Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man med IT/datorn kan skapa goda förutsättningar för elevers lärande så att de kan få en bättre lust att lära på långsikt. Undersökningen bygger på en litteraturstudie av forskningsrapporter publicerade mellan åren 1994 till 2006 och intervjuer av lärare och elever. Genom att ta del av forskningsrapporter ville jag ta reda på hur IT och datorn kan ge den klassiska traditionella undervisningen nya möjligheter genom sina rika variationsmöjligheter. Sammanfattningsvis kan sägas att IT som stöd anses vara bra på grund av sin anpassningsbarhet och möjlighet till att tala till många sinnen. När datorn används kan det alltså bidra till ökad motivation hos eleverna.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur barn i tre respektive nio månaders ålder responderar på omsorgspersoners mentaliseringsförmåga. Uppsatsen är genomförd som en pilotstudie med ett begränsat urval för att pröva mentaliseringsförmågan som utgångspunkt för metod och tillämpning i samspelsstudier. Fyra familjer har ingått i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats. Uppsatsen ger intressanta hypoteser för fortsatta studier i ämnet om hur omsorgspersoners mentaliseringsförmåga kan avläsas i barns responser. En slutsats som dras är att omsorgspersonernas samspel och följsamhet i vad barnet eventuellt tänker avspeglas i barnens responser, något som kan generera vidare forskning om vad som är av vikt för att barn skall fortsätta att utvecklas. .

Syftet med studien är att beskriva vad förskollärare uppfattar naturvetenskap som i förskolan. Undersökningen är baserad på intervjuer av sju förskollärare. I förskolans reviderade läroplan Lpfö 98/10 framgår tydligt innehållet i naturvetenskap samt förskollärarens ansvar. Bakgrunden till studien har sitt ursprung i att barn har spontan Nyfikenhet och forskning som visar att barn har behov av att veta mer om samband mellan sig själv och sin omvärld. Studiens litteraturgenomgång visar att barn måste vara aktiva för att lära genom att få se, höra och göra och att naturvetenskap handlar om världen vi lever i.

Mitt syfte är att få ökad förståelse för vad drama kan bidra med för förskolebarns lärande. Den empiriska delen i studien har genomförts på den förskola där jag gjorde min senaste verksamhetsförlagda utbildning till lärare för tidigare år, vilket omfattar förskolan och upptill skolans tredje år. Barnen som deltog i mina dramaaktiviteter var mellan tre och fem år. I studien har jag använt insamlingsmetoder av kvalitativ karaktär som observation, samtal/intervju och barnens bilder som jag tillsammans med barnen förde ett samtal kring. Resultatet visar att barnen genom dramaaktiviteterna utvecklade sin fantasi och Nyfikenhet och därigenom sitt lärande.

Barn har olika förutsättningar och behov vid matematikinlärning och läroplanerna förespråkar att barns Nyfikenhet och begynnande förståelse av matematik ska stimuleras. Skolverket (2003) poängterar att matematiken är ett ämne som är viktigt, det används som tankeinstrument och verktyg i många situationer. Syftet med studien är att undersöka om rörelseaktiviteter används vid matematikinlärning, på vilket sätt och i vilka situationer samt få vetskap om olika effekter. Studien visar pedagogernas syn på hur rörelseaktiviteter kan vara ett verktyg vid matematikinlärning samt vad litteraturen belyser i detta ämne. Med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer har det undersökts hur och i vilken utsträckning pedagoger i förskolan och i skolan använder sig av rörelseaktiviteter som ett verktyg vid matematikinlärning.

Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatikLockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår Nyfikenhet. I jakten på en upptäckt.Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad?Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare kan utveckla läsförståelse och läslust hosspecialskolans elever. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer. Fyra svenskläraresom arbetar på specialskolan, en förskollärare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbåde lärare och elever upplever att samtal och högläsning stimulerar läsförståelsen. Deupplever även att läslust väcks genom den Nyfikenhet som läraren kan skapa hos eleverna dåhan/hon på ett spännande sätt berättar om handlingen i en bok.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lägger i att använda naturmiljö som lärandemiljö. Vi vill också veta hur de arbetar praktiskt med tre till femåringar i naturmiljö.  Vår kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollärare på lika många förskolor och i två olika kommuner. Två arbetar i en stadskärna och fyra i samhällen med närhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem år. Alla förskollärarna är överens om att arbete i naturmiljö är positivt och att de följer upp det som väcker barnens Nyfikenhet. Ingen förskollärare menar att de lägger någon särskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berättar kan vi se att de använder sig av naturmiljön mer än de är medvetna om.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur människor upplevt den undervisning de fått i historia genom grundskolan. Mitt mål är att få en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som använts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall återinföra intresset för historia i grundskolan och på vilka sätt man kan undervisa för att skapa Nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat läroplanen samt historiska läroböcker från delar av 1900 talet. Jag har fått väldigt skiftande svar på mina frågeställningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och känslor kring ämnet historia mer beror på hur läraren varit och vilka undervisningsmetoder denne använt än på vad som lärts ut..

Uppsatsen handlar om tryckfrihets- och yttrandefrihetsbrott och då speciellt brotten mot enskild person, såsom förtal, förtal av avliden person och förolämpningar. I dagens massmedia verkar det som gränserna för etik tänjs till det yttersta. Frågan är om media inte har tagit sin informationsskyldighet för långt och om det finns grund för publiciteten av människors privatliv. Är verkligen allt som publiceras till allmänhetens nytta eller är det bara för att tillfredsställa människors Nyfikenhet. Visserligen skall sådant som efterfrågas tas upp, men hur långt skall media gå in i någons privatliv.

Trä var en väldigt viktig råvara under medeltiden, och användes till alla möjliga olika ändamål. Tillgången var dock inte obegränsad, och som ovanstående paragrafer visar, var man tvungen att reglera skogen och tillgången till virke i lag.Min egen Nyfikenhet för ämnet kommer sig av ett begynnande trähantverksintresse. Jag har läst mycket engelsk litteratur om träslöjd och snickeri, och som medeltidsarkeolog funderar man hela tiden över hur de gjorde tekniska lösningar på den tiden. Jag fascineras av de olika träslagens egenskaper, den hårda och tunga eken, den starka och böjliga asken och de fina sniderier man kan göra i lind, men när man kommer till dagens trävaruhus finns nästan bara gran och fur att köpa. På grund av detta beslutade jag mig för att undersöka hur mångfalden av träslag såg ut under den skånska medeltiden, och hur man använde dem..

Idag är mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var därför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lärande. Detta arbete med innehållet lekfulla och lärande aktiviteter skall väcka Nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshäfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter är kopplade till läroplanen för att pedagogerna lättare skall kunna tillgodose strävansmålen i förskolan. Material samt en enkätundersökning har lämnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda på om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som är kopplade till läroplanen kan vara av intresse.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur pedagoger arbetar med sagor i förskolan och skolans tidigare år. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex pedagoger verksamma i förskolan och skolans tidigare år. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskij utvecklingsteori. De pedagoger som vi har intervjuat har olika syn på sagans betydelse, men samtliga håller med om att det är väldigt viktigt att läsa för barnen. I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att sagor är kulturarv och att genom sagor får barnen ett rikt ordförråd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bär med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebär, samt vad olika forskare anser om ämnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod är bäst lämpad för då syftet är att undersöka informanternas personliga åsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebär att ämnesgränserna suddas ut och att ämnena bildar en helhet. Elevernas behov, Nyfikenhet och förmågor är den viktigaste utgångspunkten för undervisningen. Resultatet visar även på både positiva och negativa aspekter.