Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida det går att prognostisera utveckling på OMXS30 med hjälp av lämpliga tekniska analysverktyg. Detta för att utreda hur relationen mellan den Effektiva Marknadshypotesen och Behavioural Finance ser ut på den svenska marknaden. Vidare är syftet även att undersöka möjligheten till att förbättra avkastningen med hjälp av tydliga restriktioner avseende money management. Detta undersöks för att klargöra om en högre avkastning kan erhållas med denna investeringsstrategi jämfört med passiva alternativt slumpmässiga investeringsstrategier. Metod: Tre tekniska analysindikatorer testas på svenska OMXS30 mellan åren 1987 och 2008.

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..

This thesis of 15 hp has been implemented at Halmstad University, in collaboration with Saab Dynamics in Linköping. Saab Dynamics is a company operating in the defence industry where competition is tough. This necessitates new ways to increase efficiency in the company, which is the basis for this thesis. Saab Dynamics wants to introduce simulation driven design. Since Saab Dynamics engineers have little experience of simulation, required a user methodology with clear guidelines.

Antalet aktiva investerare har under senare tid ökat på de finansiella marknaderna. I takt med detta har ett växande intresse för börsen gett rum för nya informationskanaler. Den kostnadsfria information och de rekommendationer som en investerare har möjlighet att ta del av har kritiserats. Kvaliteten och objektiviteten har betvivlats som ett resultat av ett växande antal rekommendationer i media och uppmärksamhet bland investerare.Många som investerar har någon gång oroat sig över att investera rätt. Därför kan man fråga sig själv om de rekommendationer som vi intar från affärstidningar och Internet har något värde för investerare.

I denna uppsats studeras optionsmarknaden som en försäkringsmarknad för aktieinvesterare. Med den utgångspunkten är det möjligt att skatta vilka riskpreferenser den genomsnittliga investeraren har. I studien framkommer att genomsnittsinvesteraren tenderar vara något risksökande inför framtida kurssvängningar som är relativt små, medan riskaversionen är påtagligt stor inför stora kurssvängningar (prischocker). I uppsatsen beskrivs den bakomliggande, och omfattande, teorin för att kunna skatta riskaversion på aktiemarknaden med hjälp av observationer på optionsmarknaden. I samband med studien utvecklades också en metod för att göra skattningar av riskaversionsfunktioner.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter.

A comparative thesis to study precious metals impact on a portfolio, during a long period of time, from the fourth quarter of 1986 to the third quarter of 2012. Five different portfolios are compared; three of the portfolios containing one of the following precious metals, gold, silver and platinum, the fourth portfolio contain all precious metals and shares, and the fifth portfolio containing only shares which is represented of OMXS30. This is done to determine the portfolio that generates the most return in relation to the least risk with the help of historical prices. Sharpe ratio is used to measure the profitability of precious metals by measuring the yield relative to the total risk. The study also measures precious metals correlation with shares..

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

I denna uppsats undersöker jag huruvida CAPM eller APT modellerna ger resultat på den svenska aktiemarknaden mellan 1998 och 2007. Jag undersöker om någon av dessa modeller passar in i den svenska aktiemarknaden och hurdan är resultatet. Det som gör uppsatsen intressant är att jag använder båda modellerna i en och samma studie och jämför resultatet av uppskattningar av modellerna. Som markandsindex har jag använt OMXS30 index och som makroekonomiska variabler i APT-modellen har jag använt inflation, oljepris, industriproduktionsindex och ränta. Resultatet av studien är att med de makroekonomiska variablerna, som jag har använt, ger både CAPM och APT likvärdiga resultat.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

The thesis main objective is to establish the determinants for granting executive stock options and to examine their impact on performance for firms listed on OMXS30. The analysis is based on accounting data gathered from annual reports and Thomson Datastream. The empirical results display that firms grant stock options to mitigate the principal-agent problem. Furthermore, risk proves to be positively significant with executive stock options, implying that either executives increase the level of risk after being granted stock options or influence the decision of the remuneration towards stock options when the firm increase the level of risk, in purpose to boost the expected value of their options. No relation between executive stock options and firm performance could be established..

 I uppsatsen undersöks effektiviteten av de tre nordiska aktieindexterminerna OMXS30, OBX och OMXC20 vars underliggande index representerar den svenska, norska respektive den danska aktiemarknaden. Analysen baseras på den svaga formen av den effektiva marknadshypotesen och den närbesläktade random walk hypotesen. Aktieindexterminerna undersöks under perioden januari 1997 till december 2008 samt under perioder då den nordiska marknaden karaktäriseras av bull och bear perioder. Testresultaten av Augmented Dickey-Fuller (ADF) samt Kwiatkowski, Phillips, Schmidt och Shin (KPSS) testet tyder på att aktieindexterminerna följer en random walk och att nordiska aktieindexterminer är effektiva under den undersökta perioden. Då testen utförs för de kortare bull och bear perioderna erhålls motsägelsefulla resultat vilket medför att slutsatser om huruvida aktieindexterminerna är effektiva under dessa perioder ej kan dras. .