Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

The purpose with this essay is to find out which demands the syllabus for the Swedish language make on the pupils in compulsory school compared to some active teachers? point of view. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed four Swedish teachers of various professional experiences.After the change of government in 1991, the new curriculum committee had a mission where the goal was to develop the best school in Europe. A national target was introduced and the goals were proposed to be of two kinds; goals to strive for and goals to achieve. A problem in this is that the knowledge that pupils in ninth grade will acquire, is formulated in such a manner so that not even experts in each subject would live up to the demands placed on the students.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om utbildningens roll för elevers kritiska tÀnkande och dess utvecklande. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lÀrare verksamma inom grundskolans tidigare Är och tre lÀrare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lÀrarna att det kritiska tÀnkandet Àr ett ifrÄgasÀttande och en reflektion som fungerar sÄvÀl inom skolan och svenskÀmnet som utanför. Det utvecklas enligt lÀrarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tÀnkandet Àr enligt lÀrarna att vÄga ifrÄgasÀtta den information som man stÀlls inför. Det kritiska tÀnkandet fungerar Àven som ett verktyg för att tolka de budskap som andra mÀnniskor sÀnder ut. Slutsatsen Àr att utvecklandet av kritiskt tÀnkande Àr svÄrt att ge enkla svar kring.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

HÄllbar utveckling Àr ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hÄllbar utveckling tillÀmpas i undervisningen samt lÀrares attityder till att tillÀmpa hÄllbar utveckling i sin undervisning. LÀroplanen Àr fri att tolka nÀr det gÀller hÄllbar utveckling vilket ger lÀrarna frihet att tillÀmpa hÄllbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lÀrares attityder till hÄllbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare i grundskolans senare Är och forskningsomrÄdet för studien Àr Malmö.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Syftet med uppsatsen Ă€r att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring anvĂ€ndningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar tvĂ„ klasser i grundskolans sjunde Ă„r och deras arbete med lĂ€sning av historiska romaner kopplade till hĂ€ndelser under andra vĂ€rldskriget. En studie av ett liknande projekt i tvĂ„ gymnasieklasser ingĂ„r i uppsatsen och utgör ett komparativt material. UtifrĂ„n detta analyseras i vilken utstrĂ€ckning historiska romaner Ă€r anvĂ€ndbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, bĂ„de ur elevers och lĂ€rares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus pĂ„ elevers inlĂ€rning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas nĂ€r man kompletterar lĂ€roböcker med historiska romaner.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Titel: VĂ€gen till bankens mobilapp ? En studie i storbankernas implementeringsarbeteSyfte: Syftet med denna studie Ă€r att analysera hur svenska storbanker implementerar sin mobil sjĂ€lvbetjĂ€ningsteknik (SST) bland konsumenter. Studien ska bidra till att skapa förstĂ„else för hur organisationer arbetar med att implementera SST. FrĂ„gestĂ€llning: Hur har implementeringsmoment anvĂ€nts vid bankernas implementering av sin mobila SST? Är nĂ„gon eller nĂ„gra av momenten mer vanligt förekommande i implementeringsarbetet Ă€n andra? Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ vetenskaplig teori inom fĂ€ltet för marknadsföring. Det teoretiska materialet bestĂ„r av vetenskapliga artiklar som behandlar implementering av SST.

Syftet med examensarbetet Àr att titta pÄ de insatser som elever genomgÄr under sin gymnasievalsprocess. Vi vill utreda vilka tre av insatserna som hade störst betydelse nÀr eleven gjorde sitt gymnasieval. Det Àr ocksÄ intressant för oss att undersöka nÀrmare varför just de insatserna som eleverna valtar de viktigaste, samt vilka förklaringar som kan finnas till elevernas uppfattning av vad som Àr de viktigaste insatserna respektive deras argument för detta. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen genomförs i Karlskrona kommun dÀr 10 % av gymnasieskolans förstaÄrselever tillfrÄgas.

SammanfattningDenna uppsats undersöker eventuella skillnader i historiesynen mellan tre aktuella historielÀroböcker för grundskolans senare Är. För att ta reda pÄ detta har jag delat upp undersökningen i en kvantitativ analys och en kvalitativ textanalys. I min kvantitativa del har jag anvÀnt mig av analysredskapen, stoffstrukturering, stil, stoffurval samt utrymme. Den kvalitativa undersökningen Àr en textanalys pÄ franska revolutionen utifrÄn kursplanens mÄl samt Anders Berge och Knut Kjeldstadlis teorier. I den kvantitativa undersökningen av franska revolutionen och första vÀrldskriget visade det sig att skillnaden mellan böckerna i stoffstrukturering inte Àr speciellt stor.

Syftet med studien Àr att belysa synen pÄ hÀlsa samt perspektiv pÄ hÀlsoarbete i den ÄlÀndska lÀroplanen och undervisningen pÄ högstadiet. Vidare undersöks lÀrares uppfattningar om hÀlsoundervisningen idag och om hÀlsokunskap införs som ett nytt Àmne i grundskolan. Studien har genomförts genom analys av lÀroplanen och arbetsplaner samt en enkÀt med högstadielÀrare.Resultatet visar att hÀlsobegreppet inte definieras i lÀroplanen. I bÄde lÀroplanen och undervisningen ses en betoning pÄ hÀlsofostran med fokus pÄ förebyggande av ohÀlsa. Bland lÀrarna ses en utbredd uppfattning att tiden för hÀlsoundervisningen bör utökas.

Syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om vad nÄgra elever i Är 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som fÄr dem att anstrÀnga sig och göra sitt bÀsta i skolan samt att försöka ta reda pÄ om det verkar finnas nÄgra skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med lÄga betyg. Som undersökningsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer med nio elever i Är 9, varav fem med höga betyg och fyra med lÄga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation pÄverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av bÄde yttre motivation i form av betyg och inre motivation dÀr kÀnslan av att lyckas och förstÄ Àr viktig liksom att det man arbetar med kÀnns meningsfullt och intressant. LÀraren har ocksÄ en stor betydelse för elevernas motivation.