Sök:

Sökresultat:

3585 Uppsatser om Nyckelord: Begćvad - Sida 33 av 239

Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds universitet?

Uppsatsen Mission Impossible - JÀmstÀlldhet vid Lunds Universitet? syftar till att ge en sammanhÀngande bild av hur vi kan förstÄ varför Lunds universitets jÀmstÀlldhetspolicy inte har implementerats.Vi har utgÄtt frÄn existerande jÀmstÀlldhetsplan och lagstiftning för att i kontrast till tillgÀngligt empiriskt material bekrÀfta att jÀmstÀlldhet inte föreligger, och planen inte följts.Institutioner reflekterar mönster av fördelningsfördelar.Det finns skÀl att misstÀnka att jÀmstÀlldhet som frÄga reducerats för att detta rubbar status quo. Givetvis urholkar det kraften i demokratin om beslut fattade av vÄra valda församlingar ignorerasVi finner i uppsatsen att begreppet makt i sin klassiska definition inte rÀcker för att beskriva fenomenet vi stÀlls inför. Den yttersta makten, hör och hÀpna, Äterfinns inte hos agendaskrivare, och ej heller i sammantrÀdesrummet. Vad vi visar Àr att icke-handling styr över ekonomiska resurser, fasta tjÀnster, policybeslut pÄ Lunds universitet.5 nyckelord: implementering, icke-implementering, glastak, jÀmstÀlldhet, genus..

Hur introducerar man drama för vuxna som inte vill? : Fokussamtal med dramapedagoger

Abstract Som dramapedagog Àr det vanligt att man fÄr uppdrag att leda vuxengrupper som inte sjÀlva har valt att ha drama. I dessa grupper finns ofta en stor rÀdsla och ett stort motstÄnd vilket man som dramapedagog mÄste hantera och förhÄlla sig till. FrÄgestÀllning: Hur förbereder och planerar dramapedagoger introduktionen av dramapass med vuxengrupper som inte valt att ha drama och hur Àr deras syn pÄ detta arbete? Undersökningen Àr inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och metoden har varit fokussamtal dÀr resultatet har redovisats som en gemensam berÀttelse ur informanternas perspektiv. Resultatet visar bland annat pÄ att den springande punkten för att fÄ ett fruktsamt arbete med vuxna som inte har valt drama Àr att som dramapedagog tillsammans med gruppen hitta en överenskommelse om hur man min vill arbeta.  Nyckelord: Dramapedagogik, grupprocess, vuxnas lÀrande, motivation, fokussamtal, fenomenologi, hermeneutik, team building, drama..

Mokapryler i rörelse

I vÄrt arbete Mokapryler i rörelse har vi undersökt vilka skillnader det finns i lÀrandet i förhÄllande till metoderna; rörelse eller lÀs- och skrivdominant arbetssÀtt. Vi har genom ett undervisningsförsök undersökt skillnader i barnens lÀrande i ett vattentema utifrÄn de olika arbetsmetoderna. Syftet med detta examensarbete Àr Àven att synliggöra rörelse som en lÀrandemetod i skolan. I vÄrt undervisningsförsök sÄ anvÀnde vi oss av en skolklass med 22 elever frÄn en medelstor storstadsskola. FrÄgan vi sökt svar pÄ lyder: ? Vilka skillnader kan vi se i barns lÀrande utifrÄn rörelsefokuserad och lÀs- och skrivfokuserad undervisningsmetod? Det resultat som vi kommit fram till Àr att barnen i undersökningsgruppen (rörelse) har en förstÄelse för vattenomrÄdet medan kontrollgruppens (lÀs och skriv) barn visade en faktaförstÄelse.

