Studien ämnar att testa ett Nytt användningsområde för Narrative Clip. Syftet med studien var att undersöka potentiell Nytta eller möjliga problem som användandet av Narrative Clip kan medföra till familjer som har barn med autism. För att undersöka detta har fyra familjer deltagit i studien, de har fått låna en kamera i två veckor. Under dessa två veckor fick deltagarna använda kameran på det sätt som passade deras behov. Efter att deltagarna använt kameran i två veckor genomfördes intervjuer med föräldrarna.

Syftet med denna uppsats är att utforska varför konsumenter anammar ett Nytt sätt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts på vad det är i den färdiga matkassen som gör att konsumenterna vill använda den. En uppdelning har gjorts mellan olika målgrupper som använder sig av denna tjänst, då skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestående av förändringsfaktorer och värdeskapande har använts för att finna data och tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt är bättre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill använda tjänsten.

Den här uppsatsen handlar om hur serietidningens narrativa likheter och olikheter med litteratur samt film och hur dessa kan användas för skapandet av ett ickelinjärt narrativ. Vi ville se var styrkan ligger i serietidningar för att försöka berätta en berättelse på ett Nytt sätt som vi inte är vana vid att se. För att undersöka detta forskade vi kring vad ickelinjärt berättande är och vad som skiljer olika berättande medium från varandra. Vi applicerade sedan denna forskning i skapandet av en serietidning där vi testa de tekniker och metoder vi lärt oss om tidigare. Resultatet bygger på erfarenheterna som vi fått från skapandet av serietidningen och hur de olika narrativa likheterna samt olikheterna kunde appliceras på en serietidning.

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på Nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning. Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen.

I centrum för denna uppsats står så kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmärksamma de teoretiska svårigheterna som är knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa på de många möjligheter som begreppet kan rymma. För att närma mig detta område har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas två lärare i engelska om deras användning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens språkundervisning. I uppsatsen hävdas att ett grundläggande ifrågasättande kan öppna för en djupare förståelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptäcka det på Nytt.

Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett Nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse?Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan.Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett Nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus på lärarnas upplevelser av implementeringsprocessen på en skola. Metoden för detta är en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lärarna befinner sig i.Lärarnas uppfattningar är förankrade i teorier från implementationsforskningen, först i en analys för att få en fördjupad förståelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestående av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrån lärarnas uppfattningar är att metoden SkolKomet är väl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhågor kring implementeringen finns - främst avsaknaden av elever med problembeteende..

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.

During the last decades the evolution of information technology and the increasing ability to access information have been discussed in many ways. In the beginning the focus was on the technology but now the discussion is more and more about the use of information and how to develop knowledge out of it. There is an ongoing discussion about the difference between knowledge and information. The subject of this Master s thesis is to find out if and how the Swedish elementary school has written into its mission statements to help the pupils to become information literate. For this purpose I have examined literature about information literacy and pedagogic as well as legislation and other documents that control how the Swedish elementary schools work.

The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

I den här uppsatsen kommer fenomenet god service att studeras utifrån snabbmatsrestauranger. Frågeställningen som uppsatsen behandlar är: hur får företag servicemotvillig personal att leverera god service? Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag inom snabbmatsbranschen arbetar för att motivera och utbilda oerfaren personal för att kunna leverera god service. Då uppsatsen skapat ett Nytt empirisk begrepp började studierna ute på fältet. Fältarbetet bestod av observationer samt intervjuer med både restaurangchefer och frontlinepersonal på snabbmatsrestauranger.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av Hjälpmedelshandboken med bedömningsmanual och checklistor som stöd vid hjälpmedelsförskrivning. Åtta arbetsterapeuter intervjuades med semistrukturerade frågor och intervjuguide Nyttjades. Inklusionskriteriet var att arbetsterapeuten förskrivit hjälpmedel i minst tre år. Dataanalys genomfördes med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier ?Stöd från Hjälpmedelshandboken?, ?Begränsningar vid användandet av Hjälpmedelshandboken? och ?Arbetsterapeutens erfarenhet?.

Då den tekniska utvecklingen ständigt går framåt kommer det nya tekniska lösningar som kan ersätta gamla och ineffektiva arbetssätt. Systemet eCopy är ett resultat av den tekniska utvecklingen som bidrar till att digitalisera pappersdokument. Med hjälp av eCopy kan arbetsprocesserna effektiviseras och företaget kan göra kostnadsbesparingar.Syftet är att undersöka hur anställda ser på förändringar och vilka faktorer som motiverar ett företag att övergå till en ny teknik, samt ett helt Nytt arbetssätt.Med hjälp av en kvalitativ studie på ett svenskt företag har vi uppfyllt syftet med denna undersökning. Studien genomfördes med intervjuer riktade till anställda och beslutsfattare på olika avdelningar på företaget.Resultatet från vår studie visar att en förändringsprocess ska beaktas och genomföras med noggrannhet för att få ut bästa möjliga Nytta av förändringen. Att det alltid sker motstånd är oundvikligt då den mänskliga faktorn är en viktig företeelse i processen..

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av Nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..