Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder på att människor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sällan fysiskt berörda. Detta gäller särskilt personer i någon form av vårdande situation. En äldre person som inte får tillräckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för välbefinnandet hos äldre människor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för välbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalysmetod.

Bakgrund: Oral hälsa definieras som ett tillstånd där individen är fri från orala sjukdomar samt störningar som påverkar munhålan negativt. Inom tandvården har oral hälsa länge setts utifrån ett biologiskt synsätt. Idag inriktas den på ett mer holistiskt synsätt som innefattar en individs välbefinnande och upplevelse av den egna orala hälsan.Syfte: Syftet med studien var att belysa rökarens självupplevda orala hälsa samt uppfattning om rökningens påverkan på den orala hälsan.Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer som datainsamling. Åtta rökare i åldrarna 27-65 inkluderades. Inklusionskriterier var rökare som hade rökt i minst fem år, minst fem cigaretter dagligen och som kunde uttrycka sig på svenska.Resultat: Samtliga informanter upplevde Obehag och orala besvär i munnen som hade en påverkan på deras välbefinnande.

Idag finns i Sverige inget läkemedel som är godkänt för smärtlindring av små idisslare. Smärtlindring är viktigt ur djurskyddssynpunkt vid skador, sjukdomar eller operativa ingrepp som kastrering och avhorning. Syftet med den här studien var att titta på om friska getter som injicerades subkutant med det smärtstillande medlet butorfanol (0,2 mg/kg) uppvisade några stressrelaterade beteendeförändringar som kunde tyda på att djuren upplevde Obehag av läkemedlet. Studien gjordes i en crossover-design på åtta unggetter där alla getter var sina egna kontroller. Getternas beteende observerades med etogram där bland annat beteenden som kunde tyda på stress eller Obehag observerades.

Introduktion/bakgrund: Magnetresonastomografi används för att undersöka olika kroppsdelar och funktioner i kroppen för att besvara många olika frågeställningar rörande patologi. MRT ger ingen strålning och anses som en säker men är trots detta inte problemfri. Undersökningen är för många starkt förknippad med Obehag och oro. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vilka omgivningsfaktorer som påverkar patientens upplevelse vid en MRT-undersökning. Vad i maskinens tekniska utformning påverkar upplevelsen, till exempel rörande dess utformning, ljud och funktion påverkar patientens upplevelse.

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer.

Syftet med denna uppsats är att utreda frågan vilket förnamn som anses olämpligt att bära. För att uppnå syftet har traditionell juridisk metod använts. Där lagtext, förarbete, praxis och doktrin har studerats. Det finns tre rekvisit som ger vägledning vid bedömningen av förnamn. Namnet får inte väcka anstöt, vara till Obehag för bäraren eller av annan anledning vara uppenbarligen olämpligt som förnamn.

Studiens syfte var att beskriva orsaker till korttidssjukfrånvaro 1-7 dagar hos kommun-anställda. Vidare undersöktes om det fanns någon skillnad av angiven orsak mellan två perioder samt om det fanns någon skillnad mellan kön, ålder och förvaltning när det gäller sjukanmälningsorsak dag 1-7. Studiegruppen bestod av anställda inom en västsvensk kommun med 1910 anställda. Metoden var en kvantitativ tvärsnittstudie med deskriptiv design. Datainsamlingen skedde med hjälp av registrering angående sjukanmälningsorsak via telefonkontakt med företagshälsovården.

Introduktion: Utvecklingen och forskning om hur nya intensivvårdsavdelningar skall utformas är en pågående process. Möjligheterna till att vårdas på enkelsal på en intensivvårdsavdelning i Sverige är begränsade. Det innebär att svårt sjuka patienter vårdas på samma sal mycket nära varandra med endast en skärm eller ett draperi emellan. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att vårdas på flerbäddssal på en intensivvårdsavdelning.Metod: Data insamlades genom djupintervjuer och analyserades enligt den kvalitativa innehållsanalysen. Fyra informanter som hade vårdats på en intensivvårdavdelning intervjuades till pilotstudien.Resultat: Vid analys av texten framkom fyra olika kategorier: upplevelse av trygghet, upplevelse av medpatienten, upplevelse av Obehag och fokus på sig själv.

Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Substansberoende är ett hälsoproblem och för att personer med den problematiken ska återfå hälsa krävs livsstilsförändring. Livsstilsförändring är en process som är nära knutet till begreppet motivation, ett väl undersökt fenomen och en förutsättning för att åstadkomma en ihållande livsstilsförändring. Studier indikerar att personer med substansberoende ofta känner sig missförstådda och avvisade inom sjukvården samt att okunskap och rädsla leder till stereotypt bemötande. Det finns därför ett behov av en djupare förståelse av problematiken. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av motivation till livsstilsförändring bland personer med substans beroende, som vårdats på tillnyktringsenhet.

Beteende skulle kunna vara en användbar markör för näringsmässig obalans hos idisslare om det finns en motivation hos djuret att kompensera obalansen genom selektivt ätbeteende. Idisslare sägs inneha en ?näringsvisdom? som innebär att de har förmågan att selektera olika sorters växter av varierande näringsinnehåll och toxiner för att möta deras näringsmässiga behov och undvika förgiftning. Djuren kan genom återkopplingsmekanismer känna av konsekvenserna efter foderintag vilket påverkar dess preferenser för särskild föda. Återkopplingsmekanismerna gör att idisslaren upplever mättnad eller Obehag.

Introduktion: Röntgenmiljön kan verka skrämmande för patienten, speciellt inför en magnetkamera-undersökning (MR). Oftast saknar patienten kunskap om undersökningen. Det är röntgensjuksköterskans uppgift att informera patienten inför undersökning, kunna ge stöd och lindra Obehag. Många kan inför denna undersökning känna stort Obehag och ångest. Mycket vanligt är klaustrofobi, dessa patienter kan uppleva undersökningen som mycket påfrestande och kan även i framtiden vara rädda att genomföra en ytterligare MR-undersökning.

I den här rapporten undersöks stereoskopisk 3D. Vi utreder hur ett spel ska anpassas för att tafram en så bra och tydlig stereoskopisk 3D-effekt som möjligt och så att betraktaren upplever etttydligt djup utan att uppleva ett Obehag på grund av effekten. Rapporten tittar djupare på vilkatekniska aspekter man behöver ta hänsyn till vid spelutveckling i stereoskopisk 3D. Samt vilkaprestandabegränsningar som man bör ta hänsyn till vid stereoskopisk 3D. Vi beskriver hurprocessen och framtagandet av prototypen Kodo med anaglyfisk stereoskopisk 3D såg ut.Prototypen togs fram för att testa och analysera resultatet av stereoskopisk 3D-effekten..

SAMMANFATTNING Bakgrund: Preoperativ fasta har under många år varit en traditionell metod för att minska risken för aspiration medan patienten är under generell anestesi och för att eliminera risken för postoperativ illamående och kräkningar. Studier visar att trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta fastar många patienter i onödan i flera dagar än nödvändigt. Detta kan orsaka skador och Obehag hos patienten som till exempel: törst, huvudvärk, illamående, svaghet och trötthet.Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur patienter upplever fasta mer än 12 timmar innan en akutoperation.Metod: Arbetet hade en kvalitativ ansats där 12 patienter som genomgått akut operation inkluderades. Data samlades in genom en semistrukturerad intervju, med hjälp av öppna frågor enligt en intervjuguide och analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analyserna resulterade i fyra kategorier: Preoperativ information, upplevelse av fasta, hantering av preoperativ fasta och upplevelse av preoperativ tid och åtta underkategorier: Bristfällig information, tillräcklig information, bristfällig kunskap trots tidigare vårderfarenhet, fysisk påverkan, psykisk påverkan, strategi, väntetid och fastetid.Slutsats: Deltagarna i studien upplevde brist på information och kunskaper om den preoperativa fastans betydelse. Studien visade att patienterna som väntade på akut operation på akutvårdsavdelning fastade längre än nödvändigt trots riktlinjer och rekommendationer gällande preoperativ fasta från Svensk förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI).