Syftet med arbetet var att kartlÀgga samarbetet mellan skolidrotten och föreningsidrotten lokalt i VÀxjö samt se hur samarbetet utvecklats och vilka möjligheter det ger idrottsundervisningen. UtifrÄn frÄgestÀllningen valdes intervjuer som metod för empiriinsamling och de intervjuade uppgick till Ätta idrottslÀrare som undervisar mot grundskolans senare Är och gymnasiet. Det visade sig att det funnits ett samarbete under de Är studien omfattar. Det visade sig Àven i vilken omfattning det skett, pÄ vilket sÀtt och hur samarbetet utvecklats genom Ären. Samarbetet uppfattas pÄ de flesta hÄll som nÄgonting positivt som bÄde lÀrare och elever kan dra nytta av.

En vÀg till att öka kvaliteten pÄ undervisningen i gymnasieskolan kan vara anvÀndandet av lÀmplig kurslitteratur. Syftet med detta arbete Àr att med hjÀlp av en kvalitativ litteraturstudie, undersöka om informationen i kurslitteraturen som anvÀnds pÄ restaurangutbildningen Àr relevant för att eleverna skall kunna utveckla grundlÀggande yrkeskunskaper.NyckelordMatlagningskunskap, grundlÀggande matlagning, matlagningsmetoder, kurslitteratur.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs muntlig sprÄkfÀrdighet, lÀsaren fÄr en bild av styrdokumenten samt kursplanen i svenska vad gÀller den muntliga sprÄkfÀrdigheten. I dagens samhÀlle stÀlls det högre krav pÄ att kommunicera, dÀrför belyser vi vikten av att kunna tala för sig.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i grundskolans svenskundervisning ser pÄ den muntliga sprÄkfÀrdigheten, hur de arbetar med talet i klassrummet samt i vilken utstrÀckning talet ingÄr vid betyg och bedömning.METOD:Intervjuer genomfördes med sju behöriga pedagoger i svenska, Är 4-9, pÄ tre olika skolor.RESULTAT:Resultatet visar att pedagogerna anser att det Àr viktigt att arbeta med den muntliga sprÄkfÀrdigheten, men faktorer som nÀmns som svÄrigheter Àr gruppstorlek, tidsbrist samt vaga mÄl i kursplanen i svenska gÀllande talet..

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.

Barn föds med olika förutsÀttningar för inlÀrning. Med MUISK och/eller FMT kan man redan före skolstart se vilka barn som kan komma att behöva extra stöd vid lÀs- och skrivinlÀrning och i ett tidigt stadium erbjuda FMT. Med hjÀlp av Lasse Hjelms utvecklade terapimodell och observationsschema skapas ny förutsÀttning för att tidigt ringa in vilka insatser som kan vara till gagn för barnet. FMT Àr en bland andra insatser, i den mÄn skolan kan erbjuda detta. I det hÀr arbetet beskriver jag en del av den praktik jag gjort i grundskolans Är ett till tre.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om friluftsliv inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studien har sin utgÄngspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, dÀr semistrukturerade intervjuer har genomförts. Av resultatet framgÄr det att lÀrare och elevers uppfattningar skilde sig Ät nÀr det kom till hur de definierar friluftsliv. Skillnaden mellan lÀrare och elever var i hur man sÄg pÄ friluftsaktiviteter. LÀrarna ansÄg att aktiviteter som vandring, paddling och övernattning Àr nÄgot som de kopplade till friluftsliv.

Vi bestÀmde oss för att genomföra denna undersökning eftersom vi sett att det undervisas för lite inom de naturorienterande Àmnena i grundskolans lÀgre Ärskurser. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur och varför pedagoger prioriterar uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem som de gör. I litteraturgenomgÄngen belyser vi varför man bör lÀra sig naturvetenskap, styrdokumentens utformning samt de undersökningar som gjorts i Àmnet tidigare.Vi har genomfört reflexiva intervjuer med Ätta pedagoger som för tillfÀllet undervisar i Ärskurs fyra eller fem. Undersökningen visar att endast 52 % av uppnÄendemÄlen för de naturorienterande Àmnena i Ärskurs fem Àr viktiga för de medverkande respondenternas undervisning. Det har Àven framkommit vissa grupperingar i de motiveringar pedagogerna har till varför mÄlen prioriteras som de gör.

Min projektredogörelse beskriver arbetet med att framstÀlla en handbok/handledning om samtidskonst som Àr lÀmpad för lÀrare i grundskolans senare Är. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur och om samtidskonst anvÀnds i undervisningen. Intervjuer som genomfördes med lÀrare frÄn sju olika skolor i MalmöomrÄdet visade att samtidskonst sÀllan tas i bruk i klassrummet. De flesta av lÀrarna menade att de hade ett intresse av samtidskonst men att kunskap om Àmnet Àr nödvÀndig om den ska kunna anvÀndas som ett pedagogiskt redskap. För att ÄtgÀrda detta har jag skapat en handbok/handledning utifrÄn lÀrarnas egna önskemÄl dÀr handledning och grundlÀggande kunskap om samtidskonsten ges.

The subject singing in elementary school changed its name to music in 1955 and with the name change followed a change in the content of the topic. In my study, I examine the perspective of how song as a subjekt has changed in the basic school curriculum texts. As a complement to text analysis, I used interviews in which two music teachers with long service in primary school were interviewed. My survey shows that there has been a clear change of the contents of concept song from being a pure skill where the aim was the vocal line benefits in different contexts and is today a vocal expression that can be embodied in many different ways. Curriculum texts have not been crucial to the changing content of the concept song.

The purpose of this thesis is to investigate how students relates to and perceives the schoolswork with the value base. To answer my purpose has been two studies conducted. The first study aimed at finding out students' perceptions regarding the content and concretization of the value base and on their perceptions of participation and retention of this work. This study was conducted using a questionnaire survey.The second study has aimed to highlight the approach embodied by the schools' plans and treatment plans. This sudy has been conducted trough a review of policy documents available on the websites of education departments, municipalities and schools.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ ökad kunskap om Àmnesintegration med matematik. Vi vill besvara tvÄ frÄgestÀllningar; ?Vad Àr enligt nÄgra pedagoger Àmnesintegration som inkluderar matematikinnehÄll?? och ?Vilka erfarenheter har nÄgra olika pedagoger av Àmnesintegration med matematikinnehÄll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lÀrare med inriktning mot grundskolans tidigare Är. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur nÄgra verksamma lÀrare i grundskolans senare Är upplever och uppfattar hÀlsa i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa. Studien utgÄr frÄn den kvalitativa forskningsansatsen dÀr semistrukturerade intervjuer tillÀmpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hÀlsa Àr ett svÄr definierat begrepp med mÄnga dimensioner, vilket Àven litteraturen pÄvisar. Begreppets oklarhet visar att hÀlsa kommer till olika uttryck i undervisning.

I vÄrt examensarbete har vi valt att studera nÀrmare hur nivÄgrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrÄgan utifrÄn Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare Är pÄ tvÄ skolor i norra Sverige. VÄr undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklÀrare pÄ skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda pÄ hur lÀrarna har organiserat och ser pÄ nivÄgrupperad matematikundervisning.