Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Syftet med denna uppsats var att undersöka arbetstillfredsställelsen bland säljare på ett detaljhandelsföretag. Undersökningen utgick ifrån vad i arbetet som gör att säljarna trivs och vad som minskar arbetstillfredsställelsen. Vidare undersöktes avdelningschefernas synpunkter på arbetstillfredsställelsen hos säljare och huruvida säljarnas motivationsbehov tillgodoses på arbetsplatsen. Den teoretiska utgångspunkten för den kvantitativa studien var Herzberg's tvåfaktorteori (1993) och Hackman & Oldhams Job characteristics model (1980). Dessa teorier låg till grund för två enkäter, en till säljare och en till avdelningschefer.

Människor ägnar dagligen mycket tid åt sitt arbete och det är därför av stort intresse att undersöka vad som motiverar de att prestera i sitt arbete. Dagens arbetsmarknad präglas av stor rörlighet och globalisering vilket leder till att företagen är allt mer konkurrensutsatta och använder sig av callcenterverksamheter för att sälja in deras varumärke, produkter och tjänster. Syftet i denna studie var att undersöka vad som bidrar såväl positivt som negativt till unga anställdas motivation i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra mötesbokare på ett callcenterföretag som var mellan 18 och 26 år. Motivationsfaktorerna för mötesbokarna var graden av samhörighet, att känna uppskattning av organisationen genom ansvar och feedback samt att alla beskrevs vara tävlingsmänniskor och ansåg att lönen hade en stor betydelse.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas.

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

I den rådande lågkonjunkturen som drabbat Sverige är det inte ovanligt med organisationsförändringar. Med en organisationsförändring följer oftast konsekvenser och då exempelvis uppsägning av personal. När personal sägs upp eller framför allt får ett besked om varsel är det av stor vikt att det finns personalstrategier samt att ledningen agerar stöttepelare för sina anställda. Studien syftar på att få en förståelse över vad personalen upplevt i form av motivation samt omhändertagande efter ett besked om varsel fram till slutgiltigt besked. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer vilket gjorde att det blev ett mer djup i beskrivningen av upplevelserna från intervjupersonerna. Studien lyfter upp vikten av information både innan, under och efter ett förändringsarbete i organisationer samt hur intervjupersonerna upplever att de motiveras. Det resultat som framkommit i studien av den varslade personalen är att det endast funnits fåtalet personalstrategier som organisationerna använt sig av samt att det i stort har upplevts en minskad arbetsmotivation.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Problem/Bakgrund: Det finns många förändringsstrategier och modeller, recept, för att förändra, men även för att organisera verksamheter. Olika modeller och recept kommer och går. Oftast framställs resultatet i olika termer och något som ofta återkommer är att graden delaktighet har ökat. Kan det vara så att det är graden av delaktighet är en dold mekanism som ligger bakom en lyckad förändring?Syfte: Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelserna ledning, ansvar och värdering och händelserna sjukskrivning, personalomsättning och påverka där delaktighet utgör mekanismen som aktiverar förloppet.Slutsatser/Resultat: Det finns ett kausalt orsakssamband mellan betingelsen ledning och händelserna sjukskrivning, upplevd delaktighet och personalomsättning.

SammanfattningBåde grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i Idrott och hälsa, framhäver friluftsliv som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Samtidigt visar forskning att det bedrivs relativt lite friluftsliv i de svenska skolorna. Syftet med studien har därför varit, att utifrån de uppfattningar lärarna har om friluftsverksamheten i skolan, utveckla en djupare förståelse för betydelsen av friluftsliv och därmed skapa bättre förutsättningar i friluftsliv för dagens elever. Genom kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare, en idrottslärarutbildare samt en före detta idrottslärare, har jag kommit fram till flera värdefulla resultat. De viktigaste förutsättningarna för friluftslivets existens i skolan, är att den aktuella läraren har ett intresse för att driva en friluftsverksamhet, att det finns ett samarbete med andra lärare och att ledningen driver mot samma håll.

Det huvudsakliga syftet med att motivera medarbetare är att åstadkomma hög prestation i enlighet med företagets mål. Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det råder överensstämmelse mellan företagsledningens syfte med ett belöningssystem och dess utfall. Frågan är då om det råder överensstämmelse? Ja, till viss del. På grund av att medarbetarna känner arbetsmotivation och är nöjda med det existerande belöningssystemet tyder detta på att det föreligger en viss överensstämmelse.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.