Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

Johansson, E. Omvårdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvårdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng, Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2011. Omvårdnadshandledning i grupp är och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, Hälsa och Samhälle.

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper..

SAMMANFATTNINGInledning: Brister i kommunikationen vårdpersonal emellan är en bidragande faktor tillmajoriteten av alla skador och missöden i vården. Anestesisjuksköterskan lämnar patienternatill en uppvakningsavdelning efter att anestesin har avslutats där hon ger en muntlig rapporttill intensivvårdssjuksköterska. Den muntliga överrapporteringen har som syfte attsäkerhetsställa kontinuiteten i vården. Anestesi- och intensivvårdssjuksköterskan är två olikaspecialistområden och ämnet kommer att beskrivas ur dessa två perspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor upplevelse avmuntlig postoperativ överrapportering.Metod: En pilotstudie utfördes med fyra semistrukturerade intervjuer; tvåanestesisjuksköterskor respektive två intensivvårdssjuksköterskor för att pröva studienshållbarhet. Resultatet av pilotstudien kommer att redovisas.

Abstrakt Fredrik Höglund och Lotta Wemmert Lundin (2010) Samtalets förutsättning och funktion mellan specialpedagog och rektor (The condition and function of the conversation between special pedagogue and headmaster) Skolutveckling och ledarskap, Malmö högskola Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilken förutsättning och funktion samtalet mellan specialpedagog och rektor har. Detta har vi gjort genom att använda tre delfrågor; vad samtalar specialpedagog och rektor om? När uppfattar specialpedagog/rektor att samtalen varit bra? Samt vad efterfrågar specialpedagog/rektor för att göra samtalet bättre? Undersökningen var utpräglat kvalitativ och vi använde oss av intervjuer med såväl specialpedagoger som rektorer. Inom ramen för detta tar vi upp en fenomenologisk metodteori vilken framförallt får fungera som organiserande princip. Från början var vår avsikt inte att belysa specialpedagogens yrkesroll utan enbart ha fokus på samtalet och dess innehåll.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka hur barn påverkas av skilsmässor/separationer och hur relationen mellan barnen och föräldrarna påverkas i samband med detta. I studien har respondenterna svarat på frågor om hur barnen och föräldrarna hanterar en separation och vad som händer efteråt. Det har även diskuterats kring bonusföräldrar och bonussyskon samt vilka personer som kan vara till stöd för barnen i samband med den kris som en skilsmässa/separation kan innebära. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och har analyserats genom det hermeneutiska tillvägagångssättet och presenterats med hjälp av system- och anknytningsteorin. Materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med familjerådgivare och familjerättssekreterare.

Uppsatsens syfte är att studera hur tre butikschefer och en centrumledare i gallerian Smedjan, Luleå, ser på upplevelsehandel och värdeskapande i butiker. Denna studie är kvalitativ med hermeneutiskt förhållningssätt och abduktiv ansats. För att kunna besvara forskningsfrågan, uppfylla syftet och förstå den empiriska forskningen använde jag mig av en rad olika källor. Jag har intervjuat tre butikschefer i köpcentret Smedjan i Luleå centrum samt centrumledaren för Smedjan.Denna studie har visat att förutom professionellt bemötande från butikspersonal så har det lilla extra, det som kunder upplever är värdeskapande, blivit något som butikschefer också uppmärksammat. Det kan vara kläder som exponeras på nytänkande sätt, en medarbetare som bemött en kund med empati, kunskap och förståelse eller ett överraskningsmoment i butiken som väcker förtjusning hos kunden.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren. Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare. I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet. Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter. Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd. Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen. Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion.

Denna uppsats är en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad ?En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007. Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att delegera omvårdnadsuppgifter.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

SammanfattningBakgrund: Idag närvarar pappor vid det akuta omhändertagandet av sitt barn och har en viktig roll i det nyfödda barnets vård. Närhet mellan föräldrar och barn är avgörande för välbefinnande, anknytning och bindning. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva vad pappor upplever vid akut omhändertagande av sitt nyfödda barn. Metod: Tio pappor till nyfödda barn, där barnen i direkt anslutning till födseln krävt akut omhändertagande och inläggning på neonatalavdelning, har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur hemodialyspatienter uppfattar begreppet torrvikt. Studien utnyttjade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Data insamlades via intervjuer med öppen frågeställning. Tio intervjuer utfördes med patienter på en dialysenhet i Mellansverige. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet.