Sök:

Sökresultat:

3508 Uppsatser om Nytt köp - Sida 57 av 234

Visualisering av ny gatu- och husmiljö i Vasastan

Exjobbet bestÄr i att visa hur ett nytt bostadsomrÄde kommer att se ut nÀr det Àr fÀrdigbyggt. Det aktuella bostadsomrÄdet Àr Vasastan och ligger i Norrköping. Vi har haft WSP som uppdragsgivare och har frÄn dem fÄtt ritningar och modeller i form av ADT-filer. Dessa filer har importerats till 3d Studio Max dÀr kompletterande modellering och texturering har gjorts.Arbetet har resulterat i en flygning runt husen, solstudier och stillbilder. Stillbilderna Àr renderade med noggrannare ljuskÀllor och högre kvalitet.

Maran ? en feministisk seriepornografisk novell

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka huruvida feministisk porr i serieformat yttrar sig i den seriepornografiska novellen Maran tecknad och skriven av Lina Neidestam, samt vad som hÀnder nÀr det pornografiska Àr i form av tecknad bild. Uppsatsen undersöker alltsÄ vilka kroppar som (o)synliggörs i Maran, hur subjekt/objekt görs samt hur Maran Àr feministisk. Med teoretisk utgÄngspunkt i Butlers heterosexualla matris, intersektionalitetsbegrepp, makt, ÄskÄdarskap samt performativitet görs en bildanalys av utvalda uppslag i Maran. Detta görs genom att undersöka hur Neidestam berÀttar fram det som sker i Maran, hur detta tolkas och vad det har för betydelse för den tÀnkta mottagaren. Resultatet visar att utifrÄn min positionerg anser jag Maran vara feministisk och bidrar till ett nytt sÀtt att se och tÀnka kring pornografi.

Äktenskap och samboskap: En komparativ studie

I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga att leva i ett samboförhĂ„llande och inte ingĂ„ Ă€ktenskap. Syftet med detta arbete har varit att utreda de eventuella likheter och skillnader respektive för- och nackdelar mellan Ă€ktenskap- och sambolagstiftning för att fĂ„ en förklaring till framvĂ€xten av samboförhĂ„llandet. I denna rĂ€ttsdogmatiska utredning har en historisk redovisning framstĂ€llts för att skapa en överblick av det valda rĂ€ttsomrĂ„dets utveckling. Äktenskapsbalken utgjorde en grund vid stiftandet av Sambolagen, tanken var emellertid aldrig att Sambolagen skulle inneha lika omfattande regler som Äktenskapsbalken och dĂ€rmed utgöra ett Ă€ktenskapsliknande system av B-lagskaraktĂ€r, utan tanken var att skapa ett nytt rĂ€ttsinstitut med mildare bestĂ€mmelser. De tydligaste skillnaderna mellan de olika rĂ€ttsinstituten framgĂ„r i bestĂ€mmelserna om bodelning och arv.

MÀnniskors upplevelser i samband med en hjÀrtoperation: en litteraturstudie

Att genomgÄ en hjÀrtoperation pÄverkar mÀnniskors dagliga liv starkt. En hjÀrtoperation Àr ett stort ingrepp som för personer har kroppsliga sÄ vÀl som emotionella effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelser i samband med en hjÀrtoperation frÄn och med att det blev tal om operation till tvÄ Är efter operationen. Med kvalitativ inne-hÄllsanalys analyserades tolv vetenskapliga studier och resulterade i sex kategorier: Att kÀnna sig hindrad av sin kropp, Att vÀnta prÀglades av oro och maktlöshet, Att ha förvÀntningar om ett nytt liv och kÀnna rÀdsla för det okÀnda, Att kÀnna och sakna stöd frÄn andra, Att fÄ och sakna infor-mation, Att kÀnna sig överrumplad av resultatets olika sidor. Denna litte-raturstudie visade att mÄnga personer kÀnde sig oroliga under vÀntetiden och att det fanns brister av stöd frÄn vÄrdpersonalens sida.

