I dagens samhÀlle drabbas mÄnga mÀnniskor av cancer, dÀr flertalet av de drabbade lider av smÀrta. En liten del av Danmarks cancerpatienter har möjligheten att avsluta sitt liv pÄ Hospice. Syftet med studien var att genom fyra intervjuer belysa danska sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda cancerpatienter med smÀrta pÄ Hospice. Studien Àr fenomenologiskt inriktad. Teoretikern som anvÀndes i studien ar Katie Eriksson.

Syftet med studien handlar om att försöka förstÄ vilken betydelse trÀdgÄrdsmiljön har för mÀnniskor som bor i bostadsrÀttslÀgenheter - ur ett hÀlsomÀssigt, estetiskt och skötselmÀssigt perspektiv. Framför allt handlar studien om att ta reda pÄ hur medlemmarna anvÀnder sin trÀdgÄrd och om den har nÄgon hÀlsomÀssig betydelse. Studien ska undersöka hur de ser pÄ utformningen av trÀdgÄrdsmiljön i sitt bostadsomrÄde, samt hur de skulle föredra att ha den. Den ska ocksÄ undersöka vilken syn medlemmarna har pÄ skötselfrÄgan och hur föreningen valt att lösa skötseln av trÀdgÄrden. Studien bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer med representanter frÄn bostadsrÀttsföreningar som fÄtt besvara frÄgor om medlemmarnas syn pÄ sina trÀdgÄrdsmiljöer..

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn utomhuspedagogiken sedd bÄde ur elevers och lÀrares perspektiv. PÄverkningar som utomhuspedagogiken har pÄ elever blir belysta och Àven de krav som stÀlls pÄ pedagogen. Studien belyser förutsÀttningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. BÄde fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framtrÀder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen anvÀnds i undervisningen pÄ lÄg- och mellanstadiet tags ocksÄ upp.

Syftet Àr att undersöka vilka förestÀllningar förÀldrar och förskollÀrare pÄ en förskola i Sverige har om förskollÀraryrkets status och vilka förestÀllningar de tror folk i allmÀnhet har. Syftet Àr Àven att undersöka förÀldrars syn pÄ förskolans uppdrag, om deras inflytande pÄverkar förskolans status och om förskollÀrarna i studien kÀnner en yrkesstolthet. FrÄgestÀllningen i studien Àr: Hur beskriver sex förskollÀrare och 34 förÀldrar sin syn pÄ förskollÀraryrkets status? Studien genomfördes med bÄde kvalitativ och kvantitativ metod i form av enkÀter och intervjuer, för att ge studien bÄde bredd och djup. De slutsatser som kan dras utifrÄn studien Àr att en majoritet av förÀldrarna anser att förskollÀraryrkets status Àr lÄg och att en majoritet av förskollÀrarna inte Àr nöjda med sitt yrkes status.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns fantasi i förskolans vÀrld. I studien har kvalitativa intervjuer anvÀnds, dessa genomfördes med fem förskollÀrare pÄ olika förskolor i en kommun i Mellansverige.Studiens resultat visade att fantasi Àr ett brett begrepp som verkar hÄlla sig inom kategorin lek, kreativitet och tankeverksamhet. Fantasin ses som nÄgot viktigt i förskolan och skall befrÀmjas, olika metoder för att frÀmja denna tas upp i studien..

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmÄlsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar tvÄ undersökningar som ger en bild av det granskade omrÄdet. Den första delen av undersökningen bestÄr av intervjuer med modersmÄlslÀrare, medan den andra delen Àr en enkÀtundersökning som genomfördes med elever i Äk 6 och elever frÄn Äk 8 pÄ högstadiet. Hela studien utfördes pÄ en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmÄlslÀrarens roll inom modersmÄlsundervisning.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Denna studie behandlar miljöfarliga Ă€mnen i byggprocessen. Syftet med studien Ă€r att ge lĂ€saren en inblick i hur miljöfarliga Ă€mnen uppfattas i en byggprocess. Ämnen som kommunikation, kunskap och ansvar leder lĂ€saren genom studien för att uppfylla syftet. För att skaffa mig information till studien har jag genomfört ett antal intervjuer samt lĂ€st pĂ„ olika hemsidor till diverse företag och organisationer, samt tryckt litteratur. Resultatet av studien visar att kommunikation, kunskap och ansvar Ă€r tre viktiga aspekter för ett lyckat projekt.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

I samband med införandet av elektronisk-auktion av offentlig upphandling i Sverige 2010 började e-auktionssystem att utvecklas för att möta nya möjligheter. Studien ger en överblick av vilka kritiska faktorer som kÀnnetecknar ett framgÄngsrikt elektroniskt auktionssystem av offentlig upphandling med fokus pÄ systemupplÀgg för anbudslÀggare och upplevelse av anvÀndarvÀnlighet. Studien omfattar en bakgrundsstudie, litteraturstudie, analys av tidigare system och expertintervjuer vars samlade data har legat till grund för utvecklandet av faktorer som sedan testades i en explorativ studie. Studien visar att tydlighet och styrbarhet Àr de viktigaste faktorerna som har en tydlig hierarkisk relation till ett framgÄngsrikt e-auktionssystem. Studien pÄvisar Àven en relation mellan ett framgÄngsrikt e-auktionssystem och dess ingivna teknologi-tillit..

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.