Sök:

Sökresultat:

67 Uppsatser om Obebyggd tomt - Sida 3 av 5

Linnéuniversitetet i Kalmar : en fallstudie

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Mini house : ett modernt friggebodskoncept

Mitt magistersarbete ?Mini House? är ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel då jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primära svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillåter en markägare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga på maximalt tio kvadratmeter på bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillåtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslås i början av år 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förändrats märkbart under dessa 20 år vad gäller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och känsla.

LIS - Landsbygdsutveckling i strandnära läge. : Utfallet i Norrlands kommuner.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Linnéuniversitetet i Kalmar - en fallstudie

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Utan barn skulle det vara tomt i mitt liv : En kvalitativ studie om upplevelser av föräldrarollen hos äldre män

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod fo?r försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa.

Idéer för den blandade stadens förverkligande : fallen Norra Vrinnevi och Vallastaden

Den blandade staden har lyfts fram som ett svar på hur vi ska uppnå den hållbara staden, men hur kan man då skapa den blandade staden vid nyexploatering? I denna uppsats undersöks två aktuella planer för stadsutveckling, Norra Vrinnevi i Norrköping och Vallastaden i Linköping, utifrån hur planerna försöker skapa blandad stad på respektive plats. En bakgrund ges till begreppet den blandade staden och om hur olika stadsbyggnadstänkare som Jan Gehl och Jane Jacobs ser på begreppet. Här visas också svårigheten att definiera begreppet och hur det används och värderas i samtida svensk stadsbyggnadsdebatt och forskning. En definition av begreppet preciseras som utgår från tre aspekter av blandning: funktionsblandning samt social och estetisk blandning. Undersökningen visar utifrån Norrköpings och Linköpings respektive översiktsplaner, att kommunerna har som vilja och målsättning att i allmänhet tillämpa den blandade staden och synnerhet i de aktuella planområdena. Planförslagen genomgås för att finna hur dessa planerar för att blandning ska uppstå.

Täthet som planeringsideal

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande.

Täthet som planeringsideal

Att planera för att uppnå täthet är ett rådande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet är inte nytt, och ofta hämtas inspiration och idéer från 1800-talsstaden som får fungera som förebild till den täta stad som planeras idag. Men täthet har inte alltid varit önskvärt, tvärtom. Under en stor del av 1900-talet pågick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spår i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrågasättas och en återgång till ett planeringsideal med en tätare struktur gjorde sig återigen gällande. Till en början sågs en strävan efter täthet mer som någonting nödvändigt, ett måste för att vända pågående trender.

Malmö genom Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Masterplan för Kalix kommun 2013-2025

Detta arbete skrevs på Kalix kommun. Arbetet gick ut på att göra en Masterplan för kommunen. Arbetet gick ut på att inventera och presentera befintliga och planerade markområden för olika typer av etableringsmöjligheter för Kalix näringsliv och utomstående aktörer. En viktig del i arbetet var att samla all nödvändig information vad gäller etableringar, tillgänglig mark, nödvändig infrastruktur samt tomt- och lokalpriser i samma dokument. Att ha så mycket fakta som möjligt i samma dokument underlättar både för kommunen och för näringslivet.

Malmö genom Norra Sorgenfri

Norra Sorgenfri är ett av de få områden som fortfarande visar spår från Malmös tid som Industristad. Under de senaste åren har Malmö genomgått en dramatisk förändring mot en mer internationell och pulserande stad med fokus på hållbarhet och god stadsmiljö. Norra Sorgenfri är nästa område att stå på tur i Malmös förnyelsearbete. Detta område är idag ett industri - och verksamhetsområde beläget strax sydost om Malmös stadskärna. På grund av att allt fler verksamheter har flyttat eller lagt ner, står idag många byggnader tomma.

Äldre individers upplevelse av livskvalitet

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi.

Neu Neukölln : temporär användning som planeringsverktyg

Växande städer och ekonomiska strukturomvandlingar ställer dagens stadsplanering inför nya utmaningar. Långa planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark står oexploaterad under lång tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporär användning kan underutnyttjad mark tillfälligt upplåtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan är möjlig att genomföra. Temporär användning tillåter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Levande centrum/mötesplats Mariastaden, Helsingborg ?ett förslag till levande centrum i Mariastaden

Sammanfattning? ett förslag till levande centrum Mariastaden.Detta examensarbete utfördes för att undersöka möjligheterna till att skapa ett centrum/mötesplats i Mariastaden, Helsingborg. Arbetet skall även ge förslag till hur ett eventuellt centrum/mötesplats skall utformas.Mariastaden är ett gammalt sjukhusområde strax utanför Helsingborgs centrum. Detta område avvecklades som sjukhusområde så sent som början av 1990-talet. Nu har de gamla sjukhusbyggnaderna och personalbostäderna renoverats och byggnaderna har fått nya användningsområden.

Generösa sällskapsytor eller ljusinsläpp från höga fönster? Genreanalys av mäklares objektsannonser

Den här uppsatsen undersöker om det finns en genrekonvention för mäklares objektsannonser och hur en prototypisk objektsannons i så fall kan se ut. Sammanlagt 36 objektsannonser för bostadsrätter och villor från Stockholmsområdet och Göteborgsområdet undersöks. Med hjälp av närläsningar med fokus på genredrag och språkmönster identifieras och analyseras gemensamma drag.Utgångspunkt för undersökningen är den genredefinition där en genre ses som bestående av en given uppsättning språkdrag som hör ihop med en viss språksituation. Detta innebär att en texts syfte tillsammans med förväntningar om ett visst textmönster, innehåll och språk är centrala för en genretexts utformning.Utifrån det undersökta materialet framgår att en prototypisk objektsannons bl.a. innehåller fem obligatoriska drag.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->