En växande tjänstesektor som får allt större betydelse och en ökad konkurrens om kunderna är den finansiella tjänstemarknaden. Denna förändring på den finansiella tjänstemarknaden har lett till ett skifte i synen på marknadsföring. Marknadsföring av den fysiska produkten har alltmer ersatts av ett fokus på värdeskapande och på att utveckla långsiktiga relationer. Detta innebär till exempel att tjänsteföretag idag i större utsträckning samarbetar med sina kunder i skapandet av den tjänst som levereras, vilket innebär att en ökad vikt läggs på kännedom om kundens behov för att säkerställa korrekt utformning och leverans. Denna studie ämnar beskriva kunders uppfattningar om ett kundbonussystem och den genomförs på uppdrag av Länsförsäkringar Bergslagens Lantbruksavdelning. Fokus ligger på företagets kundbonussystem ?Guldkund? med avsikten att utreda skillnader i synen på detta mellan de två kundgrupperna Guldkunder och Silver-/Bronskunder.

The acquisition process as an object for research and empirical studies have increased in importance during the past decade. The purpose of this thesis is to investigate this process further. This was done by reviewing previous research covering the area of mergers and acquisitions. Seven key factors that should be considered in an acquisition process emerged; acquisition project management, planning, communication between the acquirer and the potential target, goal alignment within management, company-cultures, a trade-off between a certain speed in integrating the companies and consideration of the employees, and finally the follow-up. These factors have been shown to increase the likelihood of value creation in acquisitions.

Framgång innebär att lyckas, att uppnå goda resultat. Begreppet har flera betydelser. Det kan handla om att lyckas på ett personligt plan men det kan även handla om att etablera, utveckla och förverkliga ett företags affärsidé. Det kan för ett företag innebära att bli en erkänd aktör inom ett marknadssegment, det kan handla om att maximera företagets vinster och aktieutdelning, det kan handla om optimal kundnöjdhet eller om trivsel på arbetsplatsen. Vad framgång innebär för ett företag beror helt och hållet på vilka värderingar och vilka visioner det specifika företaget har.

Aktörer inom fastighetsbranschen har visat stort intresse att möta den nya Generation Y och söka kunskap inom marknadsföring mot dessa. Aktörerna efterfrågar kunskap för att bygga långsiktiga kundrelationer, där bostadsbristen inte är lika utbredd som i storstäderna. Syftet med denna studie är att analysera om engagemang, förtroende och lojalitet är avgörande faktorer vid skapandet av långsiktiga kundrelationer med Generation Y. Vidare presenteras teori angående vad som ligger till grund för långsiktiga kundrelationer. 103 respondenter har medverkat i en internetbaserad enkätundersökning där svaren har analyserats i det statistiska analysverktyget SPSS. Följande analyser har genomförts: korrelationsanalys, faktoranalys, regressionsanalys samt klusteranalys.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som krävs för en lyckad implementering av ett förbättringsprogram i en organisation, oavsett vilket förbättringsprogram som används.Förbättringsprogrammen har vuxit fram ur kvalitetrörelsen och har sitt ursprung i ständiga förbättringar och PDSA-cykeln. Förbättringsprogram används av ledningen för att uppnå en högre grad av kundtillfredsställelse, på ett strukturerat sätt.En implementering av ett förbättringsprogram måste successivt lanseras i en organisation genom introduktionsfas, försöksfas, införandefas, expansionsfas och integreringsfas. I införandefasen används tre olika typer av införande av förbättringsprogram totalt, delvis och införande under befintligt koncept. Implementeringsprocessen måste mätas för att det ska kunna avgöras om den blev lyckad eller inte.Metoden som använts i detta examensarbete är en kvalitativ forskningsprocess med hermeneutiskt ideal av kvalitativ metod med en kombination av etnometodologisk tradition och naturism. Författaren har använt sig av en tvärsnittsdesign i tidsaspekten.

Våren 2005 förvärvade Föreningssparbanken AB Baltikums marknadsledande bank, Hansabank. Förvärvet innebar en tydlig strategiförändring för FSB då banken tidigare huvudsakligen agerat via en alliansstrategi med ett begränsat ägande. Till följd av denna tydliga strategiförändring har vi funnit det intressant att titta på bankens etableringsprocess i Baltikum. Studiens syfte är att, med utgångspunkt i Rolf Marquardts teori kring bankers etableringsprocesser i utlandet, undersöka hur ett antal Nyckelfaktorer påverkat såväl förutsättningarna för, som utformningen av, bankens etablering i Baltikum. De faktorer som undersökts grundar sig i Marquardts undersökningsmodell för svenska bankers internationaliseringsprocess.