Progressiva Genusglasögon - En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget

Sammanfattning Elaine Kotte, Progressiva genusglasögon ? En komparativ studie med den svenska och den brasilianska lÀroplanen i blickfÄnget (Gender viewed through bifocals ? A comparative study of the Brazilian and Swedish National Curricula) Syftet med uppsatsen Àr att uppnÄ en djupare förstÄelse för skolpolitiska jÀmstÀlldhetsfrÄgor genom en komparativ studie mellan den svenska (Lpo 94) och den brasilianska lÀroplanen (PCN). Resultatet av jÀmförelsen visar att lÀndernas lÀroplaner har en klar intention att förmedla jÀmstÀlldhet som ett kunskapsomrÄde och demokratisk vÀrdegrund. DÀremot finns det likheter, skillnader samt omfattning i lÀroplanernas och kursplanernas förmedling för mÄluppfyllelse mellan lÀnderna. Medan riktlinjerna beskrivs i koncisa och allmÀnna ordalag i Lpo 94 Àr de mera övergripande och detaljerade i PCN. Jag har Àven, genom digitala enkÀtintervjuer med lÀrarutbildare i Sverige och Brasilien, fÄtt en begrÀnsad inblick i lÀrarutbildningens insatser kring genusfrÄgestÀllningar relaterade till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsriktlinjer i respektive land. Nyckelord: Brasilien, genus, jÀmstÀlldhet, kursplan, Lpo 94, lÀroplan, PCN, Sverige..

"Du Àr duktig pÄ att skriva precis som din bror" : En kvalitativ studie om syskonskarans prÀgling i skolmiljö

AbstractCitatet, "Du Àr duktig pÄ att skriva precis som din bror" Àr hÀmtat frÄn en skrivbok dÀr lÀraren kommenterat en elevs skrivlÀxa. Den hÀr studien behandlar lÀrares reflektioner kring syskonskarans prÀgling i skolmiljön.Syftet Àr att genom intervjuer med arbetslag belysa hur syskonjÀmförelser görs i skolmiljö. UtifrÄn vÄr valda teori, socialpsykologin förklaras grupprocesser, interaktioner, roller och attityder för att besvara studiens syfte. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod med öppna intervjufrÄgor i arbetslag och med en hermeneutisk analysmetod tolkar vi det empiriska materialet.VÄrt resultat har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning. I resultatet framgÄr det att lÀrarna i arbetslagen menar att deras syn pÄ elever kan förÀndras utifrÄn erhÄllen information om syskonskaran och att det bidrar till att de vill minska informationsflödet i skolmiljön.I vÄrt diskussionskapitel kommer studiens frÄgestÀllningar att besvaras för att avslutas med tankar om framtida forskning.Nyckelord: SyskonjÀmförelser, arbetslaget, lÀrarperspektiv, bemötande, information.

NivÄgruppering - Hur och Varför? : En kvalitativ studie med fokus pÄ den organisatoriska nivÄgrupperingen inom matematiken pÄ gymnasiet

Det övergripande syftet för denna uppsats Àr att beskriva en kategori av differentiering som anvÀnds pÄ gymnasieskolor för att individualisera det pedagogiska upplÀgget samt det matematiska stoffet. Differentieringen som undersöks Àr organisatorisk nivÄgruppering. Datamaterialet har insamlats genom intervjuer av lÀrare och enkÀter till rektorer. Data som framkommit har transkriberats och tolkats utifrÄn litteraturstudien för uppsatsen. Resultatet visar pÄ att organisatorisk nivÄgruppering anvÀnds bland gymnasieskolorna trots att rektorer i en del fall menar pÄ det motsatta. Differentieringen kategoriseras som en sÀrskild stödÄtgÀrd dÀr resurser i form av tid, lokaler och lÀrare framhÄlls som kostsamma.

HuvudvÀrk och ont i magen ? Àr det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser.

ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Analys av en svensk skolas organisation, arbetslagen

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Kognitiv beteendeterapi i skolan

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT Àr, och ta reda pÄ om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbÀttras med hjÀlp av KBT. VÄra forskningsfrÄgor behandlar: Vad Àr kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsÀttningar krÀvs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? NÀr kan det vara lÀmpligt att pedagogerna i skolan anvÀnder sig av KBT? Hur anvÀnder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Synen pÄ den svenska religionsfriheten genom en analys av skÀktningsdebatten

SammandragSyftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i tvÄ ur socioekonomiskt perspektiv skilda bostadsomrÄden ser pÄ leken i förskolan som ett redskap för sprÄkutveckling. Jag undersökte ocksÄ hur pedagogerna jobbar med leken som ett redskap för sprÄkutvecklingen. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ intervju för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare kunskap om pedagogernas tankar. Jag studerade Àven tidigare forskning som behandlar mitt Àmne. Resultatet visar att samtliga pedagoger ansÄg att leken var ett lysande redskap att anvÀnda för att utveckla barnens sprÄk.

KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Traditioner och hogtider i den svenska skolan

Den hÀr uppsatsen behandlar Àmnet traditioner och högtider i skolan, men Àven hur tvÄ skolor arbetar kring traditioner och högtider. Hanteringen av religiösa traditioner i skolan Àr och har varit ett debatterat Àmne dÄ Sverige mer och mer blivit ett mÄngkulturellt samhÀlle. Detta innebÀr att förÀndringar i skolan sker dÄ den kulturella och religiösa bakgrunden hos eleverna blir mÄngfaldig. Vi studerar i denna uppsats hur de utvalda skolorna hanterar religionsundervisningen och firandet av högtider med bakgrund i en kristen tradition. Vi granskar ocksÄ elevers kunskaper om olika religiösa högtider som har sina traditioner i judendomen, kristendomen och islam.

EgenvÄrd hos personer med typ 2 diabetes

Bakgrund: VÄra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primÀra vid vÄrd av personer med typ 2 diabetes Àr att stödja egenvÄrden. MÄlet med behandling av diabetes Àr att behÄlla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen.Syfte: Syftet var att undersöka den egenvÄrd som personer med typ 2 diabetes utför.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frÄgor anvÀndes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. InnehÄllet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvÄrd och livsstilsfaktorer som pÄverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att sjÀlv pÄverka sjukdomens progress.

Mellan kattskit och mordhot : En kvalitativ studie om mediedrevet kring Marcus Birro

Titel: Mellan kattskit och mordhot - En kvalitativ studie om mediedrevet kring MarcusBirroFo?rfattare: Elin Bjo?rkman och Matilda VejloHandledare: Anna EdinNyckelord: Marcus Birro, Twitter, mediedrev, skandal, islamSyftet med studien var att underso?ka hur pressen har skildrat ha?ndelserna kring Marcus Birro, samt att analysera hur han sja?lv hanterat mediedrevet pa? sin privata Facebooksida.Studien har sina teoretiska utga?ngspunkter i medielogiken, medieskandaler och fo?rsvarsteorin apologia. A?ven mediedrev beskrivs som ett kompletterande och fo?rklarande fenomen.Studiens metodologiska utga?ngspunkter a?r en kvalitativ textanalys som behandlar valda artiklar fra?n pressen, samt en retorisk analys av utvalda inla?gg fra?n Birros Facebook.Resultatet av studien pa?visar ett tydligt mediedrev mot Birro med negativ utga?ng. Ur studien framga?r det a?ven att Birro anva?nt sig av retoriska strategier under sitt fo?rsvar och studien visar a?ven tydliga indikationer som att han har intagit en fo?rsvars- och offerroll. .

Spelar vikten nÄgon roll? : En kvantitativ studie om lÀrares attityder och förvÀntningar till överviktiga elever i idrott och hÀlsa

Syftet med denna studie Àr att undersöka behöriga lÀrare i idrott och hÀlsas attityder till överviktiga elever samt om det finns nÄgon skillnad i lÀrarens förvÀntningar pÄ normalviktiga och överviktiga elevers allmÀnna idrottsliga prestation. Studien bygger pÄ enkÀtsvar av 70 behöriga lÀrare i idrott och hÀlsa i södra Sverige. Resultatet visar att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd mot elever med övervikt (N=69;M=3,59) och att det finns en skillnad i lÀrare i idrott och hÀlsas förvÀntning pÄ överviktiga elever och normalviktiga elever i avseende, styrka (t=1,98;df;=69;P=0,05), rörlighet (t=9,95;df=69;P=0,01), uthÄllighet (t=10,48;df=69;P=0,01), koordination (t=8,71;df=69;P=0,01), förvÀntad allmÀn prestation (t=7,28;df=69;P=0,01) samt den totala förvÀntningen av elevernas prestation (t=10,35;df=69;P=0,01). Studien bekrÀftar tidigare forskning som Àven de funnit att lÀrare i idrott och hÀlsa har en viss negativ attityd till överviktiga elever. Nyckelord: FörvÀntningar, attityder och övervikt .

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->