AbstractThis study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive.

Mitt syfte har varit att ta del av föräldrars erfarenheter av den barnpsykiatriska behandlingen för deras barn med ADHD-diagnos. Jag ville också få en bild av hur samspelet fungerar mellan barn och föräldrar.Metoden jag använt har varit kvalitativa intervjuer med föräldrar till fyra barn.En utgångspunkt i mina frågeställningar har varit om vi inom barnpsykiatrin i bemötandet av dessa familjer har haft en helhetssyn och ett relationsperspektiv som sedan också präglat behandlingen.Sammanfattningsvis framkommer att föräldrarna fått behandling som dom är nöjda med men alla familjerna frågar samtidigt efter en helhetssyn i bemötandet och komplementära behandlingsalternativ.Djupintervjuerna belyser en stark efterfrågan på psykologisk behandling på både individual/familj och föräldranivå.Tre av fyra föräldrapar uttrycker behov av att utvecklingspsykologiskt kunna förstå sitt barn, vad är symtom och vad är normalt.Samspelet mellan barn och föräldrar är ett område som berör känslomässigt. Ett område som föräldrarna beskriver har inneburit osäkerhet i föräldraskapet och vanmakt inför att kunna få en fungerande relation till barnet.    .

BakgrundEndometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens på upp till 15 procent. Den uppstår när vävnad som liknar livmoderslemhinnan fäster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det främsta symtomet är smärta i bäcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den säkraste metoden för att ställa diagnos är laparoskopi.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med denna uppsats är att genom en textanalys, granska makt- och genusaspekten i Christopher Gillbergs senare forskning gällande Asperger syndrom och högfungerande autism. Den teoretiska utgångspunkten är genusteorin och makt, med frågeställningarna; Hur visar sig makten i ett genusperspektiv? Hur visar sig makten i valet av de diagnostiseringskriterier som forskaren väljer att använda? Analysen visar att av de barn som blir diagnostiserade med Asperger syndrom är pojkarna fler till antalet än flickorna. Resultaten som belyser genusaspekten visar att flickor inte har samma symtom som pojkar, vilket kan leda till att flickorna inte blir diagnostiserade. En diagnos skapar bättre förutsättningar till att få hjälp från samhället.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder.

Studiens målgrupp är unga vuxna med ADHD-diagnos i åldersgruppen 18-29 år. Huvudsyftet är att utifrån deras erfarenheter och funderingar öka förståelsen för vilken betydelse deras diagnos och styrkor har för dem såväl som på vilket sätt de använder sig av styrkorna i vardagen samt vilken påverkan de har på deras identitetsutveckling. Ytterligare av intresse är deras erfarenhet av hur samhällets välfärdorganisationer använt deras styrkor i insatser samt vilket stöd de skulle behöva för att bättre kunna använda sig av dessa. Vidare intresse är hur det skulle påverka deras sätt att se på sig själva om deras individuella styrkor mer aktivt lyfts fram i insatser. Med begreppet styrkor vid ADHD-diagnos menas i den här uppsatsen dels vad personen själv anser sig vara bra på och dels vad personen uppfattar att andra anser att hon eller han är bra på och med begreppet samhällets välfärdorganisationer så menas socialtjänsten, Arbetsförmedlingen samt hälso- och sjukvård.

Bakgrund: I samband med en pågående studie vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) har det framkommit att patienter med dysfagi har varit svåra att rekrytera. Upplevelsen är således att färre patienter har dysfagi eller att sjukdomsförloppet är kort. Få nyare studier gällande naturalförloppet av dysfagi i den akuta fasen hos nyinsjuknade strokepatienter finns att tillgå och den forskning som gjorts visar på varierade resultat med olika metoder som utgångspunkt.  Syfte: Studiens syfte var att belysa naturalförloppet under slutenvårdtiden hos akuta strokepatienter med påvisad dysfagi samt bidra med ny data.Metod: Inneliggande patienter på Strokecenter vid NUS rekryterades och följdes upp måndagar, onsdagar och fredagar under två tidsperioder innefattande totalt 8 veckor. Samtliga patienter testades, men endast de med slutgiltig diagnostiserad stroke och patologiskt värde på ett eller flera av bedömningsmaterialen Standarardized Swallowing Assessment (SSA-S), Lipforce 100 (LF100) och Swallowing Capacity Test (SCT) inkluderades.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.

Studien syftade till att utifrån en fenomenologisk utgångspunkt undersöka föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnos inom autismspektrumtillstånd, där bl.a. autism och Aspergers syndrom ingår. Detta paraplybegrepp ingår i sin tur i den medicinska termen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi ville förstå hur föräldrarna uppfattade sin situation och hur både den och diagnosen tillskrevs mening.Vi intervjuade tre mödrar till barn med autismspektrumstörning. Resultatet analyserades utifrån metoden Interpretative Phenomenological Analysis.

Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.

De flesta människor som är självdestruktiva i vårt samhälle får en diagnos ställd som understryker att de på ett eller annat vis är psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen är Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrågasätts detta psykopatologiska perspektiv och istället ämnar jag undersöka om det går att bredda begreppet självdestruktivitet genom att använda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien återfinns teorier från Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som ångest och frihet, två nyckelbegrepp i denna studie. Materialet är insamlat via intervjuer. Genom att använda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att använda sin förförståelse i ämnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Bakgrund: ADHD är idag en vanlig funktionsnedsättning hos barn. Störningen påverkar dock inte enbart barnet utan också dess familj negativt. Föräldrarnas välbefinnande står även i relation med barnets välbefinnande. Denna störning innebär dock en försämrad livskvalité hos föräldrarna. Med familjecentrerad omvårdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjälpa föräldrar i deras krävande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie där 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier: bemötande från omgivningen och svårt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om föräldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.