Sökresultat:
1082 Uppsatser om Nyupptäckt diagnos - Sida 61 av 73
RÀttvisa Àr att göra olika : En studie om specialpedagogers och speciallÀrares uppfattningar om yrkesrollen och en skola för alla
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om sin yrkesroll, elever de möter och det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet i grundskolan. Syftet Àr Àven att studera vad begreppet en skola för alla innebÀr för specialpedagogerna/speciallÀrarna. VÄr metod Àr kvalitativa intervjuer med sju verksamma speciallÀrare/specialpedagoger. VÄrt resultat belyser vi utifrÄn en litteraturöversikt och tre perspektiv inom det specialpedagogiska omrÄdet. Det som har framkommit i vÄr studie genom resultatet och analysen Àr att speciallÀrarna/specialpedagogerna har en mÄngsidig yrkesroll och att de ser en tydlig skillnad mellan deras yrkesroll och en sÄ kallad vanlig lÀrarroll.
BESLUTET ĂR MITT: En litteraturstudie om att belysa erfarenheter av att röka vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i vÀrlden och berÀknas öka i omfattning. Det Àr en irreversibel sjukdom som förvÀrras med tiden och som innebÀr att lungorna fÄr svÄrare att ta upp syre. Rökning Àr den frÀmsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste ÄtgÀrden för att begrÀnsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsÀtter mÄnga att röka efter att de har fÄtt sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL.
Att vara smittsam, begrÀnsad och sÀrbehandlad ? MRSA-bÀrares upplevelse av vÄrden
Bakgrund: MRSA Àr ett globalt vÀxande problem och i Sverige klassificeras MRSA som en allmÀnfarlig sjukdom. Bakterien kan orsaka infektion överallt i kroppen men kan Àven yttra sig symtomfritt. MRSA sprids genom kontaktsmitta och vÄrdpersonal Àr en vanlig kÀlla till smittspridning. TillÀmpning av basala hygienrutiner Àr den allra viktigaste ÄtgÀrden för att förhindra att sprida smittan vidare. PÄ sjukhus vÄrdas MRSA-bÀrare i isolering för att skydda andra personer frÄn att smittas.
Att vara tre steg före
Undersökningen redogör för hur fem pedagoger och en specialpedagog i förskolan resonerar kring utagerande barns svÄrigheter och behov. Den belyser Àven hur pedagogerna arbetar för att stödja utagerande barn. Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ förskolor, i tvÄ olika kommuner genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn den litteratur jag tagit del av Àr tidiga insatser mycket vikigtiga eftersom barnen riskerar att hamna i ytterligare svÄrigheter nÀr de blir Àldre. I skolan kan det röra sig om skolk och svÄrigheter med kompisrelationer men Àven risk för att hamna i kriminalitet och drog- och alkoholproblem.
Kuratorns funktion : En studie om skolkuratorns arbete med elever som har ADHD eller Aspergers syndrom
VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.
Kompressionsstrumpans vara eller icke vara, finns evidens för kompressionsbehandling av ödem i tagben efter CABG?
Bakgrund. Det var ett vĂ€lkĂ€nt problem att patienter, som genomgĂ„tt hjĂ€rtoperation med insĂ€ttande av nya kranskĂ€rl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmĂ€nt samlade pĂ„ sig vĂ€tska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjĂ€rtats blodförsörjning kopplades förbi förtrĂ€ngningar och skador i kranskĂ€rlen genom anvĂ€ndandet av kroppsegna blodkĂ€rl, sĂ„ kallade grafter. Grafterna togs frĂ„n underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ădem i sin tur förorsakade utebliven sĂ„rlĂ€kning.
Icke godkÀnd - en skola som inte nÄr mÄlen?: Upplevelser hos elever som lÀmnat grundskolan utan fullstÀndiga betyg
Syftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser av grundskoletiden samt att pÄ basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv pÄ studiens resultat fÄ en djupare förstÄelse med avseende pÄ fem problemomrÄden: stöd och hjÀlp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn pÄ praktiska respektive teoretiska Àmnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med ungdomar frÄn tre Norrbottenskommuner, ett Är efter avslutad grundskola. Studien utgÄr frÄn ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade mÄnga olika upplevelser.
Upplevelsen av smÀrta utifrÄn ett holistiskt perspektiv hos personer som befinner sig i palliativ vÄrd
Palliativ omvÄrdnad innebÀr ofta en komplex situation dÀr fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov stÄr i fokus. Genom att utgÄ ifrÄn ett holistiskt perspektiv, dÀr alla dimensioner kan tillgodoses kan smÀrta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smÀrta utifrÄn ett holistiskt perspektiv vid palliativ vÄrd. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehÄllsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; BehÄlla kontroll i sitt liv, kÀnna förtröstan och acceptans, fÄ stöd och kÀnna tillit till andra, bli förÀndrad och förlora kontroll, kÀnna sig utelÀmnad av andra och rÀdslan för den outhÀrdliga smÀrtan.
