Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om skolbarn och vuxnas förstÄelse om mobbning i grundskolans lÀgre Äldrar och deras förstÄelse kring mobbning i olika verklighetsbaserade mobbningssituationer. I arbetet anva?nde vi oss av kvalitativa forskningsintervjuer som utfördes i grupp med elever och enskilt med deras klassförestÄndare. VÄrt resultat visade att lÀrarna ansÄg att krÀnkande behandling mÄste ske upprepande gÄnger av en eller flera personer fo?r att det skall kunna definieras som mobbning.

Med hjÀlp av denna undersökning har jag velat ta reda pÄ vad som gör att grundskolans elever vÀljer hantverksprogrammet inriktning trÀ och om man kan göra programmet mer lockande för flickor. Vad sysselsÀtter de sig med efter utbildningen, stannar de kvar inom yrket, vidareutbildar de sig eller byter de bransch. Jag har valt att göra en enkÀtundersökning och en gruppintervju för att fÄ fram svaren pÄ frÄgorna. I enkÀten vÀnde jag mig till de elever som tidigare gÄtt hantverksprogrammet inriktning trÀ. I gruppintervjun vÀnde jag mig enbart till flickorna som gÄr utbildningen för tillfÀllet, för att fÄ ett kvinnligt perspektiv pÄ frÄgorna.

Syftet med denna uppsats Àr dels att beskriva den historiska tendensen avseende förÀldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare Àr syftet att förklara tendensens karaktÀr med hÀnvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolvÀsendet genomgick vid Ären kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att förÀldrars aktivitet, uttryckt i antal anmÀlningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar Àven hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades frÄn staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid Ären kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förÀndrade omfördelningen av resurser inom skolvÀsendet innehÄllet i relationen mellan grundskola och familj.

Det Àr ett vÀl kÀnt faktum att mÄnga Àldre personer lider av smÀrtsamma sjukdomar som begrÀnsar deras rörlighet och sociala liv. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva hur Àldre mÀnniskor upplever smÀrta och smÀrtlindring. VÄr litteraturstudie omfattades av 11 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ inne- hÄllsanalys. Dessa resulterade i sex kategorier: Àldres egna beskrivningar av smÀrta, jag Àr rÀdd men vill delta i min sjukdom och behandling, jag försöker lindra och avleda min smÀrta, andra förstÄr inte min situation, jag söker tröst och kÀnner mig trött och hjÀlplös samt jag förstÄr att min smÀrta Àr en del av Äldrandet. .

Anledningen till vÄrt val av undersökningsomrÄde Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur som vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur och varför pedagoger anvÀnder skönlitteratur i de samhÀllsorienterade Àmnena och i svenskÀmnet samt vilken betydelse skönlitteraturen har för elevernas utveckling och lÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som anvÀnder skönlitteratur i undervisningen och undervisar i svenskÀmnet och i de samhÀllsorienterade Àmnena i grundskolans tidigare Är. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade pedagogerna stÀller sig positiva till anvÀndning av skönlitteratur i undervisningen. Pedagogerna anser att skönlitteraturen kan nyttjas pÄ olika sÀtt.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur man pÄ tvÄ olika förskolor, dvs. en av svenska kyrkans förskolor och pÄ en kommunal förskola arbetar med vÀrdegrundsfrÄgorna allas lika vÀrde, samarbete, rÀtt och fel, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende. Med hjÀlp av fyra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har detta undersökts. De intervjuade Àr alla förskollÀrare och arbetar pÄ förskolorna jag valt att undersöka. Resultatet visar att man pÄ de undersökta förskolorna arbetar pÄ liknande sÀtt och att vÀrdegrundsfrÄgorna lyfts fram ungefÀr lika mycket.

Sammanfattning VÄrt undersökningsomrÄde Àr baserat pÄ vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och internationalisering, vilket vi fÄtt under utbildningens gÄng. Syftet med arbetet Àr att undersöka huruvida pedagoger anvÀnder skönlitteratur i skolan i internationaliseringsprocessen samt vilken betydelse detta har för elevernas utveckling, lÀrande och förstÄelse. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som elever i grundskolans tidigare Är för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Det resultat vi fÄtt visar att samtliga pedagoger stÀller sig positiva till att anvÀnda skönlitteratur i undervisningen. I intervjuerna med pedagogerna har det framkommit att skönlitteratur kan anvÀndas pÄ olika sÀtt för att öka elevernas förstÄelse av omvÀrlden.

