Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i frÄga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och dÀrmed bidrar till bÀttre corporate governance.

Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

I denna studie analyserar vi huruvida euron har pÄverkat den bilaterala handeln. DÄ det fortfarande finns lÀnder som vÀljer att stÄ utanför EMU, finns det ett intresse att undersöka eventuella effekter av valutasamarbetet. För att ta reda pÄ detta har vi valt att anvÀnda oss av gravitationsmodellen som analysverktyg och studerar handeln frÄn perioden 1990 till 2009. LÀnderna som deltar i analyserna Àr anslutna till OECD, EU, EMU och BRIK. Datamaterialet och statistiken Àr framtaget av OECD, WTO, IMF och Eurostats databaser.  Studien indikerade att en valutaunion ökar den bilaterala handeln med 5-26,5%..

Börsnoterade bolag har ett stort ansvar att förvalta bolaget och skapa ett förtroende ut mot aktieÀgarna. Kraven har skÀrpts pÄ hur företag skall organisera och rapportera hela kedjan av bolagets styrning och interna kontrollsystem. För att förbÀttra den svenska bolagsstyrningen och dess interna kontroll, frÀmja förtroendet för nÀringslivet har ett förslag till ?kod? för bolagsstyrning presenterats, Svensk Kod för Bolagsstyrning. Studiens syfte Àr att beskriva ett antal börsnoterade företags uppfattningar kring god intern kontroll samt huruvida dessa företag anser att den interna kontrollen kan kvalitetssÀkras via Svensk kod för Bolagsstyrning, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.

Det nya millenniet inleddes med en av vÀrldens största redovisningsskandaler efter avslöjanden om redovisningsfusk och bedrÀgerier inom bolagsjÀtten Enron i USA. Konsekvenserna av det intrÀffade blev att allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrning samt för revisorer har minskat. Som en direkt följd och pÄ vÀldigt kort tid införde USA hÄrdare lagstiftning i form av ?the Sarbanes Oxley Act? Det Àr en lag vars syfte Àr att stÀrka den interna kontrollen av finansiell rapportering.I Sverige har ocksÄ redovisningsskandaler intrÀffat. En omtalad skandal Àr Skandiaskandalen som intrÀffade Är 2003.

Uppsatsen handlar om svensk kod för bolagsstyrning och om den innehĂ„ller nĂ„got nytt för företagen som Ă€r registrerade pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista. Är nĂ„gra av de viktigaste delarna i Koden redan implementerade och i sĂ„ fall bland alla börsnoterade företag pĂ„ A-listan? Vi har i Delstudie I tagit fram de delar vi anser vara de viktigaste nyheterna i Koden och dĂ€refter i Delstudie II undersökt utifall företagen redan tillĂ€mpar dessa. Detta gjordes genom att vi sammanstĂ€llde en intervjuguide och genomförde semistrukturerade telefonintervjuer. Efter intervjuerna kontaktade vi en expert för att fĂ„ djupare förstĂ„else för intervjuresultaten.

Syfte:- Att undersöka om OECD:s riktlinjer Àr vedertagna hos de granskade koncernerna och beskriva vilka internprissÀttningsmodeller de anvÀnder sig av.- Att beskriva vilka effekter de undersökta koncernerna försöker uppnÄ med sin internprissÀttning.- Att undersöka vilken vikt skatteaspekten har för dessa koncerner vid sin internprissÀttning.- Att undersöka hur dessa koncerner dokumenterar sin interprissÀttning och vilka pÄföljder de nya dokumentationskraven kommer att fÄ för dem..

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i vÀrlden har lett till att mÄnga lÀnder har infört sÄ kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att fÄ en bÀttre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen Är 2005 och gÀllt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gÀlla för mindre börsnoterade bolag frÄn och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda pÄ hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser pÄ införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer pÄverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser pÄ införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att pÄverkas av regelverket. Vi har ocksÄ valt att belysa vad andra insatta personer i Àmnet har att sÀga om bolagskoden för att fÄ en helhetsbild av Àmnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat bÄde insatta personer pÄ omrÄdet och de berörda företagen.

Syftet med vÄr uppsats Àr först att ur revisorns perspektiv göra en jÀmförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. DÀrefter görs en analys av vilken utveckling som kan förvÀntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

PÄ senare Är har bolagsstyrningen fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Orsaken Àr frÀmst de företagsskandaler som har intrÀffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, dÀr företagsledningar har agerat pÄ ett sÀtt som ej stÀmmer överens med aktieÀgarnas intresse, Àr dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, Ärsredovisningslagen och bokföringslagen.Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning Àr ett hjÀlpmedel för att stÀrka detta ytterligare.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.?3.7.3., har förÀndrat svenska bolags sÀtt att arbeta med den interna kontrollen.Författarna anvÀnder sig av en kvalitativ metod dÀr respondenter frÄn tre företag intervjuades.Koden har ökat uppmÀrksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förÀndrat sjÀlva arbetsprocesserna.

Senare Ärs skandaler inom nÀringslivet har allvarligt skadat allmÀnhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar pÄ detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista lÀnderna i Europa istÀllet arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fÄtt ett ökat fokus och tanken Àr att den finansiella informationen frÄn bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera förvÀntade effekter av hur de nya kraven pÄ bolagsstyrning kommer att pÄverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gÀller samarbetet med internrevisionen och sÀkerstÀllandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige sÄ har lagar och regler skÀrpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gÀlla 1 juli 2005, dÄ gÀllde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvÀrde pÄ över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag pÄ den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre sÄvÀl som de större företagen pÄ börsen.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensomrÄde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande pÄ medlemslÀndernas skatteregler. Medlemsstaterna fÄr sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestÀmmelserna i skatteavtalen fÄr inte strida mot EU-rÀtten, dÀribland bestÀmmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-lÀnder Àr Àven medlemmar i OECD. De skatteavtal som Àr slutna mellan EU:s medlemslÀnder Àr dÀrför i stor utstrÀckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster frÄn rörelse och tjÀnst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.