?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen i grundskolans senare del reflekteras i lÀrarstudenternas examensarbeten. UtifrÄn syftet formulerades följande frÄgestÀllning: Hur har anvÀndningen av informations- och kommunikationsteknik i grundskolans senare del reflekterats i lÀrarstudenters examensarbeten? För att undersöka denna frÄgestÀllning har metaanalys anvÀnts som metod oh det sociokulturella perspektivet har utgjort det teoretiska ramverket. Slutsatsen av denna studie Àr att lÀrarstudenternas examensarbeten speglar en utveckling av undervisningen i grundskolans senare del med IKT som bÄde mÄngsidig, snabb och komplex samtidigt somd et finns ett mycket stort behov av kompetensutveckling inom omrÄdet hur informations- och kommunikationsteknik kan anvÀndas i undervisningen i grundskolans senare del..

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare Är pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sin dagliga undervisning. FrÄgestÀllningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att fÄ fram svar pÄ frÄgestÀllningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanstÀlldes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser bÄda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen Àr material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

SammanfattningSyftet med detta arbete Àr att undersöka hur VÀrmlands Museum utarbetar sin verksamhet och förmedlar sitt samhÀllsuppdrag mot skolan, samt hur verksamma lÀrare i praktiken nyttjar lÀnsmuseet i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är.I undersökningen besvaras tvÄ frÄgestÀllningar: ?PÄ vilket sÀtt organiserar VÀrmlands museum sin pedagogiska verksamhet för att bidra till historieundervisningen i grundskolans tidigare Är?? och ?Hur anvÀnds VÀrmlands Museum i historieundervisningen för grundskolans tidigare Är??Grunden för arbetet bestÄr utav kvalitativa intervjuer. TvÄ museipedagoger som Àr anstÀllda sedan ett respektive tvÄ Är pÄ VÀrmlands Museum och fyra lÀrare som har praktiserat sitt yrke frÄn nio till trettio Är pÄ olika skolomrÄden i VÀrmland, har intervjuats.Resultatet frÄn undersökningen visar att VÀrmlands Museum erbjuder flera pedagogiska program som kan anvÀndas i grundskolans historieundervisning. Merparten utav programmen har utgÄngspunkt i tvÄ permanenta utstÀllningar. LÀrarna har nyttjat museet i historieundervisningen med olika syften.

I detta arbete studeras förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram förskollÀrares och lÀrare i grundskolans tidigare Ärs syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tvÄ förskollÀrare pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Hur beskriver de lÀs- och skrivaktiviteternas roll? Hur ser tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan? Jag har intervjuat tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är samt gjort tvÄ observationer pÄ samlingar i förskolan. Resultatet av undersökningen blev följande, förskollÀrare och lÀrare i grundskolans tidigare har olika syn pÄ lÀs- och skrivförberedande aktiviteter i förskolan.

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslÀrares tankar och Äsikter om hur det Àr att undervisa i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolans tidigare Är samt grundskolans senare Är. FrÄgestÀllningarna i arbetet utgÄr frÄn tre frÄgor:1. Hur skiljer sig yrket idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är i undervisningen?2. Vad innebÀr det att som idrottslÀrare undervisa pÄ grundskolans tidigare Är?3.

Syftet med denna studie Àr att fÄ insikt i hur verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr uppfattar arbetet med IUPVÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr arbetet med IUP?- Vad uppfattar lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr att en bra IUP Àr?För att besvara dessa frÄgor genomförde vi Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare i grundskolans tidiga skolÄr. Vi fann detta Àmne intressant dÄ man som lÀrare Àr Älagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. DÄ detta Àr en ny företeelse ville vi se vad lÀrare har för uppfattning om detta. I vÄrt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

Abstract Titel: Lek och lustfyllt lÀrande i undervisningen under grundskolans tidiga Är. Författare: Karolina Gryckiewicz och Ruzica Filipovic Syftet med denna studie Àr för att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur pedagoger anvÀnder och talar om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är. VÄr frÄgestÀllning bestÄr dÀrför av tvÄ frÄgor; Hur anvÀnder pedagogerna leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? Hur talar pedagogerna om leken i undervisningen i grundskolans tidiga Är? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av underfrÄgor som; Hur definierar pedagogerna lek respektive lÀrande? Eftersom begreppet lek Àr svÄrt att definiera anser vi att det vore spÀnnande och se hur olika pedagoger definierar begreppet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av observationer och intervjuer, dÀr vi först observerade lektionerna för att sedan intervjua de berörda pedagogerna.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur pedagogen i förskola och grundskolans tidigare Är resonerar om genus. I arbetet undersöktes det om vad pedagogen vet om genus och om tidigare utbildning spelar roll i arbetet om genus. Det har Àven undersökts om pedagogernas olika könsroller pÄverkar verksamheten i förskolan och grundskolans tidigare Är. Studien Àr gjord genom en kvalitativ undersökningsmetod dÀr tio olika pedagoger har intervjuats och observerats. Intervjuerna Àr gjorda med semistrukturerad inriktning och allt material har analyserats och bearbetats.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsÀttningar gÀllande informations- och kommunikationsteknik (hÀdanefter benÀmnt IKT) i grundskolans tidigare Är.    Nedan frÄgestÀllningar har anvÀnds för att ge lÀsaren en bra grund till Àmnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsÀttningar pÄ de tillfrÄgade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjÀlp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrÄgade pedagogerna som undervisar med hjÀlp av IKT?Hur arbetar de tillfrÄgade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrÄgade pedagogerna i grundskolans tidigare Är för attityd till IKT?     I den hÀr studien anvÀndes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare Är intervjuades, med tidigare Är menas frÄn förskoleklass till Ärskurs 6. Utvalda delar frÄn intervjuerna Àr transkriberade. I analysen presenteras teman utifrÄn den kartlÀggning som gjorts av intervjuerna, med hÀnsyn till frÄgestÀllningarna i denna empiri.

VÄrt syfte Àr att undersöka vilken syn pÄ arbete med lÀrstilar pedagoger har pÄ grundskolans tidigare Är jÀmfört med pedagoger pÄ grundskolans senare Är och hur de praktiserar detta i sin undervisning i jÀmförelse med varandra. Finns det nÄgra likheter och skillnader mellan de tvÄ Äldersinriktningarna? Detta med utgÄngspunkt i vad pedagoger som utger sig för att arbeta med lÀrstilar sÀger i vÄra kvalitativa intervjuer. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av en inledande enkÀtundersökning för att finna lÀmpliga informanter som utger sig för att arbeta med lÀrstilar. DÀrefter har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Resultaten av empirin visar pÄ bÄde likheter och skillnader mellan grundskolans tidigare Är och grundskolans senare Är.

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolÄr. HuvudfrÄgan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolÄr..

Studien undersöker det undervisningsmaterial som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet sex och samlevnad inriktat mot grundskolans senare Är. VÄr avsikt med denna studie har varit att studera huruvida de material som anvÀnds inom ÀmnesomrÄdet reproducerar eller ifrÄgasÀtter rÄdande normer gÀllande genus och sexualitet. Empirin analyseras med ett normkritiskt perspektiv genom att utgÄ frÄn ett genusperspektiv samt ett heteronormativt perspektiv. Detta tillsammans med en diskursiv textanalys medför att underliggande budskap och normer kan blottlÀggas.Studien visar att materialet som anvÀnds i sex och samlevnadsundervisningen till stor del Àr reproducerande av heteronormen och det rÄdande genussystemet. De flesta texter och bilder refererar till ett heterosexuellt par, andra sexuella lÀggningar behandlas separat, och genus beskrivs separat och könsbundet.