Uppsatsen bygger pÄ nÄgra teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lÀrande och framstÀlls hÀr som betydelsefullt sÄvÀl för lÀrande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjÀlp av samtal görs delaktiga i en lÀrandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgÄngspunkt i nÄgra texter författade av Roger SÀljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lÀrande har vi valt att lyfta fram nÄgra texter frÄn Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frÄgestÀllningar dÀr svaren var och en pÄ sitt sÀtt kan belysa samtal i undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om skolungdomar har fördomar mot mÀnniskor med en annan trosuppfattning/livsÄskÄdning Àn den egna. FrÄgestÀllningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare Är, om det skiljer sig Ät mellan pojkar och flickor och om eleverna kÀnner av om det finns fördomar pÄ skolan. Metoderna som anvÀnts i den hÀr studien Àr en enkÀtundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot mÀnniskor med en annan religiös/kulturell bakgrund Àn deras egen. Det Àr endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som hÀmtats till Sverige för att utprovas i svenska skolan. Projektet som förkortas STC, vilket stÄr för"Science and Technology for Children", drivs i Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademins regi.. Materialet bestÄr av 24 teman som Àr avsedda att anvÀndas i Är 1-6. Hittills har sex teman översatts till svenska och detta undervisningsmaterial utprovas i nÄgra av Linköpings kommuns skolor sedan hösten 1997.NÀr jag fick höra talas om att ett undervisningsmaterial hÀmtas till Sverige frÄn ett annat land, som har sina egna nationella styrdokument, vÀcktes mitt intresse för att jÀmföra hur materialets innehÄll stÀmmer överens med de svenska styrdokumenten. Huvudsyftet med detta arbete Àr att undersöka i hur stor utstrÀckning de mÄl som anges i de svenska kursplanerna för biologi, fysik, teknik och kemi i grundskolan, kan uppfyllas genom att anvÀnda detta amerikanska lÀromedel.

Syftet med detta utvecklingsarbete Ă€r att se om drama kan anvĂ€ndas som verktyg i skolan för att stĂ€rka grupp och individ. Vi har tagit hjĂ€lp av en Ă„rskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar pĂ„ eleverna som individer, pĂ„ stora och smĂ„ grupper, samt pĂ„ trygghet. Vi har utgĂ„tt frĂ„n nĂ„gra pĂ„stĂ„enden som eleverna svarat pĂ„ för att se vad de sjĂ€lva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmĂ„ga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stĂ„ i centrum Ă€ven om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNÀmnden (UKN) har om arbetslag stÀmmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar. Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens Äsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkÀter. Min undersökning pekar pÄ att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. DÀremot finns det olika Äsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock sÄ finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i Ärskursbaserade arbetslag. Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.

Vi har genom Ärens gÄng stött pÄ alarmerande rapporter om ett sviktande intresse för naturvetenskap hos dagens barn Syftet med vÄr undersökning var att se om det kunde finnas nÄgra orsaker till detta inom förskola och skola. Vi intervjuade tio lÀrare, fem frÄn förskolan och fem frÄn grundskolans tidigare Är. Sedan analyserade vi intervjuerna och tittade efter mönster, likheter och avvikelser. Med lÀrarna samtalade vi framför allt kring följande: Attityder till naturvetenskap, sprÄk; kommunikation och begreppens betydelse inom naturvetenskap samt lÀrarrollens betydelse. Resultatet av intervjuerna blev att vi sÄg att dessa lÀrare ofta förknippade naturvetenskap med enbart naturkunskap och att det fanns en avsaknad kring synliggörandet kring andra naturvetenskapliga Àmne sÄ som fysik, kemi och teknik.

Arbetet handlar om eleveras utanförskap och vilka konsekvenser det kan fÄ för elevens lÀrande och fortsatta utveckling. Arbetet bygger till största del pÄ pedagogers uppfattning om begreppet utanförskap och dess konsekvenser för lÀrande. Fyra pedagoger har deltagit i studien, de arbetar samtliga i grundskolans tidigare Är. InformationsinhÀmtande metoder har bestÄtt av kvalitativ intervju och fokusgruppintervju. Bakgrunden inleds med att ge en historisk tillbakablick samt en nÀrmare beskrivning av begreppet utanförskap.

The purpose with this study is to gain understanding about studentŽs view of mathematical education, in the later years of nine-year compulsory school, and the motivation factors that can be identified when studentŽs gives opportunity to express their own thoughts due to the mathematical education. From experiences we have gained during the practical part of our teachers education we got the impression that studentŽs think that the mathematical education is boring and uninteresting. Through qualitative methods such as survey and discussions in focus group we have analyzed studentŽs views of mathematical education and pointed out witch motivation factors that are expressed when studentŽs gives opportunity to influence over their own education. The results are shown from the answers and comments that studentŽs gave, during the survey and focus group, and is divided into two main parts, both with focus on motivation ?Mathematics and motivation? and ?StudentŽs influence and motivation? and also a summery part ?Motivated for mathematical education when the student is given influence over the education?. The study showed that studentŽs wants to have more difference in the work methods that are used in their mathematical education such as problem solving, games, more work in groups and pairs and more use of IT. In conclusion the study also gives suggestions to other studies that can be made in the same genre as this study in the way that IT can be used in mathematical education and how studentŽs interest can be used in the education to gain more motivated studentŽs..