De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Uppsatsens syften Àr att utifrÄn ett antal intervjuer redogöra för vilka övervÀganden, i anslutning till Svensk kod för bolagsstyrning, som fem börsföretag har haft vid upprÀttandet av Ärsredovisningen. Samt att diskutera vilken betydelse dessa övervÀganden har haft för investerare och andra intressenter. Uppsatsen Àr framstÀlld genom induktiv forskningsansats med deskriptiv karaktÀr dÀr det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med kvalitativ metod som tillvÀgagÄngssÀtt. Uppsatsens teoretiska referensram utgörs av bolagsstyrning, agentprincipalteorin, intern kontroll och COSO..

2007 infördes regler om dokumentationsskyldighet i Sverige. Reglerna baserades pÄ OECDs riktlinjer för internprissÀttningsdokumentationskrav. I slutet av september 2014 publicerade OECD BEPS-rapporten ?Guidance on Transfer Pricing Documentation and Country-by-Country Reporting? vilken innehÄller omfattande förslag pÄ hur OECDs nuvarande internprissÀttningsdokumentationsregler bör revideras. FrÄgan blir dÀrmed om, och i sÄ fall hur, kommande svenska internprissÀttningsdokumentationsregler bör utformas?Det finns idag betydande skillnader mellan nuvarande svenska bestÀmmelser och OECDs kommande Àndringar.

Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar företagets vÀrde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar pÄ huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler frÄn tidigare studier pÄverkar företagets vÀrde. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika mÄnga referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingÄr i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, Àr antal styrelseledamöter, antal utlÀndska styrelseledamöter, bransch, nettoomsÀttning, antal anstÀllda, företagets Älder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.

Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

I dagens samhÀlle Àr bolagsstyrningen ett aktuellt Àmne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegÄngar och bestÀmmelser om hur bolag skall Àgas och styras. NÀr obalans rÄder mellan dessa bestÀmmelser skapas icke-fungerande nÀringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades Är 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med mÄlet att bidra till en bÀttre och effektivare bolagsstyrning samt för att stÀrka förtroendet för bolag pÄ kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmÀnheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag Är 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens Àgarstruktur och deras tillÀmpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser anvÀnds. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick frÄn de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frÄgorna.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning, ett samarbete mellan det privata nÀringslivet och den statliga Förtroendekommissionen, har arbetat fram en kod vars syfte Àr att ge en samlad bild av god svensk praxis pÄ omrÄdet och bidra till en förbÀttrad styrning av svenska bolag. Denna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning, dÀr intervjuer har gjorts med fyra mindre företag och tvÄ sakkunniga inom Àmnet bolagsstyrning. Uppsatsen Àmnar undersöka hur revideringen av Svensk Kod för bolagsstyrning pÄverkar vÄra intervjuföretag, Oasmia Pharmaceutical AB, Tretti.se AB, Avalon Enterprise AB och Firefly AB. Analysen utvÀrderar skillnaderna mellan Kollegiets syfte med Koden och företagens instÀllning till den. Ett flertal observationer kunde göras, genom vilka författarna har dragit slutsatsen att företagen i dagslÀget inte Àr fullt insatta i Kodens syfte och att de har en varierande instÀllning till revideringen av Koden.

This thesis examines the relationship between OECD-DAC and Civil Society Organizations (CSOs) within an aid efficiency context. The ability for these two actors to cooperate is highly important and determines the outcome for a major part of the development aid in the new millennium. The development agenda for the new millennium emphasizes aid efficiency as a key to a more successful aid, and this requires increased cooperation between all actors. The analysis made is a discourse analysis. The discourse of aid efficiency is analyzed, both its preconditions and results.The analyze finds out that there is a gap between OECD-DAC and CSOs in terms of how to handle aid efficiency.

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

BakgrundUnder de senare Ären har ett flertal lÀnder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, sÄ kallade koder. Bolagsskandaler har Àven intrÀffat i Sverige och 1 juli Är 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbÀttrad styrning av bolag, stÀrka konkurrenskraften och frÀmja förtroendet pÄ kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förÀndrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger pÄ kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter frÄn Àgare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft nÄgon större effekt pÄ roll- och ansvarsfördelningen.