Under historiens gång har en rad olika benämningar använts för att på något sätt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande är det inte helt lätt att greppa diagnosen. Studiens syfte är att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Västsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet används frågorna; Vilka nyckelord väljer personalen att använda för att beskriva patientgruppen, hur väljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen på patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod använts i form av djupintervjuer med sex anställda vid en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har använts för att på bästa sätt besvara studiens syfte.

?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS 2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.

Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns skillnader i antalet dyslektiker mellan könen på de skolor som vi har undersökt. Vi vill även se om det finns andra faktorer som påverkar att det kan finnas skillnader i könsfördelningen av dyslektiker på skolorna. Det har framkommit i olika forskningsstudier om dyslexi att det är fler pojkar än flickor som är dyslektiker. De uppgifterna har på senare tid ifrågasatts av nya forskningsrön inom dyslexi. Det som intresserar oss i vår undersökning är hur könsfördelningen hos dyslektiker ser ut inom yrkesförberedande program i förhållande till högskoleförberedande program.

Bakgrund: Downs syndrom är den vanligaste formen av kromosomförändring hos människan. En person med Downs syndrom har totalt 47 kromosomer istället för människans vanliga 46 och bär på en extra kromosom 21. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning.Syfte: Att få större kunskap om hur föräldrar upplevde och reagerade, när de blev informerade om att deras barn har Downs syndrom eller ADHD. Med större kunskap ökar vår och andras förståelse och därmed möjlighet till förbättrade relationer till både föräldrar och barn.Metod: Examensskrivarna har intervjuat tre föräldrapar vars barn har fått diagnosen ADHD och två föräldrapar som fått barn med Downs syndrom. Genom intervjuerna och dess svar har vi jämfört föräldrarnas eventuellt olika sätt att bearbeta sin sorgResultat och analys: En mamma hade bara negativa tankar kring dotterns diagnos ? Downs syndrom.

Denna studie undersöker hur skolan och föräldrar kan hjälpa och förbättra elevermed diagnosen dyskalkyli under deras skolgång. Undersökningen har gjorts medhjälp av sju vetenskapliga artiklar som har bearbetats och därefter jämförts medvarandra, utifrån de fyra huvudkraven i det etiska förhållningssättet. Resultatet visaratt det finns många olika faktorer som har betydelse för elever med dyskalkyli. Dettaär faktorer som genetik, hur skolan förser eleven med hjälp, hur föräldrarna kanhjälpa eleven, om elevens syn på sig själv men även om det överhuvudtaget kan sättaen diagnos. I diskussionen tas det upp hur det kan möjligöra hjälp till dessa elever,med utgångspunk från de faktorer som tas upp i resultatet..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik? Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni.

Studiens syfte är att undersöka hur några lärares kunskaper och attityder ser ut gällande dyskalkyli. För att uppnå syftet använder studien en enkät som lämnats ut till lärare på två skolor i Mellansverige. En översikt över tidigare studenters examensarbeten har gjorts för att bredda bilden över hur lärares kunskaper och attityder ser ut. Resultatet av denna studie är att dyskalkyli är ett svårdefinierat begrepp då det finns olika definitioner och forskare är oense. Detta märks på lärarnas svar då även de är osäkra på begreppet och kunskapen är låg.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom, som främst drabbar motorik, men även kan påverka psykosociala och kognitiva funktioner. Studiens syfte var att kartlägga aktiviteter och upplevd delaktighet hos en grupp personer med Parkinsons sjukdom (n = 10). En semistrukturerad intervju gjordes med genomgång av aktiviteter under ett dygn. Data analyserades utifrån aktivitets- och delaktighetsdomänerna i ICF. Jämförelse med tidigare forskningsresultat visade att personerna i den aktuella undersökningsgruppen ägnade mer tid åt personlig vård, men mindre tid åt vila och TV-tittande.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur klasslärare arbetar med de elever som har läs och skrivsvårigheter. Intervjuer har gjorts med fyra undervisande pedagoger i årskurs 3-5 för att få deras syn på vilka arbetssätt de använder sig av i undervisningen.Arbetet inleds med en litteraturgenomgång vad styrdokumenten säger samt vad tidigare forskning tar upp om bland annat arbetssätt för pedagoger och elevers självförtroende.Undersökningen visar att lärarna är medvetna om vilka kompensatoriska hjälpmedel det finns och att de trots resursbrist gör så gott de kan för att stötta sina elever. Våra slutsatser av undersökningen är att det viktiga i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter är att de får det stöd de behöver så att de kan genomgå skolan med gott självförtroende. Det visade sig att den hjälp eleverna fick var beroende av resurser och den tid läraren kunde ge dem..

Denna litteraturstudie behandlar strålbenshälta hos häst, även känd som Navicular disease (ND). Studien beskriver sjukdomen och dess karaktäristiska drag, samt belyser de två huvudsakliga teorierna om den bakomliggande orsaken till insjuknandet. Det finns tydliga inklusions- och exklusionskriterier, vilka är viktiga för att kunna göra en omfattande hältutredning och för att kunna ställa rätt diagnos, som är betydande för att ge rätt behandling. Litteraturstudien belyser även det faktum att hästar drabbade av ND har visat sig ha högre intramedullärt tryck i strålbenet, samt vilka genetiska riskfaktorer som visat sig vara kopplade till sjukdomen. De genetiska defekter som behandlas är röntgenförändringar i strålbenskonturen (RAC) och strålbensstrukturen (RAS), samt utvecklandet av deformerade näringsfåror i strålbenet (DCS).

Bakgrund: Sjuksköterskor kan finna det svårt att vårda och bemöta unga vuxna som är obotligt sjuka. För att öka förståelsen och förbättra den palliativa vården för dessa personer är det viktigt att sjuksköterskan får ta del av patientens upplevelser av sin situation. Sjuksköterskans uppgift är att bland annat tillgodose patientens fysiska, psykiska, sociala och spirituella behov. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom från diagnos till bortgång. Metod: Denna studie skrevs utifrån en kvalitativ ansats med en narrativ design.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa olika studier av kvalitativ forskning som svarar på upplevelser av att erhålla diagnosen bröstcancer samt vilka problem som kan medfölja denna diagnos. Metoden som användes är en litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Teoretisk referensram som användes var Carnevalis teori om dagligt liv- inre och yttre resurser samt funktionellt hälsotillstånd. Resultatet av de tio artiklarna resulterade i sex kategorier: psykiska upplevelser, kroppslig påverkan, existentiell påverkan, stöd, bemötande och coping. Det var många studier som visade på samma reaktioner av att erhålla diagnosen och de flesta förknippade cancerdiagnos med kris.