Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever upplever att deras erfarenheter och intressen tas tillvara i svenskÀmnets litteraturundervisning. Huvuddelen av undersökningen Àr av kvalitativ natur och den har genomförts i form av intervjuer. Intervjuerna har sedan analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgÄngspunkter. De teorier som ligger till grund för uppsatsen Àr det sociokulturella perspektivet och lÀroplanens fyra F, samt att lÀrande till stor del Àr relaterat till elevens tidigare upplevelser och till elevens tidigare förvÀrvade kunskaper och insikter. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fyra gymnasielever och fyra elever frÄn grundskolans skolÄr nio.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Denna rapport handlar om hur jag gÄtt tillvÀga för att designa ett anvÀndargrÀnssnitt för kassaapparater till företaget STAMFORD. Rapporten bestÄr av bland annat forskning pÄ struktur vilket Àr det betydelsefulla i detta arbete. Arbetet bestÄr ocksÄ av anvÀndartester och olika designbeslut som har gjorts tillsammans men en annan student, Eli Joseph. Det finns ocksÄ en första och en andra design med anvÀndartest och resultat frÄn bÄda omgÄngarna. Avslutningsvis gÄr jag igenom vad jag fÄtt fram av detta arbete och vad som kan vara vÀrt att titta pÄ vid eventuell vidare forskning.Nyckelord: grÀnssnitt, kassaapparater, snabbt, effektivt, Task-time, Task-success.

Denna studie har i huvudsyfte att belysa hur lÀrare ute i verkligheten arbetar för att underlÀtta lÀrande i matematik för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vidare frÄgas, vilka punkter lÀrarna anser som sÀrskilt viktiga att tÀnka pÄ vid undervisningen av elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik samt vilka faktorer som ligger till grund för lÀrarnas val av metoder. De datainsamlingsmetoder som anvÀndes var observationer i klassrum och intervjuer med fem lÀrare i grundskolans Är 1, 2, 3 och 5. DÀrtill genomfördes litteraturstudier inom omrÄdet. Resultatet frÄn studien visar en samstÀmmighet mellan hur lÀrarna i föreliggande studie arbetade i klassrummet och deras uppfattningar om hur de kan underlÀtta matematikinlÀrningen för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Huvudsyftet med min undersökning var att beskriva hur det Àr pÄ ett högstadium för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Jag har undersökt hur man som lÀrare pÄ bÀsta sÀtt ska hjÀlpa dessa elever sÄ att de kÀnner sig delaktiga och synliga i klassrummet samt fÄ dem att nÄ de olika kunskapsmÄlen. Jag anvÀnde mig av kvalitativa intervjuer nÀr jag undersökte min studie och intervjuade fem olika pedagoger och en studierektor. Resultaten var relativt lika dÄ de flesta av pedagogerna menade att fler resurser borde finnas pÄ skolan, eftersom det Àr skolans ansvar att ge stöd till de elever som har svÄrigheter. Pedagogerna menade Àven att man som lÀrare mÄste hitta sitt eget arbetssÀtt som fungerar för alla elever samt att det mÄste finnas en god sammanhÄllning mellan de olika pedagogerna pÄ skolan sÄ att man inte fÄr dra ett alltför tungt lass.

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Detta arbete Àr en studie av de Àmneskoncept och traditioner som prÀglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra kulturarbetet i allmÀnhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans Àmnen. Mot dessa resonemang speglas fortsÀttningsvis resultatet av arbetets fÀltstudie som Àr en samtida blick in i nÄgra bildpedagogiska rum. FÀltstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella Àmneskoncept tar sig uttryck i bildlÀrares tÀnkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlÀrare, utbildade vid olika tidpunkter har berÀttat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (Ärskurs 6-9). I analysen av materialet utgÄr jag ifrÄn bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar pÄ mÄnga glÀdjeÀmnen men ocksÄ att bildÀmnet utformas av den enskilde bildlÀrarens Àmneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt mÄltÀnkande som utgÄr frÄn kursplanen i Àmnet Bild för grundskolan.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollÀrare sjÀlva menar att de arbetar med matematik som innehÄll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollÀrare anvÀnde matematik under olika aktiviteterför att fÄnga upp och upptÀckte barnens intresse. PÄ detta sÀtt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lÀrande. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr sociokulturelltperspektiv.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka hur lÀrare till elever i grundskolans tidigare Är kan arbeta med och mot mÄl i svenskÀmnets kursplan. Ett annat syfte Àr att undersöka om lÀrare anser att mÄlorienterat arbete skulle kunna fungera som motivationshöjare och skapa lust till att lÀra. Vi vill ocksÄ försöka ta reda pÄ vilka kunskaper eleverna har om kursplanen i svenska och om de anser att det Àr viktigt att de fÄr delta i att formulera mÄl i Àmnet. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Den kvantitativa metoden i form av enkÀt och de kvalitativa i form av observationer och intervjuer.

VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser pÄ och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville ocksÄ undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de tvÄ kategorierna av pedagoger. VÄr undersökning har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vÄrt Àmne. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi först en historisk tillbakablick pÄ bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Detta Àr en studie av hur tvÄ klasser frÄn grundskolans Är 8 i tankeskrivande reflekterar över sitt lÀrande i musikundervisningen. Klasserna fÄr olika detaljerade instruktioner: en enkel och en mer omfattande. Syftet med undersökningen Àr att studera hur tankeskrivande kan anvÀndas som redskap för lÀrande och att fÄ en inblick i hur eleverna ser pÄ de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför de lÀr sig eller inte lÀr sig.I studien anvÀnds kvantitativa och kvalitativa metoder. Resultatet presenteras i tre delar: (1) data om textens form (2) data om den del av textens innehÄll som rör musiktermer och uttryck för attityder (kvantitativt bearbetade) och (3) den del av innehÄllet som rör elevernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför de lÀr sig (kvalitativt analyserade).Resultatet visar att tankeskrivande kan anvÀndas som ett redskap för lÀrande i musikundervisningen. Eleverna i bÄda klasserna tycker att det Àr viktigt att lÀrandet Àr roligt och lustfyllt och att de utvecklas musikaliskt.

I studien har sju nutida Àmnesböcker i religionskunskap riktade mot grundskolans senare Är granskats. Det har skett utifrÄn hur de skildrar de förcolumbianska högkulturerna i Amerika som utvecklats sjÀlvstÀndigt utifrÄn tvÄ separata kulturomrÄden: Mesoamerika med maya och azteker samt Centralanderna med inkas. Med frÄgestÀllningar riktade mot vilket textutrymme kulturerna fÄr i lÀromedlen, om det förekommer negationer i skildringarna samt hur tydliga lÀromedelsförfattarna Àr i sina beskrivningar av de termer de anvÀnder, har studien bl.a. visat pÄ att de bÄda kulturomrÄdena ofta blir förbisedda fastÀn de Àr tvÄ av de sju stÀllen pÄ jorden förutom de i Kina, Mesopotamien, Egypten, Indusdalen, samt Nigeria, dÀr högkulturer utvecklats sjÀlvstÀndigt. Studien visar pÄ att i den ringa omfattning som ges Ät studiets kulturer i lÀromedlen sÄ projiceras en sammanfattande bild av dem som exotiska och annorlunda.