I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som låg- och mellanstadielärare uppvisar i samband med läxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrån Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet läxan. Dessa är förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kärlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lärarnas syn på fenomenet läxan stämde väl överens med dessa sju redovisade funktioner.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster ? bakomliggande faktorer ? i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (?tycker om?), ?modern? och ?intressant?. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys.

Eftersom befolkningen blir allt äldre så kommer människor med kroniska sjukdomar att leva längre. För att kunna ge stöd och hjälp till dessa personer är det viktigt att förstå deras upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av begränsningar och isolering i vardagen hos personer med kronisk sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte klara sig på egen hand: att mötas av brist på förståelse: att känna ensamhet och utanförskap: att känna sig frustrerad och värdelös: att vara orolig och rädd inför framtiden.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Skolans läroplaner genomsyras av vikten av att elever ska ges stora möjligheter till att utöva inflytande över sitt eget lärande. Samhället förväntar sig därigenom att elever i skolan ska lära sig de demokratiska principerna och fostras till ansvarstagande medborgare. Uppsatsens syfte har varit att studera hur historielärare på gymnasienivå uppfattar styrdokumentenas krav på ökat elevinflytande samt hur elever har möjlighet att utöva inflytande på historieundervisningen och konsekvenser av detta. Författarna presenterar även den senaste forskningens syn på elevinflytande och undersöker hur den stämmer överens med historielärares uppfattning om detsamma. Genom kvalitativa intervjuer och observationer på en av Luleå kommuns gymnasieskolor, och genom litteraturstudier, har författarna kommit fram till bl.a.

Syftet med denna studie är att utifrån en sociokulturell teori, redogöra för på vilket sätt småbarn bjuds in till delaktighet under samlingen i förskolan. Frågeställningarna vi har haft som utgångspunkt är; På vilka sätt inbjuds barnen till delaktighet vid samlingen i förskolan? Vad är det som möjliggör respektive förhindrar delaktighet?Datainsamling skedde genom observationer och videoinspelning på en småbarnsavdelning på en förskola i Halmstad. Utifrån resultatet vi har erhållit, visar det sig att barnen till viss del själva skapar delaktighet genom att bjuda in varandra i aktiviteter och tillsammans skapa en gemenskap under samlingarna. Barnens delaktighet är dock främst beroende av pedagogernas förhållningssätt, då det är pedagogerna som besitter makten att styra verksamheten och välja huruvida barnens idéer och tankar får komma till uttryck eller ej.

Den här uppsatsen behandlar kriminalvården utifrån fångarnas perspektiv som den skildras i tidningen Kåkbladet, som är skriven av fångar i Sverige och som även i första hand riktar sig till fångar. De intagna skribenternas upplevelser av kriminalvården läggs fram genom en diskursanalys av Kåkbladet. Analysen visar hur fångarna framställer sig själva och den personal som dagligen arbetar med dem i fängelset samt vilken bild fångarna målar upp av kriminalvården som institution. Livet i fängelset skildras i texterna som präglat av kontroll och fångarna förmedlar en upplevd maktlöshet inför sin situation. I samband med denna upplevelse skapas i texterna strategier för motmakt där fångarna genom gemensamt motstånd gör anspråk på att sätta sig upp mot kontrollen.

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet.En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

Utmattningssyndrom är ett tillstånd som innebär stort personligt lidande. Befintlig forskning och kliniska erfarenheter tyder på att förloppet ofta är långvarigt. Syfte: Beskriva hur en kombination av Basal Kroppskännedom och samtal enligt kognitiv teori som behandlingsmodell upplevts av deltagare med uttmattningssyndrom. Metod: Kvalitativa intervjuer med sex deltagare som gått Rörelse-samtalsgrupp. Resultat: Informanterna upplevde att de fått en ökad livskvalitet genom att de ökat sin självkännedom, sitt välbefinnande och självförtroende.