I Sverige Àr förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolÄldern ca 5 %, diagnosen Àr sex gÄnger vanligare hos pojkar Àn hos flickor. Huvudsymtomen bestÄr av uppmÀrksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser pÄ diagnosticeringen och bemötandet frÄn sin omgivning. Studien bygger pÄ intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förÀlder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, förÀldrar, upplevelse, stigmatisering.

Denna uppstas Àmnar studera och analysera hur företag inom lÀttrörliga konsumtionsvaror vÄrdar och stÀrker sina varumÀrken med hjÀlp av webbsidor. Kvalitativ metod anvÀnds dÄ en djupare förstÄelse vill Ästadkommas av fenomenet som studeras. SekundÀrdata, djupintervjuer tillsammans med observationer kombineras vid insamlingen av data.Vi har identifierat tvÄ nyckelord som Äterkommer i uppsatsen och som sammanfattar vÄra resultat, nÀmligen fördjupa och förlÀnga. Webbsidors karaktÀr av nÀstintill obegrÀnsad informationskapacitet och förmÄga att förmedla komplexa budskap för med sig att webbsidor Àr och kommer att fortsÀtta vara en viktig vÀrdeskapande komponent i marknadsmixen..

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att mÄnga elever har problem med platsvÀrde. Forskning belyser vikten av att elever fÄr kunskaper om att talsorterna har olika vÀrde beroende pÄ dess position. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad elever baserar sina resonemang pÄ nÀr de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod dÀr sex elever enskilt har observerats med hjÀlp av videokamera har vi gjort tvÄ delstudier.

A Geographic Information System (GIS) is about presentinginformation with the map as a base. This is increasingly being used on internetsites and in mobile apps. With a GPS it is possible to see where you are andhow to reach a destination or check if the bus is in time. A question to ask isif this technology is possible to implement in ordinary primary schooleducation. If it is, learning history, geography, religion and so on with a GISlearning tool might be possible.

I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.

Denna rapport redovisar ljuddesign- och implementationsprocessen av en sekvens i ett digitalt spel. Syftet var att designa en cinematisk interaktiv sekvens utan cut-scenes. Arbetet skulle vara upp- byggt runt ett system som ska fo?renkla sma? designingrepp utan att pa?verka eller fo?ra?ndra de o?vriga implementerade ljuden allt fo?r mycket. Arbetet utfo?rdes genom en kombination av linja?r ljudla?gg- ning och implementering i spelmotorn Bitsquids level editor och det visuella skriptspra?ket Flow.

Under de senaste tvÄ decennierna har kemiresultaten försÀmrats för elever i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiÀmnet som ointressant, svÄrbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi Àr lÄgt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning Àr dÀrför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i ansprÄk. Elever har Àven sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det Àr en fördel att Àven anvÀnda sig av dessa i inlÀrningsprocessen.

Under mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag lagt mÀrke till att under matematiklektioner Àgnar eleverna mycket av sin tid Ät rÀkning i lÀroböcker. Jag har inte varit med om att lÀraren introducerar huvudrÀkningsstrategier till eleverna utan endast algoritmer, dvs. uppstÀllningar. Jag har lÀst i litteratur att huvudrÀkning anses vara en bÀttre rÀknemetod i de tidigare Ärskurserna Àn algoritmrÀkning. I skolan dÀremot anvÀnder eleverna sig mest av uppstÀllningar.

Syftet med denna studie var att utifrÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre Äldrar genom intervjuer av nÄgra lÀrare. I studien intervjuades tre verksamma lÀrare i grundskolans yngre skolÄr. De forskningsfrÄgor jag har försökt besvara Àr; Hur kan lÀrarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstÄs ha inverkan pÄ den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lÀrarna sitt upplÀgg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lÀrarna som kan förstÄs som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frÄgorna anvÀnds bricolage, som innebÀr att jag anvÀnt mig av en ostrukturerad analysmodell dÀr man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar pÄ snÀva definitioner av vad teknik Àr och osÀkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolÄren samt hur svÄrt det Àr för ett nytt obligatoriskt Àmne att etablera sig i skolan dÄ det pÄverkas starkt av dess traditioner genom tidigare lÀroplansformuleringar.

With this thesis I wanted to find out how a teacher-team in Stockholm reason about and whether they have specific expectations of male teachers in the early school years. Interviews with five teachers from pre-school to grade 3 and in after-school have shown that specific expectations of male teachers is something obvious. Are male teachers expected to enter into the role of male role models to contribute with masculinity and a male perspective? However, the informants are not able to define how a male role model is or should act. Men and women are often defined as two separate, and often as opposite, groups.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrare definierar koncentrationssvÄrigheter och hur de ser pÄ elever i koncentrationssvÄrigheter. Vi vill Àven undersöka hur lÀrare arbetar med denna elevgrupp ute pÄ skolorna utifrÄn de hinder och möjligheter som finns. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn Àr följande, ur ett lÀrarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvÄrigheter? Hur arbetar lÀrare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar lÀrarnas arbetssÀtt? Hur pÄverkar elever i koncentrationssvÄrigheter sina klasskamraters inlÀrning? Hur skapar man bra förutsÀttningar för inlÀrning hos dessa elever? Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod, nÀrmare bestÀmt en enkÀtundersökning, för att fÄ ett stort undersökningsunderlag. EnkÀten bestod av sÄvÀl öppna som fasta svarsalternativ.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans Är 9 och gymnasieelevers individuella handlande, nÀr det gÀller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans ÄtgÀrder mot skolk? Syftet med arbetet Àr att belysa och öka förstÄelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras Äsikter om skolpolitikens dominerande ÄtgÀrder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras Äsikter har kategoriserats och teoretiskt benÀmnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar pÄ grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstÄr i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utstrÀckning, nÄ bÀttre resultat och mÄ bÀttre.

Under historiens gĂ„ng har en rad olika benĂ€mningar anvĂ€nts för att pĂ„ nĂ„got sĂ€tt ringa in de symptom vi idag kallar Borderline personlighetsstörning (BPS) och fortfarande Ă€r det inte helt lĂ€tt att greppa diagnosen. Studiens syfte Ă€r att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur personal pĂ„ en psykiatrisk öppenvĂ„rdsmottagning i VĂ€stsverige beskriver Borderline personlighetsstörning hos sina patienter. För att besvara syftet anvĂ€nds frĂ„gorna; Vilka nyckelord vĂ€ljer personalen att anvĂ€nda för att beskriva patientgruppen, hur vĂ€ljer personalen att förklara uppkomsten av Borderline personlighetsstörning och hur ser personalen pĂ„ patienternas möjlighet till tillfrisknande?För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod anvĂ€nts i form av djupintervjuer med sex anstĂ€llda vid en psykiatrisk öppenvĂ„rdsmottagning. Även litteratur och olika vetenskapliga artiklar har anvĂ€nts för att pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt besvara studiens syfte.

Intresset i vÄr studie Àr hur nÄgra lÀrare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att fÄ reda pÄ hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans tidigare Är. LÀrarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berÀttade om vilka redskap som de anvÀnt sig av i mötet med barn i sorg, och Àven i den övriga undervisningen nÀr de talat om sorg och död.