Tekniken inom datortomografin har utvecklats explosionsartat främst det senaste decenniet från att år 1993 erhålla 2 samtidiga snitt per rotation runt patienten, till år 2008 erhålla 64 samtidiga snitt per rotation. Utvecklingens största utmaning har varit att begränsa stråldosen till patienten så pass att de erhållna bilderna är av tillräcklig kvalité så att en rättvis diagnos kan fastställas. Trots ett ständigt arbete med att reducera stråldosen inom datortomografins multisnitt teknik kommer det alltid att finnas fysiska principer som påverkar dosökningen jämfört med singelsnitt tekniken. Däremot kan röntgensjuksköterskan påverka stråldosen till patienten avsevärt genom att jobba utifrån viktiga begrepp. Syftet med detta arbete är att beskriva utvecklingen från singelsnitt till multisnitt tekniken och vad detta fört med sig i aspekter som stråldos och bildkvalité.

IntroduktionMedicinsk vetenskap och sjukvårdens möjligheter att hjälpa utvecklas ständigt. Sjukvården idag kan i många fall ställa rätt diagnos och ge en effektiv behandling för att bota den som drabbats av ohälsa. Radiologiska undersökningar är ett viktigt hjälpmedel men innebär också risker i form av strålning samt felaktigt resursanvändande.SyfteSyftet med förbättringsarbetet var att skapa en bättre användning av radiologi och följsamhet till medicinska riktlinjer så att patienten får rätt undersökning utifrån sitt behov samt att resur-ser nyttjas mer optimalt. Målsättningen var att öka andelen berättigade undersökningar.Syftet med studien av förbättringsarbetet var att få en förståelse förvilka faktorer som påverkar remittentens val av radiologisk undersökning och därmed berättigandegradenvilka aktiviteter i förbättringsarbetet påverkar berättigandegraden och på vilket sättMetodInterventioner i form av utbildning och mätningar användes för att höja berättigandegraden. Bedömning av berättigandegraden gjordes av en ST-läkare.En fallstudie med kvalitativ ansats genomfördes och fokusgruppintervju användes för att stu-dera förbättringsarbetet.ResultatStudien visar att berättigandegraden ökar något som ett resultat av de valda interventionerna.

Bakgrund Celiaki är en autoimmun sjukdom som påverkar tunntarmen. Prevalensen i Sverige uppskattas till 1 %. Mycket forskning har gjorts kring celiaki men gällande den faktiska dietistkontakten, vilka som får träffa dietist, hur ofta och i vilken form kontakten sker, har lite forskning av relevans hittats. Därför kan en kartläggning vara viktig för att få en överblick på hur det ser ut i Sverige idag. Uppsatsen skrevs på uppdrag av Svenska Celiakiförbundet.

Syfte: Studiens syfte är att studera kommuners rutiner vid mottagande till grundsärskolan och särskiljande skolformer. Detta utifrån elevhälsoteams etablerade erfarenheter och med fokus på elever med utländsk bakgrund. Teori: Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är man intresserad av hur olika tankar och idéer kommer fram i den vardagliga praktiken och samspelet mellan individen och kollektivet, här är kollektivet skolan (Andreasson & Asp-Onsjö, 2009). Uppsatsen utgår från en kvalitativ ansats med en hermeneutik som forskningsansatsen.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte är att utreda den pedagogiska planeringen med avseende på samspelet mellan eleverna. Detta är intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 då elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgång i grundskolan. Tidigare räckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsärskolan.Teori: Studien grundar sig på symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig på att det är gruppen som utgör grunden för människors handlande.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Bakgrund: Alla patienter oavsett diagnos skall tillförsäkras en palliativ vård i livets slut på lika villkor över hela landet. Forskning visar att den äldre patienten inte alltid ges möjlighet att ta del av denna typ av vård. Det finns en tydlig trend mot att äldre människor i större utsträckning kommer att vårdas i sitt hem till livets slut. För distriktssköterskan innebär detta att ställas inför nya utmaningar i sin profession för att kunna ge dessa patienter palliativ vård. Den äldre människan i livets slut genomgår en transition.

Perifera nervskador uppkommer oftast till följd av trauma mot nervstrukturerna. Karpaltunnelsyndrom innebär att det har blivit en skada på n. medianus till följd av tryck mot nerven. Symtom som uppkommer vid skadan är stickningar, domningar och smärta i nervens utbredningsområde och patienterna vaknar ofta på nätterna till följd av parestesier i den drabbade handen. Tarsaltunnelsyndrom liknar karpaltunnelsyndrom och innebär att patienterna drabbas av stickningar och domningar i n.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Inflammatoriska tarmsjukdomar anses numer vara en av våra folksjukdomar. Sjukdomen kan drabba människor i alla åldrar, de flesta får dock sin diagnos före 40 års ålder. Kunskapen bland befolkningen är dock liten vad gäller dessa sjukdomar. Sjukdomen påverkar individen fysiskt, socialt och emotionellt. Personer som drabbas får svårigheter att hantera det dagliga livet.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur förskollärare talar om den neuropsykiatriska diagnosens betydelse för förskolans pedagogiska praktik.Teori: Studien är kvalitativ och har en sociokulturell och diskursiv ansats med postmoderna utgångspunkter. Att veta något är med detta sätt att se inte att kunna beskriva hur något faktiskt är, utan snarare att ge och skapa betydelser. En utgångspunkt i studien är att samspelet mellan individer och kontext skapar förutsättningar för vad som är möjligt. I studien används begreppet diskurs som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av den. Enligt Winther-Jørgensen och Phillips (2000) leder olika sociala världsbilder till olika sociala handlingar.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter när det gäller övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgångspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvärderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser måste dessa tolkningar undersöka för att få belägg för dem. Metod: Studien bygger på kvalitativ gruppintervju av pedagoger i två olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd. Formen på intervjun är halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebär att den innehåller ett antal teman med relevanta frågor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlämningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut på de olika förskolorna hur överlämningssamtalen fungerar.

BakgrundSchizofreni är en psykossjukdom med långvarig duration som kommer och går i skov. Det är oftare män än kvinnor som drabbas och de insjuknar vanligtvis i övre tonåren, kvinnor något senare. Gränsen mellan schizofreni och andra psykoser är svårdragen. Gemensamt för schizofreniformerna är en bristande kontakt med omvärlden, affektiva störningar, tankestörningar och "jag-störning", hallucinationer, vanföreställningar och autism.Psykisk sjukdom drabbar både patient och de som står dem nära. Personer med schizofren diagnos har ofta svårt att klara vardagen, närstående behöver finnas till hands för att ge såväl praktiskt som emotionellt stöd.