Sök:

Sökresultat:

345 Uppsatser om Nyblivna pensionärer - Sida 21 av 23

Vad motiverar 80-talister till att arbeta?

Det Àr ett faktum att en stor generation sÄ smÄtt har börjat lÀmna arbetsmarknaden för att gÄ i pension, nÀmligen 40-talisterna. In tÄgar nya generationer, och bland dem, 80-talisterna, en ny stor generation som ska anamma arbetsmarknadens villkor och utma-ningar. Samtidigt sÄ stÀller arbetsplatser och organisationer i dagens samhÀlle allt högre krav pÄ arbetstagarna, och det Àr av stor vikt att rekrytera, bibehÄlla, utveckla och moti-vera arbetstagarna för en lyckosam verksamhet. Just att motivera medarbetare har en tradition i ekonomiska medel som högre avkastning pÄ kapital eller provision, men Àven inom omrÄdet arbetsersÀttning sker det utveckling.Vad motiverar 80-talister till att arbeta? Den frÄgan Àr dÀrför intressant att undersöka och ligger till grund för denna studie.

Miljöredovisning: skillnader gÀllande motiv och förvÀntningsgap mellan företag som frivilligt miljöredovisar och tillstÄndspliktiga företag som gÄr utöver lagens krav

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det föreligger skillnader gÀllande förvÀntningsgap respektive motiv till miljöredovisningen, mellan företag som frivilligt respektive tillstÄndspliktigt upprÀttar en miljöredovisning. Vi ville alltsÄ jÀmföra vad som motiverar företag att frivilligt upprÀtta en miljöredovisning jÀmfört med motiv som kan föreligga för de företag som Àr tillstÄndspliktiga att gÄ utöver lagens krav. Vi ville Àven ta reda pÄ vad den eventuella skillnaden gÀllande medvetenheten om förvÀntningsgap, Àven dÀr för företag som frivilligt miljöredovisar jÀmfört med tillstÄndspliktiga företag och om det föreligger i sÄ fall nÄgon skillnad i hur företagen arbetar för att minska detta eventuella gap. Miljöredovisning har blivit allt mer betydelsefullt eftersom miljöproblem har blivit mer och mer uppmÀrksammat. Miljöredovisning kan ge företag konkurrensfördelar och monetÀrvinst, men detta innebÀr att företagen mÄste skapa trovÀrdighet och visa sina anstrÀngningar för intressenterna.

NÀr man fÄtt ett barn man tycker sÄ mycket om spelar nÄgra kilo för mycket mindre roll. : Kvinnors tankar kring vikt, kost och trÀning efter graviditet.

Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett Ă„r efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. HĂ€lsosam kost och fysiskaktivitet underlĂ€ttar viktnedgĂ„ngen och ökar chansen att nĂ„ den pregravidavikten. Trötthet samt brist pĂ„ tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgĂ„ng. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochtrĂ€ning efter graviditet.Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fĂ„tt barn för 6-12mĂ„nader sedan. En frĂ„geguide utvecklades och anvĂ€ndes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna.

FastighetsmÀklarstudenters kunskap om mÀklarbranschens anstÀllningsvillkor

Metod: Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀtundersökning med 20 standardiserade frÄgor som stÀlldes till studenterna i Ärskurs ett och tvÄ pÄ FastighetsmÀklarprogrammet. Sammanlagt genererade enkÀten 99 svar. Den kvalitativa delen av metoden bestod av öppna intervjufrÄgor som stÀlldes till fyra av de största mÀklarkontoren.          Resultat & slutsats: Resultatet vi kom fram till Àr att studenternas kunskaper kring pensionssparande, semesterersÀttning, sjuklön och förÀldrapenning för fastighetsmÀklare var dÄliga. De flesta var medvetna om att den vanligaste löneformen bland fastighetsmÀklare Àr helt provisionsbaserad lön. MÄnga hade förhÄllandevis bra inblick i vad en fastighetsmÀklare tjÀnar i mÄnaden om man jÀmför med statistiken som finns tillgÀnglig angÄende detta.

Första tiden som lÀrare: om lÀrarutbildning, yrkesstart och mentorskap

Bakgrund: Efter 1 juli 2011 ska alla lÀrare som tar examen gÄ igenom ettobligatoriskt introduktionsÄr med en mentor, för att fÄ ansöka om lÀrarlegitimation.Mentorskap för nya lÀrare Àr nÄgot som har diskuterats lÀnge i sÄvÀl den svenska sominternationella skoldebatten. Att studera och analysera de erfarenheter som nya lÀrarehar av den första tiden i yrket Àr av vikt för den fortsatta diskussionen om hur ettmentorskap kan utformas för att bÀst stötta de nya lÀrarna i yrkesblivandet.Syfte: Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa nya lÀrares erfarenheter avden första tiden i lÀraryrket, samt vilket introduktionsstöd (sÀrskilt mentorskap) somkan behövas dÄ.UtifrÄn tidigare forskning samt en intervjustudie med fyra lÀrare kommer följandemer precisera frÄgestÀllningar att analyseras:- Hur uppfattar de nya lÀrarna relationen mellan lÀrarutbildning ochyrkespraktik?- Hur erfar de nya lÀrarna yrkesstarten med avseende pÄ eget förhÄllningssÀttoch agerande, samt aktuell skolkultur?- Vilka eventuella möjligheter och svÄrigheter kan ett introduktionsÄr medmentorskap innebÀr vid yrkesstarten enligt de nya lÀrarna?Metod: Genom en studie av tidigare forskning identifierades centrala teman i lÀraresyrkesblivande. Dessa teman ligger till grund för examensarbetets syfte ochfrÄgestÀllningar, vilka belystes genom en halvstrukturerad intervjuundersökning medfyra nyblivna lÀrare.Resultat: Intervjuerna visar att den inkongruens som finns mellan lÀrarutbildningensteori och yrkets praktik upplevdes som problematisk under lÀrares första tid i yrket.Dock verkade en brist pÄ bekrÀftelse och klara ramar för lÀrararbetet pÄverka de nyalÀrarna mer, dÀr Àven olika lÀrarkulturer pÄverkade hur man anpassar och lÀr sig somny lÀrare. Att inte ha tydliga riktlinjer eller nÄgon erfarenhet att luta sig mot innebaratt de nya lÀrarna sÀllan kÀnde sig riktigt nöjda eller fÀrdiga med arbetet, vilket oftaledde till besvikelse och frustration.

UtvÀrdering av rehabvÀgen

FöretagshÀlsovÄrden har en unik möjlighet till multidisciplinÀrt omhÀndertagande liksom goda samordningsmöjlighet tack vare en nÀra relation till bÄde arbetsgivare och arbetstagare. Men - görs rÀtt saker? Och görs de i rÀtt tid?PREVIA har sedan 2002 02 ett principdokument för rehabilitering ?RehabvÀgen - ett arbetssÀtt för tidig rehabilitering?. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rehabiliteringsprogrammet fungerat. Hur mÄnga ÄtergÄr i arbetet efter rehabilitering? Vilka Àr de vanligaste diagnoserna? Hur Àr prognosen för de olika diagnoserna med avseende pÄ ÄtergÄng i arbetet? Hur har patienterna upplevt rehabiliteringsprocessen?JournalgenomgÄng av 82 personer aktuella hos PREVIA HÀrnösand/Sundsvall under perioden 020601 - 040331 visade att den vanligaste diagnosen för sjukskrivning var stressrelaterad utmattning vilket utgjorde 51 % av alla.

?LÄngt borta men nÀra?- en studie om socialsekreterares förvÀntningar pÄ chefer och syn pÄ arbete

This masters degree was a study of some social workers in Gothenburg Community and their expectations of leaders in general, their opinions of work and the leaders influence. The city of Gothenburg will within a few years recruit about 500 leaders. Depending on large pensions among leaders. It is important to have knowledge of the social workers expectations of leaders, their opinions of work and the leaders influence. It is also interesting to see if different generations have similarities or if they have different opinions.

High mobility group box protein-1 (HMGB-1) vid osteoartrit hos hÀst

Osteoartrit (OA) Àr den vanligaste orsaken till för tidig pension av tÀvlingshÀstar och Àr den sjukdom som stÄr för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hÀstnÀringen. Diagnostiken Àr svÄr i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan anvÀndas för att snabbt stÀlla rÀtt diagnos samt sÀtta in lÀmplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier pÄ gnagare och mÀnniskor tittat pÄ den pro-inflammatoriska cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste Ären har det Àven kommit studier pÄ hÀst. Det hÀr arbetet gÄr igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lÀmplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna anvÀndas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 Àr ett litet intracellulÀrt protein som finns i nÀstan alla celler hos vertebrater, bakterier, vÀxter samt jÀst.

Är premiepensionen attraktiv? : En kvantitativ studie av pensionsspararnas aktivitet i premiepensionsvalet

Nuförtiden har vi obegrÀnsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. StÀndigt krÀvs det att vi gör aktiva val, sÄvÀl stora som smÄ., vilka pÄverkar livet pÄ olika sÀtt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska vÀlja eller vilken Tv-kanal man ska titta pÄ. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem Är 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och pÄ egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsÀtts varje Är 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Belöningssystem -En fallstudie om belöning och motivation inom tvÄ svenska storbanker

Bakgrund och problem: Belöningssystem anvÀnds i dagslÀget av de flesta organisationer. Genomatt motivera de anstÀllda fÄr företaget ökad kvalitet, produktivitet och effektivitet. DÀrför Àr det avstor vikt för företag att anvÀnda sig av belöningssystem som stimulerar medarbetarna pÄ rÀtt sÀttoch motiverar denna att jobba mot företagets uppsatta mÄl, mÄlkongruens. Utformningen avbelöningssystem Àr dock en av företagets svÄraste frÄgor och det finns mÄnga problem som kanuppstÄ. Det intressanta Àr att se hur de undersökta fallföretagen har lyckats med sittbelöningssystem och vad som motiverar de anstÀllda att arbeta mot mÄlkongruens.Syfte: Att undersöka om medarbetarna och ledare har samma uppfattning om hur medarbetarnasarbetsmotivation pÄverkas av det rÄdande belöningssystemet inom tvÄ svenska storbanker, samt vadsom kan tÀnkas motivera de anstÀllda att arbeta mot företagets mÄl och skapa en sÄ kalladmÄlkongruens.AvgrÀnsning: Vi kommer att avgrÀnsa oss till styrinstrumentet belöningssystem.

Problematiken kring generationsskiften : en kvalitativ studie av familjeföretag

I och med att en stor del av de smÄ och medelstora bolagen idag Àr uppbyggda och drivs av fyrtiotalister, som inom en tioÄrsperiod kommer att gÄ i pension, kommer troligtvis 60 procent av dessa att genomföra nÄgon form av Àgarskifte. Den hÀr uppsatsen speglar framförallt problematiken vid generationsskiften inom familjeföretag och endast kortfattat försÀljning till utomstÄende.Vi har valt att anvÀnda oss av en deduktiv ansats, dÄ vi har nyttjat befintliga teorier och tidigare rön som redan finns för att ta fram teori till vÄr framstÀllning. Vi har sedan testat den hÀr teorin empiriskt genom intervjuer. Till vÄr framstÀllning ansÄg vi Àven att en kvalitativ metod var mest lÀmplig för insamlandet av vÄr empiri, dÄ den ger oss större flexibilitet vid vÄr datainsamling.Ett Àgarskifte innebÀr inte bara problem av ekonomisk karaktÀr, utan Àven mÄnga viktiga frÄgestÀllningar Àr av mer kÀnslomÀssig sort. Vem passar bÀst att driva verksamheten? Vem vill ta över företaget? Hur ska syskonen kompenseras? De hÀr frÄgorna i samband med generationsskiften kan ofta skapa turbulens inom en familj.

Att effektivisera kompetensbevaring i tvÄ organisatoriska kulturer : Ett examensarbete i innovationsteknik

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r ett aktuellt Ă€mne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 ? 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 Ă„ren att gĂ„ i pension vilket riskerar att Ă€ven deras komptetens gĂ„r förlorad.Kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r Ă€ven aktuellt vid ett Ă€garskifte eller en nyanstĂ€llning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ löper det en stor risk att vĂ€rdefull kunskap gĂ„r förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen Ă€r viktiga att identifiera och bevara till nyanstĂ€lld personal.

Jag har framtiden bakom mig : Arbetssituationen, den yrkesmÀssiga sjÀlvbilden och framtidsutsikterna för Àldre kvinnor inom vÄrdyrken

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ har sin utgÄngspunkt i den vÀlfÀrdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade lÀnder stÄr inför i form av en Äldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i Äldrarna. Idag lÀmnar mÄnga arbetslivet redan kring 65 Ärs Älder, trots att det Àr ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsÀtta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer utforska hur Àldre kvinnor inom vÄrdyrken ser pÄ sin arbetssituation, yrkesmÀssiga sjÀlvbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa Àr intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lÀmna arbetslivet inom nÄgra Är.

Incitamentsprogram ? En studie av trender och aktieÀgares önskemÄl

Under vÄren Àr det högsÀsong för bolagsstÀmmor och incitamentsprogram till ledandebefattningshavare tros Äterigen komma att diskuteras livligt. Organisationen AktiespararnapÄpekade tidigare under vÄren att en nyhet i Är Àr syntetiska aktier som incitament och denÀmner Àven sÄ kallade aktiesparprogram som ett relativt nytt fenomen.Uppsatsens problemformuleringar Àr hur trenden ser ut gÀllande incitamentsprogram ibörsnoterade företag, samt vilken trendutveckling aktieÀgare vill se. Syftet med uppsatsen Àratt utifrÄn Aktiespararnas uttalande analysera vilken trend som kan ses bland börsnoteradeföretags incitamentsprogram, samt analysera aktieÀgares Äsikter kring olika program.VÄra metodologiska val har bland annat medfört att en kvalitativ metod anvÀnts och etthermeneutiskt förhÄllningssÀtt prÀglat vÄr tolkning. Vi har intervjuat Aktiespararna,Swedbank Robur, Andra AP-fonden, AMF Pension, Investor AB, Dagens Nyheter ochSvenska Dagbladet.I den teoretiska referensramen redogörs bland annat för begreppen motivation,belöningssystem, shareholder-/stakeholderperspektivet, principal-agentteorin samt olikamodeller för incitament. Empirin utgörs av information frÄn intervjuer med de respondentersom inkluderats.

80-talisten ? framtidens chef - En studie om 80-talisters syn pÄ sin chefsroll

Inom de nÀrmsta Ären kommer det att ske en stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden. MÄnga av Sveriges chefer kommer att gÄ i pension. En kartlÀggning frÄn Svenskt NÀringsliv visar att Sverige har de Àldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna Àr det allt fÀrre unga mÀnniskor som vill bli chefer idag. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn kommande generationsvÀxling pÄ chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda pÄ 80-talet tillhörande olika organisationer ser pÄ sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->