas förslag. Detta projekt beskriver hur drivmedelsarbetet sköts inom Försvarsmaktens logistik.

Klimatfrågan och den globala uppvärmningen är en av de stora frågorna som världens beslutsfattare brottas med i vår tid. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen som är den stora bidragande orsaken till växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Med en internationell spelplan, mycket avancerade farkoster med höga säkerhetskrav och höga utsläpp är flygsektorn i stort behov av att finna miljövänligare alternativ till dagens fossila jetbränslen.Rapporten har som mål att svara på frågeställningen ?Hur kan Sverige/EU verka för en övergång till biodrivmedel för flyg från fossila bränslen med politiska och ekonomiska styrmedel? ? och detta ska göras genom att i första hand kartlägga marknaden för två av de mest intressanta typerna av biojetbränslen, de baserade på alger och jatropha. Parallellt ska även prisprognostiseringar och marknadsundersökningar göras för fossila jetbränslen.

Försvarets Materielverk (FMV) driver sedan 2003 ett bränslecellsprogram med syfte att öka Försvarsmaktens kunskap om bränslecellstekniken (FC-tekniken) och dess potential för framtida applikationer. Arbetet genomförs inom ramen för FM´s ?Dual Use?-program vars mål är att kartlägga potentiella strategiska teknologier för både civila och militära ändamål.En av slutsatserna som FMV drar är att bränsleceller inte nödvändigtvis är det självklara valet för alla studerade applikationer, men att tekniken visar på fördelar som strömförsörjningsfunktion för vissa tillämpningar. FC-tekniken har inneboende egenskaper vilka några innebär fördelar för såväl civila som militära tillämpningar. Särskilda fördelar relevant för militär verksamhet är att de har en låg ljudnivå och hög bränsledensitet vilket innebär potentiellt lägre upptäcktsrisk jämfört med förbränningssystem och betydligt längre drifttid jämfört med motsvarade vikt batterier.