Dyslexi utan diagnos - ett hinder i gymnasieskolan
Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.
Sjuksköterskans arbete i övergÄngen till palliativ vÄrd : En litteraturöversikt
Sen början av 2000-talet har intresset för palliativ vÄrd ökat. Nya riktlinjer för god palliativ vÄrd finns presenterade, dÀr den palliativa vÄrden ska utvidgas och inte bara utgÄ frÄn cancerdiagnoser utan Àven gÀlla vid kroniska sjukdomar. Sjuksköterskor har angett att beslutsfattande om vÄrd i livets slutskede Àr ett vanligt förekommande etiskt dilemma i det dagliga arbetet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur sjuksköterskor beskriver sitt arbete i övergÄngen frÄn botande behandling till palliativ vÄrd. Litteraturöversikten baserades pÄ tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar med studier frÄn varierade avdelningar och vÄrdformer.
Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.
TillvÀxt hos barn och ungdomar som behandlats med centralstimulatia : En journalgranskningsstudie
Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan behandling med centralstimulantia ochavvikande tillvÀxt hos barn och ungdomar med ADHD, samt att undersöka om eventuellt avvikandetillvÀxt hade nÄgot samband med Älder vid insÀttande, kön eller olika funktionshinder.Metod: 68 barn med ADHD som behandlats med centralstimulantia i minst tvÄ Är inkluderades.Journalkopior inhÀmtades frÄn Habiliteringen för barn och vuxna vid Uppsala lÀns landsting. Dessakopior innehöll barnens tillvÀxtkurvor, kön, diagnos och Älder. Kurvorna granskades med hjÀlp av enutformad granskningsmall. Barnens tillvÀxt jÀmfördes mellan Äldergrupper, kön och olikafunktionshinder.Resultat: Vid behandlingsstart var Äldersgrupperna 6-8 Är samt 12-16 Är signifikant tyngre Ànnormalpopulationen i samma Äldersgrupper. Det fanns en signifikant skillnad mellan Äldergrupperna ilÀngdavplaning efter ett Ärs behandling, dÀr fler barn i Äldrarna 10-16 Är avplanade Àn barn i Äldrarna6-10 Är.
TvÀrsnittsstudie för att undersöka förekomsten av axel-skulderbesvÀr hos linjemontörer pÄ ASKO Cylinda
RyggbesvÀr Àr en betydande anledning till sjukskrivning. BesvÀren kan vara lokaliserade till olika nivÄer i ryggraden: halsrygg, bröstrygg, korsrygg eller lÀndrygg. Syftet med studien var att undersöka fördelningen av ryggbesvÀr, lokaliserade till olika ryggradsnivÄer, i en patientgrupp vid en vÄrdcentral. Studien avsÄg Àven att belysa hur stor andel av patienterna som sjukskrivits pÄ grund av besvÀr pÄ respektive ryggradsnivÄ samt huruvida ryggbesvÀren kunde antas ha samband med arbetsbelastning.Studien Àr genomförd vid VÄrdcentralen i Kramfors. Undersökningsgruppen bestod av de patienter vilka erhÄllit en diagnos pÄ ryggbesvÀr under tremÄnadersperioden december 2002 ? februari 2003 och som var i Äldersintervallet 18-65 Är.
Granskning av sjuksköterskans journalföring gÀllande emotionell hÀlsa hos patienter som genomgÄtt allogen stamcellstransplantation
Enligt Patientdatalagen (SFS 2008:355), 3 kap, 1 § har faststÀllts att sjuksköterskan Àr skyldig att föra journal. I varje patientjournal ska upprÀttas en omvÄrdnadsplan vilken ska vara utformad enligt omvÄrdnadsprocessens fem faser: bedömning, diagnos, mÄl, planering, genomförande och utvÀrdering. OmvÄrdnadsdokumentationen har som syfte att beskriva den vÄrd som patienten erhÄllit genom att den beskriver vilka beslut som tagits, vilka ÄtgÀrder som gjorts samt vilka resultat som uppnÄtts. Patienter som genomgÄr allogen stamcellstransplantation (SCT) upplever ofta en hög psykologisk pÄfrestning och sjÀlva transplantationstillfÀllet Àr i sig komplext med mÄnga behandlingsrelaterade biverkningar som pÄverkar hela den transplanterades tillvaro bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med uppsatsen var att undersöka sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation avseende omvÄrdnadsprocessen gÀllande patienters emotionella hÀlsa (EH) frÄn utskrivningsdatum för SCT och ett Är framÄt.
Diabetes Mellitus hos Australisk terrier och Border collie
Diabetes mellitus (DM) Àr en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos mÀnniskor sÄvÀl som hos vÄra husdjur. Trots mÄnga Ärs forskning Àr etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benÀgenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar Àr överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade Àven att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda pÄ att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna pÄverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt faststÀllt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.