SammanfattningI tidningar kan man läsa att polisens dödsskjutningar har ökat markant de senaste åren i Sverige. Tidigare har studier ämnats granska hur polisen gestaltas i media och hur lagstiftningen kring polisens rätt att använda våld ser ut. Syftet med denna studie är att få kännedom om hur det skrivs om polisens dödsskjutningar i media. Som bakgrundsinformation presenteras bland annat alla sjutton polisiära dödsskjutningar som skett under 2000-talet samt delar av polislagen och nödvärnsrätten. Frågeställningen för denna studie är följande: Hur skrivs det om polisens dödsskjutningar i två dagstidningar och två kvällstidningar under 2000-talet? Med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och hans tredimensionella modell har 43 tidningsartiklar, som behandlar polisens dödsskjutningar, analyserats.

Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som Nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum.

Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

This study examines how the media reports on the Pride Festival in Stockholm and what news topics and themes it prioritizes. The purpose of this paper is to examine whether the media coverage of Pride highlights political questions related to social and societal problems. One of the main focuses of the study is on how the media covers male and female homosexuality. The newspapers examined are the tabloids Aftonbladet and Expressen and the respected dailies Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The study extends over three periods: 19-07-2010 to 07-08-2010, 25-07-2011 to 14-08-2011, and 24-07-2012 to 11-08-2012.Several key theories and themes frame the study.

1 januari, 2004 infördes den nya revisionsstandarden (RS) som är en översättning av ISA, med hänsyn tagen till svensk lagstiftning. RS innebär flertalet Nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorn numera skall granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare.Syftet med denna uppsats är att redogöra för revisorers och företagares syn på införandet av revisionsstandarden. Detta görs i form av en fallstudie med koncentration på tre utvalda RS (RS 402, 501, 570). Öhrlings Price Water House Coopers är representant för revisionsperspektivet och Vattenfall samt E.ON är representanter för företagsperspektivet.

Experter hävdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivå) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgänglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan använda den för att läsa e-post, surfa på Internet, logga in på sociala nätverk som Facebook och Twitter, läsa Nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lä- rare samt män och kvinnor om användningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsätt där datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. När det gäller studenter och lärare, har vi utgått från Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

The purpose of this study is to examine the retrieval performance of three search engines, specialized in retrieving news articles: News Index, Excite News Search and Ananova. Thirty questions, grouped into three categories – politics, economy and sports, were used and the first twenty documents for each question were examined. The questions used were designed to be as current as possible and efforts were made to perform the searches with as little time span as possible between each search engine. The precision of the search engines was determined for each of the questions as well as for each category and for the combined categories. In measuring precision an average was calculated, intended to favour search engines that place its relevant documents early in the ranked list.

Författare: Louis EberstålTitel: ?Från ett nationellt och samtida problem till ett globalt ochframtida hot?Nivå: KandidatuppsatsSpråk: SvenskaAntal sidor: 36Syfte: Åtskilliga teorier bekräftar att medier har ett stort inflytandepå den allmänna opinionen, de avgör vad publiken sersom miljöproblem. Syftet med denna studie är därför attundersöka hur dagstidningar i Sverige gestaltar miljöfråganoch miljöproblem.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt en kvantifiering avkvalitativa variabler. Undersökningens material är tvåsvenska dagstidningar (Dagens Nyheter och Aftonbladet) under tre utvalda tidsperioder; 1994, 2004 samt 2014.Empirin analyseras med en teoriram bestående av följandeteorier; gestaltningsteorin, elitkällor, dagordningsteorin samtteorin om gatekeeping.Huvudresultat: Resultatet i denna studie visar att miljöjournalistiken har gått från att vara ett nationellt och samtida problem präglat av politik, till att bli ett globalt och framtida hot som är präglat av klimat- och hållbarhetsfrågor. Studien visar även vikten av relevanta elitaktörer som i viss mån får ta över rapporteringen genom debattartiklar när kunskapen hos journalisterna inte räcker till för att beskriva detta komplexa och abstrakta ämne.Program: Kandidatprogram i Medie- och kommunikationsvetenskapUniversitet: Linnéuniversitetet, VäxjöPeriod: Vårterminen 2015Handledare: Göran PalmExaminator: Helena Meldré.

Denna uppsats handlar om hur en andratidning försöker överleva i ett medieklimat där ägarkoncentration och marknadskrafter är något som karakteriserar dagspressen. Syftet med uppsatsen är att se vilka strategier den lokala andratidningen Folket, som ägs av Eskilstuna Kuriren-koncernen, använder sig av för att överleva. Uppsatsen syftar också till att undersöka huruvida det är möjligt för Folket att konkurrera om Nyheterna med Eskilstuna Kuriren när de måste hålla sig inom andra ekonomiska ramar eller om Folket försöker fungera som ett komplement till Eskilstuna Kuriren. Slutligen avser uppsatsen att undersöka redaktionskulturen på Folket. Frågeställningarna jag vill ha svar på är hur Folkets redaktionskultur ser ut, hur och på vilket sätt Folket konkurrerar med, eller kompletterar, Eskilstuna Kuriren samt vilka strategier Folket använder sig av för att överleva.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                      Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                      Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige.

Authors: Philip Trollér & Jasmin FrljevicTitle: A sharp striker or forwardLevel: Bachelor of JournalismLocation: University of GothenburgLanguage: SwedishNumber of pages: 62All throughout time the Swedish language has been influenced by various external languages. And throughout the years many loanwords have been introduced to the Swedish vocabulary. And this phenomenon occurs in the texts written by Swedish sport journalists. But in what extent do loanwords from the English vocabulary occur in texts written by Swedish sportjournalists, in what types of texts they can be found. And also why the usage of loanwords occur.The purpose of our study is to find out how frequent English loanwords are in Swedish sports journalism.

Syftet med denna undersökning var att låta källor som citerats i lokaltidningen Vestmanlands Läns Tidning (på Västerås-sidorna under vecka 16, 2007) berätta vad de tyckte om intervjun och artikeln och jämföra resultatet med tidigare studier av källors erfarenheter, en av storstadspress och en av kvällspress. En jämförelse mellan personer som är vana och de som inte är vana vid att vara med i pressen och mellan elit - och icke-källor gjordes också. Resultatet visade att de flesta (i samtliga tidningar) var nöjda med sin medverkan, men det finns undantag, till exempel blev sex personer helt eller delvis felciterade. Många vana källor (i VLT) uttrycker att de vet hur pressen fungerar, (gällande vinkling och förenkling av material) och att deras förväntningar var realistiska, även om en del är oroliga för att det ska bli fel. En källa sammanfattade denna ängslan i meningen ?man är alltid rädd att de ska skriva något man inte har sagt.? En slutsats är att de källor som är intervjuade i lokalpressen är vana vid det, oavsett om de är elit - eller icke-elitkällor.