Sök:

Sökresultat:

1852 Uppsatser om Nytta och nöje - Sida 40 av 124

AnvÀndbar eller inte? ? Nyttan av extern redovisning i smÄ företag

FörvĂ€ntningarna pĂ„ Ă„rsredovisningen varierar stort mellan olika företag. Vissa företag har stor förvĂ€ntan medan andra inte har nĂ„gra förvĂ€ntningar alls. Vad kan de hĂ€r skillnaderna bero pĂ„? Varför anser en del företag att Ă„rsredovisningen Ă€r anvĂ€ndbar och andra inte? OvanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar vĂ€ckte vĂ„rt intresse till att genomföra den hĂ€r studien. Även att det idag inte finns nĂ„gon enhetlig teori inom ekonomisk redovisning eller hur företag anvĂ€nder sig av redovisningsrapporter gjorde att vi valde att genomföra den hĂ€r studien.

Patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse

En olycka, skada eller sjukdom pÄverkar hela individen. I sjukvÄrden emellertid, Àr det de fysiska skadorna som fÄr mest uppmÀrksamhet trots att de psykosociala skadorna orsakar lika mycket lidande och krÀver minst lika mycket vÄrd. Forskning visar att det Àr patientens och omgivningens uppfattningar som har betydelse för de konsekvenserna ett trauma fÄr. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av traumatisk hÀndelse. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 artiklar analyserades.

FrÄn nytta till nöje : allemansrÀtten i den svenska skogen

This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

MÄngkulturell konsumentrelation : Fallstudie om Tele2

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stÀrka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mÄngkulturella segmentet.I vÄr referensram tas aspekter upp som Àr relevanta för vÄr analys. Teorier och synsÀtt vi anvÀnder Àr de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mÄngkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundÀrdata sÄsom pressmeddelanden för att stÀrka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanstÀllningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna sÄsom strategi för att möta mÄngkulturella kunders förvÀntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet stÀller vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mÄngkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mÄngkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfrÄga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mÄngkulturella samhÀllen och marknader idag Àr en verklighet i mÄnga lÀnder.

Utveckling av ljuddörr: ökad kunskap, en förutsÀttning för lönsam och effektiv produktutveckling

Dooria Àr en av de ledande dörrtillverkarna i Norden. I fabriken i VÀnnÀs tillverkas ett stort sortiment av innerdörrar för alla behov. Allt frÄn dörrar med hÄrda sÀkerhetskrav gÀllande brand, ljud och inbrott till designdörrar för alla miljöer. Att stÀndigt förnya företagets utbud och skapa nya och bÀttre produkter Àr en överlevnadsfrÄga samtidigt som det Àr krÀvande och riskfyllt. Examensarbetet var inriktat pÄ att ta fram nya kostnads- och produktionseffektiva konstruktioner för ljuddörrar.

En studie i SiS-placerade ungdomars upplevelser av och attityder till ART

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Omsorgspersonalens instÀllning och kunskap betrÀffande munvÄrd hos individer med demenssjukdom

Introduktion: Hemlösa har ett stort tandvÄrdsbehov och behöver engagerad tandvÄrdspersonal som Àr beredda att arbeta kliniskt med denna grupp. Syfte: Syftet Àr att studera vad som engagerar tandvÄrdspersonal till att arbeta med hemlösa. Metod: En kvalitativ studie och kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts. Urval: Studien baseras pÄ intervjuer med en tandlÀkare och en tandsköterska. Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ domÀner. DomÀnen FÀngslande speglar vad informanterna upplever spÀnnande i kliniskt arbete med hemlösa. Tre kategorier finns under denna, Intresse, Ovillighet bland kollegor och Team-work. Under domÀnen MedkÀnsla finns tvÄ kategorier Nytta och VÀlvilja. DÀr speglas kÀnslor som informanterna upplevde i arbetet med denna grupp.

