Bakgrund: Sjukskrivningsstatistiken för nack- och ryggsmärta är hög både i Sverige och andra västländer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om personer som har statiska och eller stillasittande arbeten eller utför tunga lyft upplever att de känner mindre smärta i rygg och nacke efter att de deltagit i ett styrketräningsprogram jämfört med hur de kände sig innan träningen startade. Metod: Vi använde oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Vi valde kvalitativ metod för att deltagarna skulle få berätta om sina upplevelser med egna ord och tala fritt kring ämnet.Resultat: Nästan alla deltagarna upplevde positiva effekter av styrketräningen såsom minskad smärta och mer ork. Diskussion: En del deltagare märkte skillnad i minskad smärta väldigt snabbt. Anmärkningsvärt var också att nästan alla dessa unga deltagare i studien hade upplevt rygg- och nacksmärta.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Vi har valt att i vår uppsats studera en specifik säljargrupp på ett företag. Detta genom att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 8 säljare. Bilden som vi först hade av en säljare var en person med stor social kompetens, vassa argument som fick kunden på fall direkt. Därför vill vi inrikta oss på och försöka förklara den socialpsykologiska aspekten i det aktuella fenomenet kopplat till den säljargrupp vi fått tillgång till. Förståelsen får vi genom att använda oss av olika teorier, vilka är: Asplunds sociala responsivitet, Vrooms motivationsteori, Allvin et al.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

När en innovatör skall realisera sin idé är det många viktiga beslut som måste fattas. För att öka sannolikheten att lyckas är det många som söker hjälp hos dem med kunskap inom det aktuella området. En möjlighet för innovatören är att kontakta en inkubator. Inkubatorn är en verksamhet som erbjuder sina klienter en kontorsplats och rådgivning samt ett nätverk av externa kontakter. Syftet med verksamheten är att inkubatorns tillgångar skall hjälpa innovatören att utveckla och realisera sin affärsidé.

De senaste årens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket påverkat synen på revision. Som en följd av händelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen är att kartlägga revisorns oberoende och om det överensstämmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker åtta revisorers syn på oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen är revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.

I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes.

Palliativ vård är ett relativt nytt begrepp inom omvårdnaden, be-greppet palliativ innebär att lindra symptom utan att bota. Sjuksköterskor som arbetar inom området blir utsatta för en arbetsmiljö som bitvis kan upplevas som skrämmande, samtidigt som det ibland är en givande och utvecklande miljö. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården. 12 vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att få utrymme att ventilera sina känslor, att nå fram till patienter och närstående, att känna stress och hjälplöshet och att arbetet känns givande och utvecklande.

Fem Nyckelord: Förstalinjechef, förväntningar, utfall, tjänsteföretag, varuproducerande företag. Syfte: Att öka kunskapen om skillnaden mellan förstalinjechefens förväntningar inför den första chefspositionen och vad verkligheten sedan visar sig kräva. Vidare vill vi få nya perspektiv på ämnet, se det från en ny synvinkel samt öka kunskapen kring ett område som vi anser saknar tillfredsställande forskning. Metod: Vi har uteslutande använt oss av kvalitativ insamlingsmetod med hjälp av djupintervjuer. Vi har en hermeneutisk ansats och har strävat efter att uppnå en närhet till respondenterna under intervjuerna. Teoretiska Perspektiv: Den teorin vi främst använt oss av är Linda Hills bok; ”Becoming a Manager - How New Managers Master the Challenges of Leadership”. Enligt hennes studie så skiljer sig förväntningar och utfall markant åt för nyblivna förstalinjechefer.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde.

Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet.  Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor.   Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi.

Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsättas för en patients suicid är något vårdpersonal inte kan bortse från. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, begicks 1523 suicid år 2012. Flertalet suicid kännetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell då deras tankebanor låst sig. Då suicid sker plötsligt, är det viktigt både bland anhöriga och vårdpersonal att få hjälp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 12 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansatser.

AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Chefen som byggherre, en analys av empiriskt material baserat på förstaledschefer Seminariedatum: 2006-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Pawel Bogdanski, Carla Bruno Picasso, Marta Kardach, Monika Salamandra Handledare: Christine Blomqvist Fem nyckelord: erfarenhet, personlighet, utbildning, verktygslåda, ledarstil Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra chefer som innehar sin första chefsposition med chefer som tidigare haft en eller flera chefspositioner. Metod: kvalitativ forskningsstrategi, induktiv ansats. Teoretiska perspektiv: den demokratiska och den auktoritära ledarstilen. Företagsmiljön påverkar chefs- och ledarskapet. Empiri: Empirisk studie som baseras på förstaledschefer.

Syftet med studien var att undersöka socialtjänstens tillvägagångssätt för att ta reda på och försäkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och två familjehems par, i två olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels på grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnå god kvalité krävs goda och säkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgår det att rekrytering av familjehem blir allt svårare.