Arbetet undersöker vilken militär nytta en Obemannad autonom undervattensfarkost med syntetisk apertursonar tillför vid sökning efter sjöminor. Genom systemanalys jämförs Obemannad autonom undervattensfarkost och syntetisk apertursonar mot ett referenssystem för minsökning som finns i försvarsmakten. Referenssystemet är en fjärrstyrd undervattensfarkost med minjaktsonar. Resultatet med arbetet redovisas som slutsatser och rekommendationer utifrån de grundläggande förmågorna; verkan, uthållighet, rörelse och skydd samt systemets effektivitet vid minsökning..

Många varma länder har problem med skogsbränder som kostar staterna enorma summor, naturen förstörs och liv förloras. Med en Obemannad övervakningsfarkost kan man i förebyggande syfte minska skadorna av skogsbränder genom att upptäcka dem tidigt.I detta projekt studeras ett koncept som ska vara lämpligt för att upptäcka och övervaka skogsbränder. Konceptet är en miljövänlig Obemannad farkostMed hjälp av handledning, litteratur och simuleringsprogrammet MATLAB har ett flygplanskoncept studerats och beräkningar gjorts för att tillfredsställa kriterierna.Några av de erhållna resultaten är totalvikten på ungefär 99 kg, energiåtgång på ca 7,5 kWh, motoreffekt på ca 7 kW och maximal flyghastighet på ca 50 m/s.Det visade sig att flygplanet klarar av att flyga 10 mil till målområdet och övervaka målområdet i 1 timme och sedan flyga tillbaka..

På SAAB AB pågår projekt vilka har till syfte att utveckla en Obemannad flygfarkost (UAV) som komplement till vanliga flygplan, exempelvis Gripen. För att kunna göra detta behöver SAAB samla kunskaper om UAV:er i allmänhet och detta examensarbete är en del i denna process. Detta examensarbete har utförts hos SAAB AB, avdelningen Future Products i Linköping. Syftet var att ta fram styrlagar som möjliggör autonom landning för en UAV. Även en kortare utredning om vilka sensorer som kan komma att behövas ingick i examensarbetet.

Den Obemannade  helikoptern Skeldar utvecklas av Saab Aeronautics. Saab är intresserade av hur väl sensorfusion kan användas för navigering av en Obemannad helikopter. Med sensorfusion kan tillgängliga sensordata fusioneras. Det är mätningar från accelerometer, gyro, GPS och magnetometer som används av olika Kalmanfilter. Olika sensorfusionsmetoder föreslås, däribland Extended Kalman Filter (EKF) och ett heuristiskt filter för att visa på hur man intuitivt kan göra för att fusionera mätningar jämfört med det modellbaserade sättet som Kalmanfiltret erbjuder.

Virkesmätning har i alla tider utförts manuellt av virkesmätare. Den senaste tioårsperioden har mycket hänt och tekniska hjälpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmätning mer automatiserad. Mätramar vid sågverk har funnits länge men mätningen av massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmätning talar för att virkesmätningen i framtiden kommer att bli mer Obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.

Scandicraft AB hade för avsikt att utveckla ett nytt målflygplan som skulle kunna nå Mach 0,5 på 50 m till 5000 m höjd. Detta med jetmotorer avsedda för modellflygplan. Flygplanet utformades för att kunna upprätthålla oaccelererad planflykt i Mach 0,5 på 50 m höjd. Vid analys framgick att flygplanets luftmotstånd var för stort. Flygplanets bränslemängd måste därför minskas från 40 kg till 13 kg.

In Abisko National Park there are a numberof weather stations. To be able toretrieve the data from the nodes in thefuture a Quadrocopter-prototype has beendeveloped during this master thesisproject as a first step. A quadrocopter isa helicopter with four rotors placed in across formation. The quadrocopter cannavigate autonomous between different GPSpositionsthat are updated during flighttrough Xbee-modules. All levels fromsources code, design of the electronics todevelopment of the chassis was performedduring the project.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut.

Denna rapport beskriver arbetet med en utökning av ett dialogsystem till en UAV (Unmanned Aerial Vehicle, Obemannad flygande farkost). Arbetet är utfört i WITAS-projektet (Wallenberg laboratory for research on Information Technology and Autonomous Systems), ett projekt som har som mål att utveckla en helikopter som ska kunna verka autonomt i t.ex. en trafikmiljö. Syftet med dialogsystemet är att en operatör med talspråk ska kunna ge kommandon till och få information från helikoptern. Detta examensarbete har som mål att utöka dialogen till att bli multimodal, dvs.

Unmanned Aerial Vehicle (UAV) är en benämning på en Obemannad flygande farkost. UAV är en benämning för själva farkosten och därför har Unmanned Aircraft System (UAS) tagit över eftersom det är ett begrepp som rör hela systemet som förutom flygfarkost innefattar start, landning, markstation och kommunikationslänk. Inom mätningsteknik är UAS ett relativt nytt begrepp och tekniken har sin historia mestadels inom det militära området. Syftet med denna studie är att analysera samt utvärdera två programvaror och en molntjänst för bearbetning och framtagning av ortofoto från UAS-data. De frågor som ställts inför arbetet är: kan en molntjänst ersätta ett avancerat datorprogram vid generering av ortofoton? Kan dessa datorprogram ge ett bra resultat utan hjälp av andra GIS-program? Vilket program är enklast att förstå och använda samt vilka är skillnaderna mellan programmen? Dessa frågor har besvarats genom användning av insamlat data och för att få utvärderingen rättvis har därför tre olika dataset skapats.

Teknikens utveckling går i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad Obemannad luftfarkost i butik. De Obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av någon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svårt att stoppa en sådan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det här arbetet går ut på att belysa problemet och studera tekniken.

This master thesis work was done at Saab Underwater Systems AB, a company at the cutting edge of underwater technology. Here torpedoes and other underwater vehicles are developed and manufactured. The major customers are navies of different countries, mostly the Swedish navy. The aim of this master thesis is to develop, construct and evaluate an automatic Trim System for Unmanned Underwater Vehicles. The task of the system is to change the position of the centre of mass and the vehicle?s total mass or volume.

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

I en Obemannad flygfarkost måste datorer ta över pilotens förmåga att värdera risker och undvika kollisioner. På algoritmnivå brukar man dela in problemet i tre delar: Upptäckt och estimering av inblandade farkosters positioner och hastigheter, kollisionsriskberäkning och slutligen undanmanöver.Saabs arbete med Obemannade farkoster har tidigare berört kollisionsundvikning lite ytligt men nu börjat på större allvar. Det här examensarbetet är en del i denna satsning och har resulterat i ett sätt att beräkna kollisionsrisken samt ett sätt att beräkna en undanmanöver, givet att de inblandade farkosternas positioner och hastigheter är kända. I examensarbetet behandlas parvisa kollisionsscenarier mellan ickekommunicerande farkoster givet två olika fall. Dels där den främmande farkostens position skattats väl, dels där den främmande farkostens position skattats sämre.

Examensarbetet har utförts på Metso Refiner Segments AB i Hagfors, Värmland. Gjuteriet arbetar mot pappersindustrin och produkten de tillverkar kallas för malsegment. Malsegmenten sitter monterad på två stora skivor i en raffinör, vilket används för att framställa mekanisk pappersmassa. För att minska personalkostnaderna och för att få bort ett monotont moment för operatörerna vill Metso automatisera den station där malsegmenten härdas. Värmebehandlingen sköts idag av två operatörer och är tänkt att efter en automatisering kunna skötas av en operatör.