Personligt konto för hÀlsoinformation

Det hÀr examensarbetet undersöker det personliga kontot för hÀlsoinformation (PHR) som alla medborgare i Sverige ska erbjudas. Detta efter ett beslut frÄn Socialdeparte-mentet att genomföra en upphandling genom Apotekens Service AB. Upphandlingen Àr vid tiden för denna rapports fÀrdigstÀllande Ànnu inte genomförd vilket den var planerad att vara.MÄlet med examensarbetet Àr att pÄ uppdrag av Mawell undersöka vilka affÀrsmöjlig-heter lanseringen av en nationellt tillhandahÄllen tjÀnst för PHR, och det ekosystem för applikationer och tjÀnster, förvÀntas leda till. Men ocksÄ implementera tvÄ tjÀnster som visar konceptet med hur en tjÀnst kan anvÀndas för att skapa nytta för en utvald mÄlgrupp.Under arbetet genomfördes litteraturstudier samt intervjuer med olika mÄlgrupper. Syftet med intervjuerna var att identifiera vilka problem och behov dessa har i sina verksam-heter för att sedan analysera samt ge förslag pÄ hur tjÀnster utvecklade för PHR kan utformas för att lösa dessa.Resultatet av undersökningen Àr ett antal olika tjÀnsteförslag baserade pÄ mÄlgruppernas problem och behov samt tvÄ tjÀnsteimplementationer.

Undersökning av funktionalitet i 3D-terrÀnggenereringsprogram

Dynagraph AB i Göteborg Àr ett företag som hÄller pÄ med 3D och virtual reality. Största delen av verksamheten gÄr till 3D-modellbyggande, en mindre del gÄr Ät försÀljning av 3D-programvaror. Företaget ville ta fram information om vilka funktioner som anvÀndare av 3D-visualiseringsprogram tycker Àr viktiga för deras verksamhet och Àven ta fram en metod att utvÀrdera olika 3D-visualiseringsprogram mot varandra. Resultatet av denna undersökning skulle vara Dynagraph till nytta i form av bakgrundsinformation vid seminarier och försÀljning av programvara. Metoden för betygsÀttning av program kan Àven anvÀndas generellt av programvaruleverantörer för att vÀga program mot varandra.

Lite historia rensar magen

Vi har valt att göra vÄrt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete dÀr ett Àmnesövergripande projekt har planerats och genomförts. UtgÄngspunkten för projektet har varit SVT:s ?HistorieÀtarna?. Syftet har varit att undervisa utifrÄn ?den lilla historien? för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att lÄta eleverna laga och Àta mat frÄn 1800-talets Sverige.

Musik tillsammans med personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning - personals perspektiv

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Diskurser som legitimerande resurser : En diskursanalys av svensk CSR-kommunikation för att förstÄ legitimeringsprocessen

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

SvÄrigheter och begrÀnsningar vid utveckling av dashboards som stöd vid beslutsfattande

Behovet av beslutssto?dsystem o?kar sta?ndigt bland fo?retagen va?rlden o?ver. Fo?r att ett beslutssto?dsystem skall vara anva?ndbart och generera en nytta till ett fo?retag, sa? finns det krav pa? att den information som visualiseras skall uppna? en viss datakvalitet. Sa?ledes a?r syftet med detta arbete att underso?ka vilka problem som uppsta?r vid utveckling av dashboards i stra?van efter att uppna? en ho?g datakvalitet.I stra?van efter att identifiera vilka problem och sva?righeter som uppsta?r vid utveckling av dashboards fo?r beslutssto?d sa? utfo?rdes intervjuer med sex olika utvecklare av dashboards fra?n olika fo?retag i Sverige.

Restaurangretorik : DÀrför Àr vi en stjÀrnkrog

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att utifrÄn Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjÀrnor i guiden drar nytta av sin ?stjÀrnstatus? i sina presentationer av restaurangerna pÄ respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna Àr visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sÀgs, bÄde genom text och bild, pÄ respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frÄgestÀllningar jag hade och dÀrmed Àven mot de kriterier Michelinguiden anvÀnder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjÀrnstatus? ? men pÄ lite olika sÀtt. Vissa vÀljer att göra det mer genom bild och andra genom text.

Fastighetsbildning genom avstyckning : En kÀlla till vÀrdestegring för fastighetsÀgare

En fastighetsÀgare bör dels ta hÀnsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter dÄ denne skall undersöka möjligheter till vÀrdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, Àr den frÀmsta faktorn som skall tas i beaktning vid förÀndring av markanvÀndning och utgör dÀrmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det Àr kommunen som reglerar de förutsÀttningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsÀgaren. Om ett omrÄde inte tÀcks av en detaljplan Àr det upp till lantmÀtaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.VÀrdestegringen av mark vid en avstyckning pÄverkas frÀmst av antalet byggrÀtter som fastighetsÀgaren kan erhÄlla pÄ tomten. Detta innebÀr att det Àr den vÀrdebÀrande faktorn, tomtens area, som fastighetsÀgaren i viss mÄn kan pÄverka för att skapa vÀrde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras pÄ intressenterna till objektet och deras betalningsförmÄga.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->