Vilken strategi ett tillverkande företag arbetar efter kan variera och bero på en mängd olika faktorer. En effektiv tillverkning kan bli komplicerad när marknaden efterfrågar allt mer skräddarsydda produkter med varierande egenskaper. För att bemöta denna typ av komplexitet finns en rad strategier och modeller som har fått global spridning. En av dessa strategier är lean production, ett begrepp som vuxit fram utifrån studier genomförda på den japanska tillverkningsindustrin.I denna studie undersöktes varför lean production valdes som styrningsfilosofi i ett svenskt tillverkande företag, vilka förändringar detta inneburit samt vilka åsikter som fanns kring förändringsarbetet. Insamling av empiri har skett genom att genomföra en fallstudie på företaget Trioplast Sifab.

Syftet med denna uppsats är att klargöra vilken betydelse livscykeln har på outsourcing inom mobiltelefonbranschen, sett ur ett affärsstrategiskt perspektiv med fokus på Sony Ericsson och Nokia. En abduktiv metod har valts som genomförts med kvalitativt semistrukturerade intervjuer hos de två utvalda företagen. Teoretiska utgångspunkter har varit teorier om framgångsfaktorer i olika stadier av produktlivscykeln och hur dessa är kopplade till affärsstrategin. Begreppet kärnkompetens och det resursbaserade synsättet har varit centrala då företagens strategier har studerats och analyserats för att i sin tur kunna analysera outsourcingstrategierna. Det har funnits stora skillnader i Sony Ericssons och Nokias syn på outsourcing, men dessa verkar ha minskat på senare år.

I en värld där kraven på flexibilitet, säkerhet och hårdvaruoptimering är Nyckelfaktorer när det kommer till att välja IT-miljöer för företag blir virtuella skrivbord mer och mer poulära. Med dessa miljöer finns det också problem när det kommer till användarupplevelsen om nätverket ifråga inte kan uppfylla de krav som ett sådant system ställer. I detta arbete undersöks implikationerna vissa nätverksvariabler kan ha för en Virtual Desktop-infrastruktur, VDI. För att belysa dessa problem har två tester utförts på en VDI miljö. Det första testet gick ut på att mäta latensen då skrivbordsmiljön renderades för klienten från virtualiseringsservern vid olika nätverksdiamterar.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet.Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag.

Enligt den traditionella projektteorin ska det läggas stor vikt vid att genomföra ett gediget och detaljrikt planeringsarbete. För systemutvecklingsprojekt som lever i en dynamisk omvärld där nya system och funktioner kan uppkomma är det svårt att i ett tidigt skede detaljplanera och specificera krav för det kommande arbetet. Av denna anledning har nya projektmodeller för systemutvecklingsprojekt uppkommit, vilka skiljer sig från den traditionella projektteorin. Dessa modeller kallas för agila modeller. Tanken med de agila modellerna är att det ska vara lätt att förändra och omprioritera uppgifter och funktioner under projektets gång.

Produktionsstyrning har sedan länge varit ett område med ökande komplexitet och stegrande krav på samordningen och planeringen av produktionen. Två frågor inom produktionsstyrning som kräver svar är ?Hur mycket ska tillverkas?? och ?När ska det tillverkas??. Att dessa frågor får svar är speciellt viktigt för tillverkande företag inom fordonsindustrin som är dels mycket kapital- och arbetskraftintensiva och dels ofta har omfattande modulsystem i produktionen, vilket innebär att en välfungerande produktionsstyrningsmetodik är essentiell. Två kända produktionsstyrningsmetoder är materialbehovsplanering (MRP) och kanban.

Den här studien undersöker hur kontorets utveckling har sett ut under 1900-talet och går sedan in specifikt på en av de kontorstyper som utvecklingen har mynnat ut i: den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Studien är baserad på fastighetsföretaget Vasakronan, som hösten 2012 bytte till en aktivitetsbaserad arbetsplats på deras kontor Klara Zenit i Stockholm. På kontoret har sex intervjuer genomförts med anställda på företaget, samt en person ur ledningen som var drivande i etablerandet av kontorstypen, i syftet att ta del av de anställdas upplevelser kring förändringsprocessen, åsikter om arbetsplatsen och hur de har förändrat sitt beteende i och med bytet av kontor. Svaren från de anställda har jämförts med svaren från ledningspersonen för att se om företaget har lyckats få de effekter de strävat efter. Det har även undersökts hur det med rummets utformning går att styra och kontrollera anställda utifrån Foucaults teorier om övervakning och disciplin, samt om Klara Zenit utifrån Lars Zanderins arbetsmiljömodell uppfattas som en god arbetsmiljö.