Bakgrund: Vår medellivslängd ökar, vi blir allt äldre. I hemsjukvården möter sjuksköterskan äldre personer som lever med smärta. Smärta som utgår från muskler, skelett och leder och som hindrar den äldre från att leva ett bra liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan i hemsjukvården kan göra för att lindra smärta. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt som baseras på fem kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Purpose: This thesis aims to study how students in upper secondary school evaluate sources in their everyday school work and how the role of the school library and librarian officiate in this context.Methodology: A web questionnaire was conducted and 155 students from different schools, with or without school library and school librarian, participated. We coded and aggregated the questionnaires according to the strategies that are used when evaluating sources, identified by Francke, Sundin and Limberg. Cognitive authority, a theory by Patrick Wilson, was also a part of our analysis. Conclusions: The study shows that students use different strategies, separately or combined, as a way to evaluate sources. The teacher is regarded as a cognitive authority and is the main influence concerning source evaluation. It also shows that the role of school libraries and school librarians, in this context, seem to be non-existent.

Fullskalesimulering har under det senaste decenniet blivit ett vanligt inslag i sjuksköterskeutbildningar. Syftet med denna litteraturstudie var att med utgångspunkt från Blooms taxonomi beskriva erfarenheten av att använda fullskalesimulering som inlärningsmetod för sjuksköterskestudenter. Litteraturstudien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Tre databaser användes för att finna aktuell forskning. Arton artiklar ingick i analysen som utgick ifrån tre områden i Blooms taxonomi, det kognitiva, affektiva och psykomotoriska.

Trots att de flesta behandlingshem i Sverige säger sig använda tekniker inom ramen för KBT finns det begränsad forskning om dess effektivitet. Utifrån två studier syftade uppsatsen till att belysa hur personal, som arbetar med ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder, upplever att de arbetar utifrån kognitiv beteendeterapeutisk teori för att utveckla ungdomarnas sociala färdigheter. Först utfördes en kvalitativ enkätstudie. För att få mer djup i materialet genomfördes också en intervjustudie.

Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med.

Kognitiva intervjumetoden (KI) ger vittnesmål med hög frekvens och korrekthet av detaljrapporteringar, även från stressade vittnen. Då KI kräver utbildning i metoden och att den är tidskrävande är ett problem inom polisväsendet. Studien avsåg att undersöka om det initiala momentet inom KI, fri återgivning, är en effektiv intervjumetod för att erhålla vittnesmål med hög frekvens av korrekta detaljrapporteringar även när vittnesintervjun genomförs med stressade vittnen. Deltagarna (N =32) randomiserades till kontroll- respektive experimentgrupp och de tittade på ett inspelat butiksrån. Experimentgruppen utsattes därefter för stressmanipulation, varefter samtliga genomgick vittnesintervjuer.

Läroplanen för gymnasieskolan, Lpf 94, betonar vikten av friluftsliv. Våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen är att friluftslivet trots detta för en relativt undanskymd tillvaro i dagens skola. Syftet med vår studie var att undersöka vilka attityder gymnasieelever och gymnasielärare i idrott och hälsa har till friluftsliv i skolan, samtidigt vi ville också få en ökad förståelse för lärarnas attityder. Vi gjorde vår undersökning på våra tidigare praktikplatser eftersom vi redan hade bra kontakt med eleverna och lärarna. Vi använde oss av en kvantitativ undersökning med 69 enkäter till elever och nio enkäter till lärare.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt är en sårbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsättningar, kognitiva och motoriska nedsättningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen är begränsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur väl de anpassat sig efter sina förutsättningar. Föreliggande uppsats jämförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hälsa enligt SDQ vid 18 års ålder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lägre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelåg skillnader i rapporterade kamratrelationer då de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populära än kontrollgruppen.

Forskning visar att för tidigt födda barn har problem inom en rad kognitiva områden. Denna undersökning syftar till att belysa utvecklingen av öga-handkoordination med hjälp av data insamlade vid 10 mån, 5 ½ och 18 års ålder inom Stockholm Neonatal Project. Resultaten visade på skillnader i öga-handkoordination mellan prematurfödda och kontroller vid alla mätpunkter. Endast ett svagt samband mellan Griffiths? D-skala vid 10 månader och senare testningar med VMI fastställdes.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Den här uppsatsen vill synliggöra att vänskap är en viktig del i ungdomars vardag i skolan. Uppsatsen är baserad på intervjuer och visar hur ungdomar uppfattar sina vänskapsrelationer.Nyckelord: Vänskap, relationer och ungdomar..

The main purpose of this Master?s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher?s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students? emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Nedsättningar i luktsinnet är vanligt förekommande i befolkningen, och kan få negativa konsekvenser för en individs livskvalitet. Försämringar i luktsinnet kan dessutom förebåda kognitiva försämringar hos äldre. Syftet med denna studie är att undersöka om daglig luktminnesträning gynnar luktsinnet hos vuxna, och om träningen även leder till en förbättring av förmågor som inte direkt tränas. Under 40 dagar fick deltagarna (n=18) spela en specialutformad version av spelet memory, innehållande lukter. Luktspelets effekter på deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp som spelade ett visuellt minnesspel.