Anläggningssektorn är en växande bransch. En väl fungerande infrastruktur är en viktig faktor förett fungerande och utvecklande samhälle. Anläggningssektorn avser inte bara infrastruktur utanär ett väldigt brett område där några ytterligare delområden är energianläggningar,industribyggnation och grundläggning. Studenter som tar examen från byggingenjörsprogrammetär mer förberedda att arbeta inom byggsektorn jämfört med anläggningssektorn. Utbildningenreflekterar idag inte det behov anläggningssektorn kräver.

This paper aims to examine how the beginning of newly examined teacher?s professional life might look like and also highlight the obstacles that might occur during the induction, the time during which the student becomes the teacher. The paper also discusses what support that is available for newly examined teachers in schools concerning the possibility to have a mentor and a period of introduction.A qualitative method was used for this study and interviews were made with new teachers who shared their experiences from the beginning of their careers. The results from the interviews were also discussed from the points of view of the study?s theories concerning different leadership styles.Two handbooks for new teachers, aiming to support them in their new professional role were compared.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnliga arbetsterapeuters erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt hur de hanterar detta. Sju kvinnliga arbetsterapeuter mellan 31-43 år som varit verksamma som arbetsterapeuter minst sex månader och var anställda inom landsting eller kommun intervjuades med ostrukturerade intervjuer. Intervjun inleddes med en övergripande frågeställning där intervjupersonerna ombads att berätta om en arbetsdag där de upplevt stress i arbetet. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier som kan kopplas till arbetsrelaterad stress: ?Att arbetsuppgifter ändras?, ?Att arbetstiden inte räcker till? och ?Att arbetet inte respekteras?.

Syftet med vårt examensarbete är att skapa en DVD samt ett bifogande arbetsmaterial, häfte, med temat vänskap för grundskolans tidigare år. Vi ville undersöka hur denna tas emot av tre pedagoger. Vårt syfte är även att se om vår digitala produkt kan tänkas användas som undervisningsmaterial i grundskolans tidigare år samt om de tre pedagogerna fått tankar kring en undervisning baserat på en kombination av olika estetiska uttryckssätt. Vi behandlar bland annat begreppen KME samt estetiska språk. Vidare beskriver vi forskning och teorier kring estetiska uttryckssätt i undervisningen.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l Nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att få syn på vad som utmärkte Nyexaminerade lärares beskrivning av vad och hur de använder lärarutbildningen i sin profession, med fokus på de teoretiska momenten. Den dominerande bilden i tidigare forskning är att nyblivna lärare upplever många svårigheter under den första tiden i yrket. I det nya Lärarprogrammet från 2001 fanns en strävan efter att utbildningen skulle bli mer vetenskaplig och akademisk. Vi undersökte om lärare, examinerade från den nya utbildningen, beskrev att de hade nytta av de teoretiska momenten och om dessa på något sätt underlättade i vardagen. Vi har gjort en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Slutet av våra högskolestudier närmar sig. Många studenter kommer att söka arbete på någon av de revisionsbyråerna inom Sverige. Med tanke på att just redovisningsinriktningen, inom ekonomiutbildningen, har blivit allt mer populär kan vi konstatera att konkurrensen blir allt hårdare. Syftet med denna uppsats är att de Nyexaminerade studenter ska få en inblick i samt lättare anpassa sig till de krav som arbetsgivarna ställer. Därmed kan dessa studenter öka sin konkurrenskraft.

The aim of this study is to increase knowledge about how a group of newly graduated social workers reflect on the practical daily work and their positions working with clients who are in need of social and/or economic resources. More precisely the purpose is to find out how these seven newly graduated social workers viewed working with clients during theoretical and practical studies. The aim is to analyze which techniques and methods could be seen in these narratives. Furthermore the aim was to find out if and how these seven social workers reflected on the power relation between social worker and client.The material of this study consists of seven semi-structured interviews. Throughout gathering the data and analyzing it, the qualitative method in form of narrative approach was used.

Syftet med denna studie var att belysa olika aspekter av nyutexaminerade allmänsjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående i sorg. Studien hade en kvalitativ ansats och data insamlades genom sex stycken bandade intervjuer på tre medicinavdelningar vid ett medelstort sjukhus i mellersta Sverige. Datamaterialet analyserades enligt en manifest metod och ur analysen skapades två huvudteman ? relationer och kunskap. Det största temat är relationer som byggs upp av tre underteman och beskriver sjuksköterskans förhållande till närstående, sig själv och övrig vårdpersonal.

Syftet med denna uppsats är att visa hur historien kring barnavården påverkat dagens sociala barnavård, vilka förändringar som har skett och vilka äldre syn- respektive arbetssätt som finns kvar. Vi vill även undersöka dagens intentioner med det sociala barnavårdsarbetet, finns det eventuella hinder som försvårar dessa?Uppsatsen inleds med en bakgrundsbeskrivning av socialtjänstens barnavårds historia, lagförändringar, förhållningssätt, etik och ungdomars röst. Detta mynnar sedan ut i hur det sociala arbetet ser ut idag med fokus på socialsekreterarnas arbete med barn, unga och deras familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat tre socialsekreterare ifrån tre medelstora kommuner i södra delen av Stockholm.I vårt resultat och analysdel har vi använt oss av bakgrunden, tidigare forskning, teoretiska perspektiv samt vårt intervjumaterial.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Sammanfattning Det här examensarbetet syftar till att undersöka vilka kvalifikationer som förskolechefer beaktar vid bedömning av Nyexaminerade lärares yrkeskompetens. De övergripande frågorna handlar om hur förskollärares skicklighet värderas av förskolechefer, vilka kvalifikationer som betraktas vara specifika för en bra förskollärare, vilka aspekter som fokuseras i bedömningssituationer idag samt hur förskolechefer ser på frågan om bedömning av förskollärare. Inledningsvis presenteras betänkandet SOU 2008:52 avseende en legitimering av läraryrket. I examensarbetets teoretiska del behandlas tre begrepp: kunskap, kompetens och bedömning. Innebörden av de tre begreppen lyfts fram utifrån olika teoretiska perspektiv och bildar därmed grund för tolkning och förståelse av examensarbetets empiri. Med en enkätundersökning som riktats till förskolechefer har det empiriska underlaget samlats in.

Det är idag vanligt förekommande att studera på högskola och en akademisk utbildning är ofta ett krav i en platsannons. Vi har valt att studera hur mycket vikt som läggs vid utbildning, kunskaper och egenskaper vid en rekrytering inom bankbranschen och även se till hur en rekryteringsprocess genomförs. Studiens fokus ligger således på hur rekryteringsarbetet sker. Rapporten utgår ifrån frågeställningen: Hur sker rekrytering i bankbranschen? Vilka kunskaper och erfarenheter värderas och varför är det så?För att undersöka huruvida den teoretiska referensramen inom ämnet stämmer överens med verkligheten har undersökningen genomförts med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod.