The purpose of this study is to investigate how the process and result of renovations in socioeconomic vulnerable areas affect the residents' right to housing; with a focus on women's experiences of their homes, their area, the housing company's apartment renovations. The study is conducted through two research questions: How do the women in L?vg?rdet experience their homes and the area? And how do the women in L?vg?rdet experience the process and the result of the renovations of the rental apartments? The methodology used is qualitative research interviews. The empirical material was gathered through qualitative interviews. Eight women living in L?vg?rdet have been interviewed.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att blandat boende leder till bättre integration.

Sammanfattning Landskrona kommun och stad växer. Inflyttningstakten har ökat stadigt och befolkningen i kommunen beräknas öka med cirka 3300 invånare till 2015. Det har under en tid byggts många nya enfamiljshus utanför Landskrona stad. I direkt anslutning till Landskrona har det börjat bli en brist på tillgänglig mark för nyexploateringar. När den nya järnvägsstationen anlades, lokaliserades den till den östra stadsgränsen och det är utifrån denna station som nya stadsbyggnads- planer har utgått. Detta kan fungera bra men innebär ett stort avstånd till Landskronas befintliga centrum. Ett område som fortfarande är intressant för nybyggnation är Väster industriområde. Detta är ett stort verksamhetsområde beläget direkt söder om Landskrona centrum. Med en effektivare funktionsindelning och omorganisation bör det vara möjligt att bebygga området med mellan 1000-2000 nya bostäder.

Detta examensarbete på C-nivå har genomförts i samarbete med ÅF Infrastruktur AB, Borlänge och syftar till att simulera inomhusklimatet för valda delar inom nybyggnation Experium, Lindvallen samt med hjälp av simuleringarna beräkna effekt- och energibehovet för dimensionering av en fjärrvärmeinstallation alternativt installation av elpanna samt kylcentral.ÅF Infrastruktur AB har uppdragen installationsprojektering samt installationsledning åt beställaren Skistar som skall upprätta Experium. Vilket skall resultera i en upplevelsearena på 17 000 m2 innehållande äventyrsbad, bowlinghall, eventyta samt restauranger mm.Författarens uppgift är att hjälpa ÅF Infrastruktur AB att klimatsimulera eventytan samt bowlinghallen på Experium med ett typiskt dygnsförlopp i beaktande. Då speciellt kolla på operativa temperaturer, relativa fuktigheter samt koldioxidnivån som uppstår i respektive lokal. För dessa simuleringar har datorprogrammet IDA Klimat & Energi 3,0 använts.Simuleringen av ett typiskt dygnsförlopp på eventytan med 3000 personer samtidigt i lokalen på en afterski eller konsert, samt efterföljande 1500 samtidigt sittande personer skall resultera i om projekterat flöde räcker för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat. Simuleringen visar på att 3000 personer på samma gång är i översta laget, 1500 personer är mera realistiskt.Simuleringen av bowlinghallen syftar till att utreda om den relativa fuktigheten som ett bowlinggolv kräver, normalt 40-50 %, upprätthålls utan befuktare under vinterhalvåret.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling.

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar mångamänniskor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regeringoch från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på enbyggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det intefinns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har oftahög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer kommakrav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inteorimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidtaför att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje strävaefter att nå det krav som ställs på nybyggnation.Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera detäldre beståndet av bostäder.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Människan anses alltid vara utgångspunkten vid olika byggnationer. Människans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. Hänsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgängliga och användbara.Tillgänglighet och användbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnå bostäder som är tillgängliga och användbara framförallt för personer med funktionsnedsättningar och funktionshinder. Kraven har skärpts särskilt gällande projektering av nybyggnation samt ändring av byggnader.Gavlegårdarna har under 2012 byggt nya bostadslägenheter med hög tillgänglighet.

Uppsatsen handlar om de allmännyttiga bostadsbolagen, hur de sätter hyror för nybyggdabostäder, var i städerna dessa byggs samt om kostnaderna fördelas på äldre bostäder ibeståndet. Vidare ser jag på sambandet mellan nybyggnation och Tobins Q för kommunernasom bostadsföretagen ligger i.Resultatet är att många av bostadsföretagen använder sig av omfördelningssystem vidhyressättning, och flera planerar att införa sådana system. Samtidigt omfördelas intekostnaderna till beståndet i särskilt hög grad. Det byggs klart fler centrala bostäder än tidigare,men att det inte klart om de är finare eller dyrare än de äldre. Det verkar heller inte finnasnågon större omfördelning av kostnader från centrum till ytterstaden..

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.