Plan- och bygglagen : SkÄdeplats för konflikt mellan intressen

I takt med att ett samhÀlle utvecklas förÀndras de krav som samhÀllets invÄnare har pÄ anvÀndningen av marken. IstÀllet för ett koloniomrÄde behöver kanske viss mark anvÀndas till studentboende. NÀr ett nytt behov konstaterats skall, enligt plan- och bygglagen (1987:10), en intresseavvÀgning mellan allmÀnna och enskilda intressen ske. För planering och till viss del Àven genomförande av en förÀndring av markanvÀndningen Àr den svenska plan- och bygglagen central. Syftet med plan- och bygglagen Àr att frÀmja en samhÀllsutveckling med jÀmlika och goda sociala levnadsförhÄllanden och en god och lÄngsiktigt hÄllbar livsmiljö.Denna uppsats Àr inriktad pÄ den intresseavvÀgning som enligt plan- och bygglagen skall ske vid förÀndrade krav pÄ markanvÀndningen.

Fysisk omgivning och fysiska behov : faktorer vid inlÀrning?

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur den fysiska omgivningen och fysiska behov pÄverkar inlÀrningen. Samt om eleverna i undersökningen Àr medvetna om hur de behöver ha det i sin fysiska omgivning och vilka fysiska behov de har nÀr de skalllÀra sig nÄgot svÄrt och nytt. I litteraturgenomgÄngen tar jag upp Ätta olika faktorer som kan pÄverka inlÀrningen. Tyngdpunkten ligger pÄ den amerikanske skolforskaren Jensens och den svenske adjunkten och gymnasielÀraren Gudmundssons teorier, men jag tar Àven upp andra pedagoger och metodiker som Àr relevanta för Àmnet. I studien har jag observerat 18 elever och intervjuat fyra elever för att försöka fÄ svar pÄ hur de behöver ha det i omgivningen och vilka fysiska behov de har.

Jag hÄller pÄ och lÀr mig : En studie om hur ensamkommande ungdomar upplever sin sociala identitetsprocess i Sverige

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller lever: en litteraturstudie

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag Àr transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stÀrka hÀlsan hos dessa patienter Àr det av vikt att vÄrdpersonal har kÀnnedom om hur patienterna upplever och pÄverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som anvÀnts i analysen Àr kvalitativa studier som Àr gjorda pÄ vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar anvÀndes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller lever: en litteraturstudie

De vanligaste organtransplantationer som utförs idag Àr transplantationer av njure och lever. För att förebygga problem och stÀrka hÀlsan hos dessa patienter Àr det av vikt att vÄrdpersonal har kÀnnedom om hur patienterna upplever och pÄverkas i sitt dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var dÀrför att beskriva upplevelse av att leva med en transplanterad njure eller en transplanterad lever. Artiklarna som anvÀnts i analysen Àr kvalitativa studier som Àr gjorda pÄ vuxna personer utan psykisk sjukdom. Elva artiklar anvÀndes i analysen och granskades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att ha och inte ha hÀlsa, att behandlingen inverkar pÄ livet, att stödet och informationen har betydelse, att ha förmÄgan att pÄverka det nya livet samt att kÀnna och visa tacksamhet.

Tutoring in mother tongue; a tool for learning when the new language is not sufficient

MÄnga elever i Malmö har idag invandrarbakgrund, och svenskan Àr dÀrmed ett nytt sprÄk för dem. HÀr, mer Àn pÄ andra skolor, Àr sprÄket grunden för att bredda och fördjupa sina kunskaper. Syftet med mitt arbete var att undersöka studiehandledningen och vilken roll den har som ÄtgÀrd och redskap nÀr sprÄket inte rÀcker till för att kunna följa kursplanen, och nÀr eleverna inte har tillrÀckligt stark sprÄkbas som gör det möjligt att ta emot och bearbeta information och kunskap. Jag genomförde tvÄ undersökningar i tvÄ olika skolor i Malmö. Genom observationer, med hjÀlp av enkÀter, intervjuer och samtal med alla inblandade i studiehandledningsprocessen undersökte jag studiehandledningens effektivitet som en lösning nÀr sprÄket inte rÀckte till, samt dess betydelse för elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling, och dÀrmed deras sjÀlvförtroende som i sin tur pÄverkar deras lÀrande.

Förslag pÄ ny fastighet vid RingvÀgen : Framtagning av förslagshandlingar

Stockholm vĂ€xer och det krĂ€ver i sin tur nya bostĂ€der. De fria ytorna i Stockholm city minskar och Stockholms stad försöker pĂ„ nya sĂ€tt förtĂ€ta och förbĂ€ttra staden konstant.Fastigheten Gulbetan Ă€r centralt belĂ€gen pĂ„ Södermalm i anslutning till RingvĂ€gen och Vitabergsparken. Idag anvĂ€nds platsen till parkering och Ă„tervinning vilket gör att platsen Ă€r dyster och inte fyller sin fulla potential.Detta examensarbete leder till fĂ€rdiga förslagshandlingar för fastigheten. Handlingar tas fram utefter en noggrann platsanalys som i sin tur resulterar i en byggnad med butik i hörnet av plan 0, trygghetsboende pĂ„ plan 1-2 och bostĂ€der pĂ„ plan 3-7. Även ett gĂ„ngstrĂ„k skapas mellan parkerna Vitabergsparken och Lilla Blecktornsparken.Tanken med arkitekturen under hela projektet har varit att skapa ett nytt avslut av RingvĂ€gen, med en stilren byggnad som stĂ„r sig i tiden..

I ett obrukbart landskap : en landskaplig strategi för Tjernobyl

Det har gÄtt 20 Är sedan katastrofen i Tjernobyl intrÀffade. Landskapet som förorenades vid katastrofen förlorade det mesta av sin brukbarhet för mÀnniskan och kan komma att ligga i trÀda i kanske 1000 Är framÄt. Hur ska vi komma ihÄg platsen och dess historia under sÄ lÄng tid? Hur ska berÀttelsen gÄ frÄn oss, till vÄra barn, barnbarn, barnbarnsbarn och vidare i kanske 30 generationer. Och vad hÀnder med naturen under tiden? InifrÄn zonen har landskapet inte förÀndrats.

Det sentida industriarvets framtidsmöjligheter

Ett vanligt fenomen i svenska stÀder Àr industriomrÄden som förr lÄg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller Ätminstone blivit tÀtt angrÀnsad till den. IndustriomrÄdet Àr dock separerat frÄn den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriomrÄden frÄn efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mÄl att undersöka om Àven sentida industriomrÄde kan anses bevarandevÀrda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriomrÄde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrÄn detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv. De förhÄllningsÀtt som dÀrmed kommit fram har tillsammans med en platsanalys för omrÄdet, ett industriomrÄde i sydvÀstra Kristianstad, legat till grund för de riktlinjer och rekommendationer som redovisas i uppsatsen..

Quality of life among patients with atopic eczema

Atopiskt eksem kÀnnetecknas av en torr hud med hudsprickor som ger en svÄr klÄda. Behandlingen gÄr ut pÄ att identifiera, minimera och eliminera faktorer som Àr utlösande och försÀmrande. Mjukgörande medel anvÀnds dagligen för att före-bygga uppkomsten av nytt eksem. Att leva med atopiskt eksem kan vara ett stort handikapp med personliga, sociala och ekonomiska inskrÀnkningar som leder till en sÀmre livskvalitet. Syftet med litteraturstudien Àr att klargöra om patienter med atopiskt eksem kan förbÀttra sin livskvalitet genom att fÄ utbildning om sin sjuk-dom.

Representationer i matematik : Konkret och abstrakt undervisning

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida lÀrare anvÀnder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som fÄr mest utrymme i Ärskurs 1-3 jÀmfört med Ärskurs 4-6. Jag ville Àven fÄ reda pÄ i vilken utstrÀckning som lÀrare i de olika Ärskurserna anvÀnder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser pÄ anvÀndandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, Ärskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lÀrarna samt genom en enkÀt dÀr 19 lÀrare frÄn Äk1-6 deltog. Resultatet visar att lÀrarna i Ärskurs 4-6 anvÀnder fler representationsformer i undervisningen Àn lÀrarna i Ärskurs 1-3 men Àven att lÀrarna Àr mer benÀgna att anvÀnda abstrakta representationer nÀr eleverna blir Àldre och anvÀnder mer konkret matematik i Ärskurs 1-3. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna anser att konkret laborativt material Àr ett bra hjÀlpmedel bÄde vid introduktion av nytt matematiskt innehÄll och för att hjÀlpa elever i svÄrigheter..

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->