Sök:

Sökresultat:

16302 Uppsatser om Nyhetsförmedling - Sverige - Sida 59 av 1087

Diskrimineringslagen : Ett tillrÀckligt skydd mot diskriminering?

AbstraktStudien ifrÄgasÀtter huruvida diskrimineringslagens Àr tillrÀcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts sÄ vÀl som rÀttsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhÀllet.

VART TAR PENGARNA VÄGEN?

PenningtvÀtt i Sverige Àr sedan tidigare föga utforskat. I denna studie Àr syftet att undersöka penningtvÀtt i Sverige vad det gÀller brottsstrukturen, gÀrningspersoner samt statistiska samband för dessa. Studien Àr ett uppdrag utfÀrdat av LÀnskriminalpolisen i SkÄne. Materialet har bestÄtt av straffrÀttsliga domslut hÀmtade ifrÄn Blendow Lexnovas rÀttsfallsdatabas. UtifrÄn domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS dÀr statistiska analyser genomfördes.

Kommuner och barnfattigdomsforskning : Hur relaterar Sveriges kommuner till nationell barnfattigdomsforskning?

Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.

Online communities : En studie av Lunarstorms framgÄng

Communities Àr ett hett Àmne som idag stÀndigt diskuteras i media. MÀnniskor blir mer och mer benÀgna att interagera online och mÀngden med online communities ökar i takt med detta. I Sverige finns en community som heter Lunarstorm som har blivit ett fenomen som inte har skÄdats nÄgon annanstans. Med sina 1,3 miljoner anvÀndare Àr det absolut störst i Sverige idag. Jag har i min uppsats tagit fram ett antal faktorer ur litteraturen som Àr avgörande för ett online communities framgÄng.

Vem Àger den svenska vargen? : - en rationell analys av Sveriges försvar av lokal acceptans

NÀr Sverige blev medlem i dÄvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gÀllande i svensk lag. I mÄnga fall har detta skett utan större problem men i vissa frÄgor har det uppstÄtt skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta pÄ detta fenomen, nÀrmare bestÀmt pÄ hur EU och Sverige under en lÄng tid inte kunde nÄ en samsyn om hur den svenska vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsÀttningar som ledde fram till den svenska licensjakten pÄ varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrÄn nÀr den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt pÄ varg trots EU-kommissionens protester..

Är sprĂ„kvĂ€xling ett tecken pĂ„ dĂ„lig kunskap i det ena sprĂ„ket? : - En studie om tvĂ„sprĂ„kighet med fokus pĂ„ tvĂ„ arabisktalande barn i Sverige

Följande studie handlar om tvÄsprÄkighet och syftar till att öka förstÄelsen kring tvÄsprÄkiga barns sprÄkliga vÀrld. Empiri har samlats in frÄn bÄde videoobservationer och stimulated recall intervjuer med tvÄ arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvÄsprÄkighet Àr en tillgÄng snarare Àn ett hinder och att det ocksÄ Àr nÄgot helt normalt i tvÄsprÄkiga barns vÀrld. TvÄsprÄkiga individer har kapacitet att lÀra sig och kommunicera pÄ mer Àn ett sprÄk. Att kodvÀxla mellan olika sprÄk behöver inte betyda brist pÄ förmÄga att skilja mellan sprÄken ? det kan vara ett hjÀlpmedel och ett tecken pÄ en vÀlutvecklad sprÄkförmÄga.

