I uppsatsen studeras diskrepansen mellan Black-Scholes prissättningsmodell och prissättningen på marknaden för OMXS30-optioner ? i ett delta hedging-perspektiv.Resultaten i uppsatsen antyder att Black-Scholes modell ger för höga D -värden för OMXS30 köpoptioner och likaså ger modellen för höga D -värden för OMXS30 säljoptioner gentemot verkligheten, under testperioden..

Syftet med studien är att undersöka makroekonomiska variablers effekt på Dow Jones och OMXS30, med hjälp av en lämplig ekonometrisk modell. Vidare är syftet att analysera möjligheten för börsprognostisering och analysera om denna möjlighet är lika stor för Dow Jones som för OMXS30. Detta kommer att ske genom att undersöka motsvarande variabler för respektive lands aktieindex. Variablerna arbetslöshet, ränta och oljepris visade sig inte ha någon signifikant påverkan på varken Dow Jones eller OMXS30. Det visade sig dock att aktieindexen reagerade på samma sätt, för respektive lands variabler..

Optioner är värdepapper som ger innehavaren rätten, men inte skyldigheten, att sälja eller att köpa den underliggande tillgången inom en given tidsram och till ett givet pris. Vanligen särskiljs det mellan aktieoptioner och indexoptioner. Fokus i uppsatsen ligger på OMXS30 indexoptioner från år 2006. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den implicita volatiliteten enligt Black-Scholes formeln bättre predikterar den framtida faktiska volatiliteten än den historiska volatiliteten. I tidigare studier, bland annat i en sammanfattande studie av Figlewski (1997), har resultaten varit tvetydiga.

ABSTRACT TITEL: Är säljstrategier av OMXS30 optioner lönsamma på den svenska marknaden? SEMINARIEDATUM: 2008-06-02 ÄMNE/KURS: NEKM01 ? Examensarbete magisternivå, 15 ECTS FÖRFATTARE: Carl Hersaeus HANDLEDARE: Hossein Asgharian NYCKELORD: Optionsstrategier, Vaggor, Strutar, Historisk Volatilitet, OMX SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka om säljstrategier av OMXS30 optioner, s.k. strutar och vaggor, är lönsamma på den svenska marknaden. Vidare avser studien att tolka hur och när dessa strategier används bäst. Uppsatsen har utgått från en liknande amerikansk studie där amerikanska NASDAQ QQQ optioner studeras.

Aktieägandet i Sverige har ökat markant under senaste decennierna och idag sparar var och varannan i denna sparform. Detta innebär en risk för den enskilde jämfört med exempelvis ett banksparande. Det är därför viktigt att försöka ta reda på de faktorer som kan ha påverkan på börsutvecklingen och ta hänsyn till dessa i sitt investeringsbeslut. Löpande presenteras statistik av makroekonomins utveckling. Det gäller dock att man vet vad det betyder och om det har betydelse för börsens utveckling.

Denna studie undersöker huruvida momentumstrategier applicerat på OMXS30 under perioden2004-01-01 till och med 2009-06-30 genererar riskjusterad överavkastning vid jämförelse medmarknadsindexet OMXS All-share. Detta görs med en teoretisk grund i modern portföljteori, deneffektiva marknadshypotesen samt CAPM. Momentumstrategierna prövas genom attinledningsvis rangordna de aktier som ingår i OMXS30 efter historisk avkastning under deföregående sex månaderna. Därefter sätts portföljer samman enligt en strategi innehållande treaktier och en strategi innehållande tio aktier. Båda strategierna med en investeringshorisont på sexmånader.

Den här studien ämnar studera sambanden mellan makrovariabler och aktieavkastning på densvenska marknaden. Studien fokuserar på den svenska aktiemarknaden de senaste elva årenoch makrovariablerna är inflation, ränta, arbetslöshet och växelkursen EUR/SEK. För att mätapåverkan från de makrovariablerna variablerna undersöks indexet OMXS30 och en multipelregressionsanalys utförs. Det finns sedan tidigare flertalet forskningsstudier inom områdetmed olika variabler vilka har gett resultat som både motsäger och styrker Fisher-hypotesenoch diskuteras i resultaten av denna studie. Majoriteten av de tidigare studierna är utförda påandra än den svenska marknaden och kommer således att fungera som en grund för dennastudie.

Syfte Att undersöka om det går att nå överavkastning gentemot OMXS30 på Stockholmsbörsen genom en högfrekvent contrarianstrategi och vilka faktorer en eventuell överavkastning beror på. Metod I vår studie valde vi att undersöka de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Högfrekvent aktiedata har inhämtats från databasen STORQ. En portfölj skapas varje dag med de fem aktier som presterat sämst från börsens öppning till klockan 12.00. Portföljerna hålls sedan fram till att börsen stänger klockan 18.00.

Bakgrund: Aktieindex används världen över som placeringsalternativ, jämförelsemått inom portföljförvaltning och som underlag för portföljoptimering. Forskare har under senare tid ifrågasatt index viktade efter börsvärdet och alternativa viktningsmetoder för index har framtagits som substitut till det kapitalviktade indexet och prestationsjämförelser har gjorts. Studier har främst gjorts i USA och denna studie ämnar göra en liknande undersökning på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka alternativa viktningsmetoder på det svenska aktieindexet OMXS30 och dess historiska prestation under åren 1995-2011 i förhållande till det traditionellt kapitalviktade OMXS30. Syftet är vidare att analysera de alternativt viktade indexen som grund för portföljoptimering enligt Single-Index Model. Genomförande: Fem alternativt viktade index konstrueras i studien där viktningen grundas på fundamentala värden, Sharpekvoter, standardavvikelse, likaviktning och handelsvolym och jämförs prestationsmässigt mot OMXS30. Indexen används sedan vid portföljoptimering enligt SIM där aktiers och portföljers karakteristika analyseras.

Den rapport du just ska till att läsa är ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det område som undersöks är att om man med hjälp av P/E-tal kan förutsäga kraftiga börsnedgångar (börskrascher) på OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi använt måttet Value at Risk (VaR). Detta mått är vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmått men i denna rapport används det som sagt för att definiera nivån for en börskrasch. VaR har beräknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi använt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgångar har ett samband med höga P/E-tal.

 Problem: For what type of investors are index funds versus exchange-traded index funds best suited?Objective: The purpose of the paper is to determine how an index fund or an exchange-traded index fund (ETF) suits different types of investors with different requirements in terms of time frame, investment size and purpose of investment. The comparison is based on fees and trade practicality. This is going to describe the advantages and disadvantages with the two different financial instruments.Method: The study is a comparative study using two methods; one of which is a case study, the other is a qualitative interview. The case study focuses on fees and is made on an exchange traded fund (XACT OMXS30) and a simple equity index fund (Erik Pensér equity enhanced index).

I denna uppsats undersöks hur alternativa viktningsmetoder av OMXS30 har presterat mellan 2004-2010. Studien har sin utgångspunkt i teorierna kring Capital Asset Pricing Model och Effektiva Marknadshypotesen. Syftet med studien är att undersöka huruvida ett kapitalviktat index är effektivt i enlighet med dessa teorier. I studien konstrueras fem stycken index, ett kapitalviktat, två fundamentalviktade, ett riskviktat och ett kombinationsviktat index. För att avgöra indexens historiska prestation analyseras de utifrån utvärderingsmått som mäter riskjusterad avkastning.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

AbstractMaster thesis in Business Administration, School of Business and Economics at Linneaus UniversityAuthors: Patrik Larsson and Pontus GislénSupervisor: Håkan LockingExaminer: Sven-Olof CollinTitle: The index effect- a study on Nasdaq OMXS30 and OMXH25Introduction: A significant part of the financial literature is based on the Efficient Market Hypothesis which assumes that prices in the market reflects all available information. Anomalies, such as the index effect, indicate weaknesses in this theory as it has been proved that it is possible to outperform the market using public information. Hence, the index effect can be linked to market efficiency which makes it interesting to study from a theoretical perspective. The mapping of the index effect is also interesting from a practical perspective, as it leads to a better understanding of whether investors and firms should take this anomaly into account.Problem: Is there an index effect, how does it behave and what can explain this effect?Purpose: The aim of this study is to investigate the index effect.

Denna rapport syftar till att undersöka om det är möjligt att generera en stabil och säker avkastning på den svenska aktiemarknaden utan att nödvändigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rådande ekonomiska klimatet. Den modell vi använder oss av är något modifierad men bygger på en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptäcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptäckte var att efter aktieprisförändringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset på aktierna att förändras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som använts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex åren (2005 ? 2011) för att jämföra med de datum då kvartalsrapporter släppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende på värdeökning- respektive värdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.