I den hÀr studien synliggörs lÀrares Äsikter om huruvida en högre Àmneskunskap pÄverkat deras sÀtt att undervisa inom de naturorienterande Àmnena. Studien berör lÀrare frÄn grundskolans Ärskurs 4-6. Fokus ligger pÄ lÀrarnas förhÄllningssÀtt till den naturorienterande undervisningen, samt deras tillvÀgagÄngssÀtt vid planering och genomförande av denna. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har metoden kvalitativ semistrukturerad intervju anvÀnts. Sex lÀrare som undervisar inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans Ärskurs 4-6 har valts ut.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Studier har visat att lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa har svÄrt att inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i den ordinarie undervisningen. Den hÀr studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lÀrare gett uttryck för nÀr de ska inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i idrott och hÀlsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolans senare Är, och analyserats utifrÄn det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lÀrare i idrott och hÀlsa ansÄg att de behöver mer tid för planering, men ocksÄ mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsÀttningar i undervisningen i idrott och hÀlsa..

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare Är, anvÀnder bild som verktyg för lÀrande i Àmnet matematik. För att se hur pedagoger utnyttjar sig av det estetiska Àmnet bild i matematikundervisningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Den första skolan vi besökte var Reggio Emilia inspirerad och den andra var en kommunal skola. Resultaten visade att första skolan, som vi valt att kalla ?Björnen? inte anvÀnder sig av bild som verktyg i matematik i den omfattning som vi förvÀntade oss.

VÄrt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i vad miljö Àr enligt elever och lÀrare och hur miljö syns i undervisningen. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt frÄn styrdokumenten och kursplanerna, samt litteratur som behandlar miljöundervisning. Studien baseras pÄ enkÀtundersökningar med pÄföljande intervjuer i tvÄ klasser i Är 3 pÄ tvÄ skolor, dÀr bÄde elever och lÀrare deltagit. EnkÀtresultatet redovisas i lÀttöverskÄdliga tabeller och utdrag ur intervjuerna publiceras i arbetet. Vi vill ocksÄ undersöka hur styrdokumenten efterföljs i de tvÄ undersökta skolorna.

Syftet med uppsatsen Àr, utifrÄn lÀrarkÄrens och förÀldrarörelsens synvinkel, fÄ veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lÀrarkÄren och förÀldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgrÀnserna mellan hem och skola sÄg ut och varför. KÀllor som anvÀnts Àr lÀrartidningar och förÀldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans tvÄ första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. LÀrarkÄren bestÀmde i hög utstrÀckning villkoren lokalt medan förÀldrarörelsens framsteg var ringa. FörÀldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lÀrare under 1970-talet..

Syftet med detta utvecklingsarbete var att utifrÄn ett nyfikenhets­perspektiv skapa ett arbetsmaterial riktat till förskoleklass och skolÄr 1 i Àmnet magnetism, samt att ta reda pÄ vad begreppet nyfikenhet innebÀr.Produkten bestod av en höglÀsningsbok (Magnus Magnet) samt en lÀrarhandledning med arbetsgÄng och praktiska övningar. Materialet utvÀrderades av tre lÀrare och en lÀrarstudent. UtvÀrderingen var mestadels positiv och eleverna tyckte generellt att boken var rolig och underhÄllande. Till viss del kunde det konstateras att arbetsmaterialet vÀckte nyfikenhet hos eleverna om fenomenet magnetism. Slutsatsen var att en höglÀsningsbok samt praktiska övningar om magnetism Àr en bra metod för att förmedla nyfikenhet och intresse inför naturvetenskapliga fenomen till barn i de första skolÄren. .

I denna uppsats jÀmförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med tvÄ typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehÄllsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hÀnger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna Àr riktade, texternas form och struktur samt de matematiska omrÄden som behandlas i texterna. UtifrÄn dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig Ät betrÀffande innehÄll, utformning och uttryckssÀtt.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring att kommunicera matematik. Vi har valt att se pÄ detta ur ett sociokulturellt och fenomenologiskt perspektiv nÀr det gÀller elevers lÀrande i matematikundervisningen. SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att ge varje enskild elev möjlighet att kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer. METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom selfreport, med 14 utvalda lÀrare. RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenters texter gÀllande arbetssÀtt i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur de individuella utvecklingsplanerna, IUP, anvÀnds i elevernas vardag, och huruvida de synliggör och tydliggör elevernas utveckling och lÀrandeprocess. Med hjÀlp av dels frÄgeformulÀr, och dels intervjuer med sex elever i grundskolans senare Är frÄn tvÄ olika skolor, ville vi se om eleverna upplevde att de individuella utvecklingsplanerna synliggjorde deras utveckling. Vi ville ocksÄ se hur de individuella utvecklingsplanerna anvÀndes i deras dagliga skolarbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄra undersökningar pÄ att eleverna stÀller sig mer positiva till IUP ju mer aktivt de arbetar med den. Dessutom kan vi konstatera att Àven om eleverna inte alltid tycks medvetna om det, sÄ tydliggör de individuella utvecklingsplanerna deras utveckling pÄ sÄ sÀtt att den ger dem en struktur i deras arbete..

Dagens samhÀlle prÀglas av en mÄngfald som sjÀlvklart avspeglar sig i skolan. Syftet med vÄr undersökning Àr att skaffa oss kunskap om lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot denna mÄngfald. Vi Àr Àven intresserade av att se vilka eventuella möjligheter och begrÀnsningar lÀrare ser i undervisningen ur ett mÄngfaldsperspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ forskning dÀr intervjuer med nÄgra lÀrare i samhÀllsorienterande Àmnen i grundskolans senare Är samt gymnasiet har gjorts. Vid sammanstÀllningen av dessa intervjuer som genomförts med lÀrare frÄn de senare skolÄren uppkom en stor variation av uppfattningar kring vad mÄngfald Àr och vad det fÄr för betydelse för lÀraryrket.

Denna studie har undersökt vem som gör vad nÀr flickor och pojkar laborerar i Àmnet No och om det dÄ finns arbetsuppgifter som Àr relaterade till kön. Studien genomfördes med strukturerade observationer i en grundskoleklass, Är 3. Resultatet visar att i tre av fyra observationsmoment, Vem plockar fram?, Vem plockar undan? och Vem redovisar?, var det ett förhÄllandevis jÀmstÀllt arbete medan ett moment gav ett starkt avvikande utfall. Momentet"Vem antecknar?"utfördes till övervÀgande del av flickor.

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolÄr 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt under ledning, som presenteras för eleverna i tvÄ olika situationskontexter, dÀr undersökningsgruppen Àr uppdelad i tvÄ olika grupper och varje grupp svarar pÄ en enkÀt. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som Àr relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar pÄ skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkÀten.

The purpose of this study was to to examine what teachers think about visual art and how the learning process in this subject does look like. To answer these issues, I made interviews with five teachers of visual art from different schools, and I examined several examples of pupils? artworks. The stories of the teachers were analyzed in relation to governing documents and with assumptions from sociocultural theory, postmodernism and pedagogical - aesthetic research as theoretical point of view.By the qualitative interview method, the observations of the pupil?s artworks, and by the analysis of the interviews with the teachers, I have come to the conclusion that teachers think differently about art but they try to keep themselves in line with the national governing documents.