?Nog Àr det sÄ att bratsen i Danderyd har det lÀttare?? : En komparativ intervjustudie om uppfattningar om utbildning och vÀlfÀrdspolitik i Sverige, Tyskland och USA

Syftet med uppsatsen var att undersöka individers attityder till och uppfattningar av deras lands vÀlfÀrdspolitik; i USA, Tyskland och Sverige. Vidare undersöktes om och hur respektive individ tror att deras tillgÄng till vÀlfÀrdstjÀnster skulle ha sett annorlunda ut i ett annat vÀlfÀrdspolitiskt system. Upplevelsen av tillgÄngen till och kvaliteten pÄ vÀlfÀrdstjÀnstomrÄdena ?sjukvÄrd?; ?inkomsttrygghet ? arbetslöshets- och sjukförsÀkring?; ?utbildning? samt ?Älderdom ? pensionsförsÀkring och vÄrd? undersöktes, med fokus pÄ utbildning. Samt hur individerna sjÀlva ansÄg att det borde vara.

Kompaktaggregat till Passivhus i Sverige

Kompaktaggregat Àr ett integrerat FTX- och FVP-system som anvÀnds i passivhus. Vi har gjortenergiberÀkningar i programmet VIP+ för att se hur kompaktaggregatet skulle kunna fungera ipassivhus i Sverige.De resultat vi har fÄtt fram ur VIP+ visar att passivhus med ett installerat kompaktaggregat klararav att nÄ passivhuskraven Ànda upp till SkellefteÄ. De berÀknade vÀrdena understiger kraven förpassivhus, men en viss marginal behövs för att kraven ska nÄs Àven efter uppförandet avbyggnaden. Vi har Àven tolkat tekniska uppgifter pÄ ett sÀtt som enligt oss har en positiv effektför passivhus pÄ kallare orter. DÀrför tror vi inte att vÀrdena för de tre nordligaste platserna Àrhelt tillförlitliga.

Ungdomars tankar kring betydelsen av fÀrg och form vid framstÀllningen av en internationell webbtidning

NĂ€r en grafisk profil för en spĂ€nnande ny internationell webbtidning för ungdomar skall göras Ă€r det viktigt att tĂ€nka pĂ„ hur fĂ€rg och form pĂ„verkar vĂ„ra kĂ€nslor. Experiment med fĂ€rg som har gjorts av ledande fĂ€rgpsykologer och fĂ€rgvetare som Goethe, Itten, LĂŒscher och Karl Ryberg bevisar att fĂ€rg har en stor psykologisk pĂ„verkan pĂ„ mĂ€nniskan. Internet Ă€r ett vĂ€ldigt effektiv kommunikationsmedium och för att kommunicera effektivt Ă€r det inte bara orden, utan Ă€ven fĂ€rgerna och formerna pĂ„ webbsidorna som skall vara vĂ€l genomtĂ€nkta. Vilka fĂ€rger kopplar ungdomar i Sverige och Chile ihop med vissa kĂ€nslor? Vilka former kopplas ihop med samma kĂ€nslor? Svaren pĂ„ de frĂ„gorna sammanstĂ€lldes och analyserades efter svaren pĂ„ en enkĂ€t om fĂ€rg och form som delades it till tvĂ„ högstadieskolor i BorlĂ€nge, Sverige och en i Santiago, Chile..

MI- metodens effekter pÄ alkoholkonsumtion : en litteraturstudie

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat frÄn drygt 8 liter ren alkohol per person och Är till cirka 10,5 liter per person och Är. Varje Är dör minst 6000 mÀnniskor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i mÄttlig mÀngd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag berÀknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) Àr en metod som anvÀnds av bland annat vÄrdpersonal för att motivera personer till förÀndring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

Turism i Stockholms skÀrgÄrd : - ur ett exportmognadsperspektiv 

SammanfattningUppsatsens syfte Ă€r att undersöka och analysera hur nyckelaktörer arbetar med att göra Stockholms skĂ€rgĂ„rd till en exportmogen turistdestination. För att uppnĂ„ detta syfte har vi utgĂ„tt frĂ„n forskningsfrĂ„gan:·     Hur arbetar Stockholm skĂ€rgĂ„rds nyckelaktörer med destinationsutveckling och destinationsmarknadsföring för att attrahera fler internationella besökare?                                                                                                                        Sverige som turistdestination har ökat markant i attraktionsvĂ€rde under de senaste Ă„ren, och dĂ€rför mĂ„ste Sverige kunna leverera mer exportmogna destinationer, sĂ„ vi kan möta de utlĂ€ndska besökarnas behov och krav. Stockholms skĂ€rgĂ„rd bestĂ„r av nĂ€ra 30 000 öar och etablerades som ett turistparadis redan i början av 1900-talet i Sverige. Än idag ses skĂ€rgĂ„rden som en landsbygdsidyll och rekreationslandskap för mĂ„nga svenska fritidshusĂ€gare och turister.

