I skolans vÀrld Àr bedömning ett Àmne som stÀndigt diskuteras och som blivande lÀrare Àr det av stor vikt att ha djupa kunskaper i och om bedömning eftersom det Àr en oerhört viktig och komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna uppsats var att ge uttryck för hur lÀrare i matematik och svenska uppfattar anvÀndandet av matriser. Jag ville ocksÄ fÄ en bild av om svensklÀrares uppfattning skiljer sig ifrÄn matematiklÀrares eller om lÀrarnas uppfattningar om matriser Àr oberoende av vilket Àmne de undervisar i. För att ta reda pÄ ovanstÄende har en enkÀtundersökning genomförts i en norrlÀndsk kustkommun bland lÀrare i svenska och matematik inom grundskolans senare Är och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visade att lÀrarnas undervisningsÀmne har vÀldigt liten betydelse nÀr det gÀller uppfattningen av bedömningsmatriser.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i de tidiga skolÄren anvÀnder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade Àmnena. Vad lÀrarna anser vara viktigt kursinnehÄll och till vad eleverna ska kunna anvÀnda sina kunskaper i naturorienterade Àmnen Àr ocksÄ frÄgor vi valt att belysa. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är, dÀr alla lÀrare undervisar i No. LÀrarna har svarat pÄ frÄgor om centralt kursinnehÄll och varför det Àr viktigt att eleverna fÄr kunskaper i naturvetenskap, de har ocksÄ delat med sig om sina tankar och Äsikter om utomhusundervisning. I studien stÀlls empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom omrÄdet.De flesta har en positiv instÀllning till utomhusundervisning.

Sexuella övergrepp pÄ barn Àr nÄgot som pÄ senare Är mer och mer har uppmÀrksammats. Syftet med studien var att utifrÄn fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och kÀnslor av att under uppvÀxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat pÄ deras liv som vuxna. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och hÀndelserna.

Syftet med studien Àr undersöka lÀrares uppfattningar om syftena med laborativt arbete i naturvetenskap. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur yrkesverksamma NO-lÀrare uppfattar syftena med laborativt arbete och hur lÀrarna uppfattar att deras elever blir involverade i laborationens syfte. Metoden som anvÀndes var av fenomenografisk karaktÀr dÀr fyra lÀrare intervjuades. Resultatet som framkom visar bland annat att lÀrares uppfattningar om syftena Àr att ?labbvana? och koppling mellan teori Àr viktiga syften för laborativt arbete.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhÀllskunskap pÄ grundskolans senare del och gymnasiets samhÀllskunskap A vad gÀller uppnÄendemÄl, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr tvÄ lÀrare pÄ grundskolan och tvÄ lÀrare pÄ gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, anvÀnt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. LÀrarna pÄ grundskolan och gymnasiet har en liknande syn pÄ vad eleven bör kunna för att uppnÄ mÄlen. Studien visar dock att uppnÄendemÄlen uttrycker att det ska rÄda en progression och en viss repetition av ÀmnesomrÄdet pÄ gymnasiet.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att undersöka hur förÀldrakontakten ser ut pÄ en invandrartÀt skola i Malmö, med sÀrskilt fokus pÄ utvecklingssamtalet. Vi har gjort fem semi-strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare samt bitrÀdande rektorn pÄ skolan. VÄra slutsatser Àr att de flesta av förÀldrarna i grundskolans senare Är, oavsett kunskaper i svenska sprÄket, kommer till utvecklingssamtalet. DÀremot uteblir majoriteten vid förÀldramöten. VÄrt resultat indikerar att detta inte bara beror pÄ om man förstÄr svenska eller inte, utan ocksÄ exempelvis pÄ vad man som förÀlder prioriterar eller kÀnner sig delaktig i.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rÀttfÀrdiganden, motivation samt sjÀlvvÀrdering i relation till benÀgenhet att fuska eller att avstÄ frÄn att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har anvÀnts som teoretisk modell för en enkÀtundersökning med 122 elever i grundskolans Ärskurs 9 och i gymnasieskolans Ärskurser 2?3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie Àr fusk, Àr den viktigaste prediktorn för beteendet i frÄga. I föreliggande studie har Àven kunnat styrkas att rÀttfÀrdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gÀller beteende och intention.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det gÄr att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teorier som Àr aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens stÀllning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i Äldrarna 9-12 Är. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan genomförs dels intervjuer med lÀrare och dels enkÀtundersökningar med elever i grundskolans tidigare Är.

Matematikundervisningen i den svenska skolan Àr ett omdebatterat Àmne. Debatten handlar bland annat om vilken arbetsmetod som Àr lÀmpligast och bÀst frÀmjar elevernas kunskapsutveckling. Den hÀr studien Àr inriktad pÄ arbetsmetoden utomhusmatematik. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare som Àr aktiva i grundskolans Är 1-3 ser pÄ utomhusmatematikens betydelse för matematikundervisningen. Studien undersöker Àven vad lÀrare ser för möjligheter och svÄrigheter med denna arbetsmetod.

Sexualiteten Àr en viktig del av mÀnniskans identitet och dÀri ingÄr mÄnga vÀrderingar. Ungdomar pÄverkas stÀndigt av samhÀllet och behöver dÀrför redskap för att kunna fatta egna beslut och synliggöra sina vÀrderingar. VÀrderingsövningar Àr en metod som kan anvÀndas för att trÀna elever i att uttrycka medvetna stÀllningstaganden och stÄndpunkter som ingÄr i skolans uppdrag. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om vÀrderingsövningar pÄverkar elevernas uppfattningar och vilka problem ledaren kan stÀllas inför. Detta studerades genom att först genomföra en undervisningssekvens med elever i Är 8 och sedan intervjua nÄgra av deltagarna.

Fallstudiens syfte Àr att skapa en förstÄelse för hur man kan identifiera ekonomiska förluster samt förbÀttra det interna produktionsflödet med rekommenderade förbÀttringsÄtgÀrder. MÄlsÀttningen Àr att skapa en modell som kan hjÀlpa SMF att förbÀttra sin produktion. Modellen ska sen testas empiriskt i fallföretaget och tillsammans med den noggrant utvalda teorin generera en nulÀgesanalys som ska sammanstÀlla faktorer som Àr vÀsentliga att studera för att förbÀttra produktionen.Nyckelord:Produktionsflöde, KartlÀggning, Modellutveckling, Lean produktion, Produktionsutveckling, SMF.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, matematiklÀrare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förÀndras dÄ de övergÄr till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare Är och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lÀrare. UtifrÄn tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn pÄ lÀrande, analyseras dessa fem lÀrares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jÀmlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med Àr vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sÀtt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att pÄverka lÄngtgÄende relationella maktstrukturer..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..