I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse. Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö. I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer.

Sjölin, C. Träning för bättre samarbete. En litteraturstudie om simulering som verktyg för att förbättra teamarbetet i akuta situationer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle.

Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Bakgrund: Hysterektomi definieras som avlägsnande av livmodern via kirurgi. Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna. I Sverige utförs operationen på i genomsnitt 1 av 10 kvinnor. De vanligaste orsakerna till att utföra hysterektomi är cancer eller för att lindra långvariga sjukdomar som onormal uterin blödning eller bäckensmärta. Hysterektomi leder till att kvinnan förlorar sin fertilitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att ha genomgått hysterektomi.Metod: I litteraturstudien har 10 kvalitativa empiriska studier granskats och analyserats med inspiration av metasyntes.

Dilemmat var om begåvade barn får de stöd de behöver. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers och rektorers uppfattning om begåvning och begåvade barn. Studien gav en översikt av tidigare forskning kring begåvning och begåvade barn samt deras sociala situation i hemmet och skolan. Metoden vi använde oss av för att uppnå syftet var en empirisk studie. Den empiriska studien bestod av en strukturerad intervju med sex informanter.

Malmö högskola Lärarutbildningen SÄL, svenska, svenska som andraspråk och engelska. Höstterminen 2005 Denna undersökning visar på vikten av kontinuerlig modersmålsundervisning för elever med minoritetsspråk. Arbetet ger också en översikt över forskning som gjorts med tanke på dessa barns skolframgångar och belyser modersmålsundervisningens innehåll i Lund. Resultaten från både enkät och intervjuer redovisas och ger förhoppningsvis en klar bild av verksamheten och en rad förbättringar presenteras inför kommande år på de skolor där jag själv arbetar. Min intention var att undersöka vad undervisningen styrs av, vilka hinder och möjligheter som finns för samarbete mellan oss lärare och att visa vilka kringliggande faktorer som egentligen påverkar denna undervisning? Slutsatsen blev att vi skall värna om den här undervisningen för att den är en sådan viktig länk både i barnens språkutveckling och i deras identitetsutveckling. Barnen har också mycket lättare att lära sig sitt andraspråk om de kan sitt modersmål bra.

Arbetet behandlar sex förskolepedagogers tankar om lek, varför vissa barn har svårt att komma med i den gemensamma leken och vilka förutsättningar som bidrar till dessa barns deltagande i leken. Arbetet bygger på sex kvalitativt genomförda intervjuer av förskolepedagoger, på 3-5årsavdelningar, på två skånska förskolor. Syftet med detta examensarbete är att ge utökad kunskap om hur man kan få med leksvaga barn i den gemensamma leken i verksamheten på en förskola. De frågor som arbetet bygger på är: Hur definierar pedagogerna lek? Hur kan man som pedagog upptäcka barn som hamnat utanför den gemensamma leken? Vilka orsaker kan ligga bakom att ett barn inte kommer med i den gemensamma leken? Hur kan man som pedagog arbeta för att alla barn kommer med i den gemensamma leken? Hur påverkar förskolans resurser ett leksvagt barn? Resultatet visar att: trygghet är en förutsättning för att barn ska kunna leka, det är väsentligt att barn får gott om tid på sig att leka i den dagliga verksamheten, mindre barngrupper verkar ha positiv inverkan på barns lek och att pedagoger kan hjälpa leksvaga barn genom att själva delta i leken tillsammans med barnen. Nyckelord: Leksvaga barn, lek, förskola, trygghet, samspel, gemenskap.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Sammanfattning Föreliggande uppsats undersöker elevers tankar och funderingar kring existentiella frågor, men även frågor som rör elevernas sociala närmiljö och deras framtidstankar. Jag har valt att göra en kvantitativ undersökning, inspiration till upplägget av undersökningen har jag bland annat hämtat från tidigare genomförda undersökningar. Undersökningen är utförd dels på en skola belägen i Malmö, i en stadsdel präglad av kulturell mångfald, den andra skolan i ett samhälle på Österlen med en mer homogen etnisk bakgrund. Resultatet av undersökningen visar att de frågor som är mest aktuella för elever i årskurs åtta i den utvalda undersökningsgruppen, handlar om tankar och funderingar kring om det finns liv efter döden, om vad som är rätt och fel i livet, hur framtiden kommer att se ut, om man kommer att få arbete när man är klar med skolan, vad man ska göra efter grundskolans slut, samt hur den egna familjebilden kommer att se ut. Resultatet åskådliggör många likheter mellan min egen studie och tidigare gjorda undersökningar.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur de intervjuade pedagogerna beskriver sin pedagogiska verksamhet med att främja barns matematiklärande.Denna kvalitativa studie använder intervjuer som datainsamlingsmetod och fem pedagoger från fem olika förskolor deltog i intervjuerna. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i en stad i Mellan Sverige. I studien framgår hur det redan i förskolan är viktigt att starta med matematik och vilken betydelse pedagogerna har.Av resultatet framgår det att de intervjuade pedagogerna menar att medvetenheten hos pedagoger har stor betydelse för hur barns matematiska lärande främjas. Det framkom även att det är i vardagssituationer som barnen kommer i kontakt med de matematiska begreppen som finns och det är i dessa situationer som barnen blir medvetna om att matematiken finns i allt som görs. Det är av vikt för att barnen ska utveckla och bli medvetna om matematiken som finns i deras omvärld.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka likheter och skillnader mellan två friskolor i arbetet med läsförståelse. Vi ville ta reda på hur lärarna på två friskolor arbetar för att uppfylla kunskapskraven när det gäller läsförståelse, samtidigt ville vi se om lärarna ger eleverna möjlighet att prova olika arbetssätt och arbetsformer när det gäller läsförståelse. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger från årskurs 1 - 3 . Vi har valt att skriva om Vygotskjis teorier, då han anses vara förgrundsfiguren för ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Genom hela vårt arbete har vi använt oss av Barbro Westlunds litteratur som behandlar läsförståelse och samt hur forskning ser ut kring ämnet. Genom högläsning, samtal och i diskussioner utvecklar pedagogerna elevens läsförståelse. Det visade sig vara viktigt att eleven hittar läslusten när pedagogerna utmanar eleverna utifrån deras olika behov i sin förståelseprocess.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

SammanfattningStudien undersöker språkliga faktorer i textbaserade matematikuppgifter som påverkar elevers förmåga att förstå och lösa det i uppgiften presenterade matematiska problem. Studien utgår från en kognitiv och lingvistisk teoribildning. Resultatet av studien diskuteras även ur ett flerspråkigt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att med ett kognitivt och lingvistiskt perspektiv undersöka och finna exempel på språkliga faktorer som är avgörande när elever löser textbaserade uppgifter i matematik. Detta görs med en lingvistisk textanalys samt kvalitativa elevintervjuer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.