Att ha ett arbete är betydelsefullt, men det är ingen självklarhet för alla människor. Samhället förändras ständigt och idag ställs det höga krav på effektivitet och personliga kompetenser. Det gör att många människor har svårt att nå upp till dessa krav och hamnar istället utanför arbetsmarknaden. Vi vill med denna uppsats visa på en alternativ verksamhetsform som kan bryta ett utanförskap och som kan få människor integrerade i samhället igen. Därför har vi valt att studera sociala arbetskooperativ vilket är företag som drivs i föreningsform av medlemmarna själva.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv värt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom ämnesområdet socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förståelse av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Frågeställningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förståelse av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft på identitetsutvecklingen?Den metod som användes var kvalitativ och materialet inhämtades med hjälp av djupintervjuer med två personer.

Syftet med denna masteruppsats är att undersöka bostadsområdet Holma, dess förutsättningar och hur det upplevs av befolkning och verksamma i området, samt att analysera och diskutera området utifrån teoretiska resonemang kring plats, urbanitet och grannskap. Vidare är förhoppningen att kunna identifiera resurser för främjandet av gemenskap och hållbar förbättring. Arbetet skrivs utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där en premiss är att människor genom sitt agerande formar mening och att detta agerande i sig påverkas av sociala strukturer. Det empiriska arbetet utgörs av etnografiska studier som analyseras utifrån nämnd teoretisk bas. Studien mynnar ut i resonemang kring vikten av medborgarengagemang och långsiktighet i grundandet av intiativ i grannskapet.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

Syftet med min uppsats var att få en djupare förståelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville också se om det fanns någon skillnad på upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en självhjälpsgrupp. Intresset väcktes under min praktik på en öppenvårdsbehandling för missbrukare, där jag också kom i kontakt med anhöriga. För att få svar på mina frågeställningar användes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka känslor, emotioner och erfarenheter än mer okomplicerade faktafrågor. Jag använde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.

Denna uppsats syftar till att beskriva motivationen hos några produktionsarbetare inom två ålderskategorier för att kunna spegla eventuella skillnader mellan dessa. Den kvalitativa beskrivningen utgår från frågan om vad som motiverar fem äldre respektive fem yngre produktionsanställda med monotona arbeten vid löpande band. Den teoretiska utgångspunkten baseras på behovsteorier och studier kring industriarbetares inställning till sitt arbete. Resultatet visar att ingen av informanterna uppfyller samtliga kriterier gällande instrumentell inställning, d.v.s. arbetar enbart för ekonomiska intressen.

The purpose of this study is to show how the Swedish newspapers Aftonbladet andDagens Nyheter reported on and described Dag Hammarskjöld as a man and a symbolat the time of his death in 1961. The method for the research has been a qualitativethematic analysis of the content in the articles published from the date ofHammarskjöld´s death to the day after the funeral. The study has been based on theoriesabout newspapers roles in the construction of imagined communities, the use of mythsand the objectifying of abstract ideas in news texts.I have found that the investigated newspapers described Dag Hammarskjöld assynonymous with the United Nations, the world peace and a hope for the future. He wasalso described as a link between the present and the past in the Swedish history at thesame time as he was described as a man of the people. He was representing?Swedishness? in an international context and the cosmopolitan.

SammanfattningDet här är en tur i sagans land, där jag visar er vad pedagogerna använder högläsning av sagor till och vilka syften som är bakomliggande. Genom litteraturen får ni en bild av vad högläsning av sagor skapar, hur sagoarbete bör ske enligt författarna och arbetets syfte. Jag har valt att använda metoden intervju med två pedagoger i en förstaklass. Resultatet i min metod d.v.s. mina intervjuer visar de två pedagogernas arbete med högläsning av sagor och deras åsikt om vad högläsning av sagor kan ge till barnens utveckling.

Cirka 150 000 personer drabbas av Alzheimers sjukdom i Sverige och en stor del av dem vårdas av sina närstående. Sjukdomen förändrar livssituationen både för den drabbade och för dennes familj. Syftet med studien har varit att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Alzheimerssjuk person, tolkat i ljuset av copingteorier, för förståelse av hur närstående lättare kan hantera svårigheter. Metoden utgår från en kvalitativ ansats med induktiv tematisk analys för biografier och analytisk induktion för intervju. I resultaten synliggörs närståendes förnekande vid tidiga tecken på sjukdomen, men sjukdomens ökande försämring leder så småningom till accepterande av sjukdomen.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

The establishment of loan-based structures within a group of associated enterprises with the purpose of lowering the group's taxes by using deductible interest payments to transfer money has become increasingly popular in Sweden during the past few years. The legislator has therefore implemented new laws which restrict the amount of interest payments that are deductible within a group of associated enterprises. As a consequence the definition of associated enterprises has become of high importance. The definition has been criticized and is perceived by many as vague and difficult to interpret. The purpose of this thesis is to examine the definition of associated enterprises in Swedish tax law with the aim of clarifying its scope and meaning.

Uppsatsen behandlar demokratibegreppets konstruktion i ett urval artiklar ur Dagens Nyheters EU-debatt. Med ett diskursanalytiskt angreppssätt studeras hur de olika begreppen demokrati, EU och Europa tillskrivs innebörder i artiklarna och hur de relateras till varandra. Utgångspunkten är socialkonstruktivistisk och poststrukturalistisk och pekar på samband mellan framställningarna av de olika begreppen och förståelserna av de fenomen de beskriver.I analysen presenteras ett antal diskurser som urskiljts som styrande våra föreställningar om de olika begreppen. Dessa handlar om hur EU och Europa framstår som utbytbara och som utgörande en sorts självklar gemenskap, om demokrati och andra värdens önskvärdhet samt om EU som en hjälte med ansvar för demokratin och för Europa. Här problematiseras framställningen och föreställningen av och om demokrati, EU och Europa som självklart åtråvärda begrepp, vars önskvärdhet ? och sammanhörighet ? inte går att ifrågasätta.

Denna uppsats är en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen är att förstå och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frågeställningar har formulerats: - Hur ser tillgängligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och på vad sätt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berättat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.