Elever med autismspektrum störning : Nu kommer elever med endast autismspektrum störning diagnos till den vanliga grundskolan, vad bör vi tÀnka pÄ?

Bröstcancer Ă€r idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta Ă€r medelĂ„lders eller Ă€ldre. Tidigare forskning har fokuserat pĂ„ hur kvinnor i övriga vĂ€rlden upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krĂ€vs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förstĂ„elsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna bemöta dem pĂ„ ett adekvat sĂ€tt och dĂ€rmed kunna lindra deras lidande och öka vĂ€lbefinnandet.

Alfabetisering i Sverige

Sammandrag En studie om alfabetisering i Sverige. NÄgra lÀrares och kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att lÀra sig lÀsa och skriva. Studiens syfte Àr att belysa modersmÄlet och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebÀr för individen att vara litterat och hur det pÄverkar en analfabets livssituation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka pedagogens arbetssÀtt i undervisningen. En kvalitativ metod har anvÀnts genom intervjuer med tvÄ lÀrarinformanter och tvÄ arabisktalande kursdeltagare som har gÄtt en alfabetiseringskurs. Metoder för att fÄ svar pÄ dessa frÄgor Àr litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningar om hur informanterna upplever sitt modersmÄl och modersmÄlslÀrarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att alfabetisering genom modersmÄlslÀrare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekrÀftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och anvÀndbarhet, samt delaktighet och medansvar Àr förutsÀttningar för mÄluppfyllelse. Nyckelord: alfabetisering, förutsÀttningar, litterat.

Torrefierad och pelleterad GROT : en studie i ekonomi och logistik

PÄ senare Är har klimatoron tilltagit i vÀrlden, ökade utslÀpp av vÀxthusgaser och stigande medeltemperaturer har fÄtt ett stort utrymme pÄ den politiska agendan. För att möta oron har man inom Europeiska Unionen enats om ett antal klimatmÄl som skall uppfyllas till Är 2020. Sverige har under lÄng tid förlitat sig pÄ skogsindustrin och dÀrigenom byggt upp en stark industri och forskningsverksamhet. Skogsbaserad bioenergi stÄr idag för 90 % av den bioenergi som förbrukas i Sverige. RÄvaruöverskottet finns idag i norrlands inland men det stora behovet finns i storstadsregionerna i södra Sverige. Det finns dock vissa problem med transport och lagring av skogsbaserad biomassa och behovet av innovationer Àr dÀrför stort. Torrefiering Àr en förÀdlingsmetod dÀr energidensiteten höjs och lagringsegenskaperna förbÀttras genom rostning av biomassa i en syrefrimiljö. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka potentialen hos torrefierad pellets under svenska förhÄllanden. I vÄr investeringskalkyl framgÄr det att break even-punkten för priset för torrefierad pellets Àr 367,55 kr/MWh. KÀnslighetsanalysen uppvisar att rÄvarukostnaden har störst pÄverkan pÄ nettonuvÀrdet, följt av driftskostnaden och pris som hade samma pÄverkan, dÀrefter kommer rÀntan och sist investeringskostnaden. VÄra berÀkningar visar att det finns en skillnad i tÄgtransportkostnad mellan torrefierad pellets och konventionell pellets per transporterad MWh.

Kvalitetsutveckling i högre utbildning: En studie av nÄgra svenska lÀrosÀtens kvalitetsarbete

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->