SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken..

Bakgrund: Äldre multisjuka patienter har ofta återkommande vård- och omsorgsbehov ochsöker slutenvården.En viktig del i helheten är vad som händer patienten efter utskrivning frånsjukhus. Den fortsatta vård- och omsorgen planeras vid den så kallade samordnadevårdplaneringen. För att kunna deltaga aktivt vid denna planering är det av stort värde attpatient och anhörig är välinformerade.Syfte: Syftet med studien var att lyfta fram och belysa hur äldre multisjuka patienter ochderas anhöriga förbereds inför den samordnade vårdplaneringen samt hur goda lärsituationerskapas.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, utgående från en ickestandardiseradansats med öppna frågor. Totalt intervjuades fem personer vid en geriatriskklinik inom specialistsjukvården. Samtliga var kvinnor och utbildade sjuksköterskor medansvar för vårdplanering.Resultat: Resultatet har systematiserats genom teman relaterade till att inventerakunskapsbehov, genom frågor från patient och anhörig och bedömning av kunskapsbehov.Tillfredsställa kunskapsbehov, utifrån kunskap och kompetens, uppdrag och rollansvarsgränser, pedagogiska ställningstagande samt patientens förutsättningar.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare ser på behovet av utbildning i svenska som andraspråk samt undersöka vilka faktorer som påverkar språkinlärningen. Jag har valt att intervjua två verksamma lärare med lång erfarenhet av andraspråksundervisning. Mina informanter är överens om att trygghet är grunden för språkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum där det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt språk i meningsfulla sammanhang, där skapas förutsättningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen är lärarnas utbildning en påverkansfaktor när det gäller elevernas resultat.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Bara genom en snabb genombläddring av morgontidningarnas kultursidor under de två gångna decennierna blir de ökade satsningarna på nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer på tidningarna tror att det är en trend som kommer att hålla i sig och växa..

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering.

Syftet med studien var att utforska och uppmärksamma vissa aspekter i clownens agerande och uttryck som enligt mig kan bli en tillgång för lärare. Genom en diskursanalytisk ansats studerade jag hur den så kallade relationella pedagogikens sätt att formulera pedagogik som en fråga om mellanmänskliga möten kan kopplas samman med teaterclownens teknik. Genom att identifiera/skapa gemensamma diskurser inom dessa två till synes skilda begreppsområden blev det möjligt att förstå teaterclownens teknik som just ett erbjudande för läraren att möta eleverna på nya sätt. De viktigaste aspekter som jag funnit i detta möte handlar om: det nödvändiga med mötet; det kontrollerbara och ickekontrollerbara;att se den andra; att avvakta, ge tid och att visa sig. Genom vidare resonemang kring dessa kopplingar mellan den relationella pedagogiken och teaterclownens teknik, ges några förslag på hur läraren kan förhålla sig och eventuellt agera i en undervisningssituation.

Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikmaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

Persson, E. (2014). IKT-verktyg vid lärande och kommunikation. C-uppsats i Pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi Denna undersökning syftar till att undersöka användandet och det upplevda stödet av IKT-verktyg i kommunikation med och undervisning av studenter bland lärare vid Högskolan i Gävle.

Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR?Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv attityd till Utbildningsradion..

SammandragSyftet med mitt arbete är att jämföra hur bokstavsinlärning kan se ut i en Montessori förskoleklass, Reggio Emilia-inspirerad förskoleklass samt en årskurs etta i en kommunal skola. Jag vill ta reda på om det finns tydliga likheter/skillnader mellan de olika verksamheterna och hur det påverkar barnets fortsatta läs- och skrivinlärning. Jag har utfört 15-minuters observationer i de tre olika verksamheterna för att själv vara med och uppleva miljön samt se hur olika inlärningstillfällena kan se ut. För att komplettera observationerna skickade jag även ett mail med intervjufrågor till de tre lärarna/förskollärarna som de svarade på och sedan skickade tillbaka till mig. Genom detta fick jag bland annat svar på varför de jobbar som de gör, vilket synsätt som låg till grunden för undervisningen samt hur de tror att barn lär sig bokstäver bäst. Mitt resultat visar att lärarna/förskollärarna jobbar på olika sätt med bokstavsinlärning.

Denna uppsats baseras på en komparativ textanalys av de båda kursplanerna i svenska i Lpo 94 och Lgr 11 med fokus på barn med autism, för att se vilka eventuella förändringar kursplansrevideringen har inneburit för dessa elever. Bland annat jämförs de mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret i Lpo 94 med kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 i Lgr 11. Vidare innehåller uppsatsen kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare, två speciallärare samt en specialpedagog för att få deras syn på de eventuella förändringarna i kursplanen i svenska. Intervjuerna behandlar även vilka åtgärder man som lärare kan vidta då en elev inte uppnår kunskapskraven i svenska. Bland annat behandlas åtgärdsprogram och undantagsbestämmelsen i skollagen, den så kallade pysparagrafen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar.