Mitt syfte med arbetet Àr att undersöka vilka olika metoder lÀrare anvÀnder sig av för att framstÀlla och förmedla betygskriterier till sina elever. Dessutom avser jag att ta reda pÄ vad lÀrare har för Äsikter kring betygskriterier, sÄvÀl fördelar som nackdelar. Slutligen kommer jag att utreda hur lÀrare uppfattar elevers instÀllning till betygskriterier. För att uppnÄ mitt resultat har jag genomfört individuella intervjuer med lÀrare pÄ grundskolans senare Är.Min studie har visat att framstÀllning och förmedling ligger helt pÄ lÀrarens bord att ansvara över. Jag har funnit fyra olika modeller för hur framstÀllningen sker och tre olika sÀtt som förmedlingen sker pÄ.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framstÀllningen av islam i lÀroböcker i religionskunskap för grundskolans senare Är. En analys har genomförts för att se om en stÀngd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrÄn Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden Àr en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats Àr dels nÀmnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken anvÀnts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stÀngda uppfattningar om islam i alla tre lÀroböckerna.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa. Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa uppfattade införandet av en ny lÀroplan i grundskolans tidigare Är. Studien riktade sig mot lÀrares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa samt vilka möjligheter och svÄrigheter lÀrare upplevde i samband med bedömning och betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa.Studien utgick frÄn en kvalitativ ansats, dÀr empirin insamlades med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. LÀrarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjÀlp av Lindes (2012) beskrivning av lÀroplansteori och ramfaktorteori samt lÀroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begrÀnsade lÀrarna vid transformeringsarenan.

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future..

Syftet med denna uppsats var att fĂ„ en inblick i vad som styr lĂ€rarnas planering av skolĂ€mnet historia i grundskolans senare Ă„r och vilka faktorer som pĂ„verkar stoffvalet i Ă€mnet. För att fĂ„ reda pĂ„ detta har jag valt att intervjua sex SO-lĂ€rare pĂ„ olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största pĂ„verkan pĂ„ undervisningen. Även lĂ€rarens eget intresse har ett visst inflytande, dĂ„ över hur mycket uppmĂ€rksamhet ett arbetsomrĂ„de fĂ„r och vari tyngdpunkten ska ligga. LĂ€rarens lĂ€rarutbildning och skolledningen har inte nĂ„got direkt inflytande medan lĂ€roboken har inflytande pĂ„ nĂ€r ett arbetsomrĂ„de ska lĂ€ggas in i schemat.

Folksonomier, system som lÄter anvÀndare klassificera innehÄll, blir allt vanligare pÄ webben. Typiskt sker denna klassificering genom att anvÀndare fritt beskriver innehÄllsobjekt med hjÀlp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhÄller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen Àr baserad pÄ ett webbgrÀnssnitt, dÀr besökare kunde förfina eller förkasta förslag pÄ hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrÄn av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin mÄste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnÄs. Förslag pÄ sÄdana förÀndringar presenteras slutligen..

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

Syftet med denna undersökning Ă€r att försöka belysa begreppet estetiska lĂ€rprocesser och ta reda pĂ„ hur bekant verksamma lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r Ă€r med detta begrepp. Undersökningen strĂ€var ocksĂ„ efter att fĂ„ syn pĂ„ om estetiska lĂ€roprocesser Ă€r synlig i klassrummen. Litteratur som jag anvĂ€nt mig av behandlar tidigare forskning kring Ă€mnena estetik i skolan, skapandelust, kultur och Barn och ungdomspsykologipsykologi. Undersökningen visar att respondenterna inte har sĂ„ mycket erfarenhet kring att arbeta med estetiska lĂ€roprocesser. Även om viljan finns dĂ€r sĂ„ saknas modet att gĂ„ utanför det traditionella och kunskapen som krĂ€vs.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

AbstractSchool is taking on a great responsibility in mediating knowledge of mathematics as technology is assuming greater importance in our everyday life. The aim of this study is to examine how the teachers in year F and 1 view their teaching of mathematics from an individually adapted perspective. I have based my research on different factual study books within the education for younger children?s learning of mathematics, and have from an individually adapted perspective made a comparison between theory and practice. The empirical data has been obtained through interviews with six teachers, three pre-school teachers and three teachers, working with pupils in year F and 1.

Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ undervisande lÀrare i Àmnet bilds nyttjande av lÀroböcker och hur stort behovet Àr efter ett nytt. Undersökningen fokuserar pÄ grundskolans senare Är. Tidigare forskning visar att lÀrare i Àmnet sÀllan anvÀnder sig av lÀroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar Àven att det Àr frÀmst nyexaminerade eller obehöriga lÀrare i Àmnet bild som nyttjar lÀroboken. Teoretiska utgÄngspunkter och diskussioner angÄende lÀrobok som verktyg redogörs.

teknik, skola, förskola, styrdokument, arbeta praktiskt.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.