Syftet med mitt arbete var att undersöka sexåringars miljömedvetenhet, samt hur de har tillförskaffat sig denna kunskap. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med samtliga 13 elever i en förskoleklass. Genom att diskutera kring 7 saker glasburk, läskedrycksburk, löv, papptallrik, plastmugg, tidning och äppelskrutt som vi lade ut i skogen under en månad fick jag kunskap om vad barnen trodde skulle ske med sakerna under tiden i skogen, var barnen skulle ha slängt sakerna samt hur de hade erhållit denna kunskap.Barnen trodde att det var vädret som påverkade processen med sakerna i skogen. De utgår från vad de har sett och sätter in det i ett sammanhang. Det har lärt mig att utgå från barnens vardag när det gäller naturvetenskapliga fenomen.När det gäller återvinning var kunskapen större om glasåtervinning än om plaståtervinning hos sexåringarna.

Syftet med denna studie är dels att ur ett salutogenetiskt perspektiv belysa ensamstående mammors livssituationer och de strategier som är av betydelse för att hantera vardagen. Dels att visa på vilka behov som verksamheter, riktade till ensamstående, kan svara mot hos de ensamstående mammorna.Datainsamlingsmetoden är huvudsakligen kvalitativ med icke-standardiserade intervjuer, som har kombinerats med en standardiserad enkät. Totalt har 11 intervjuer genomförts, varav åtta med ensamstående mammor och tre med representanter för de riktade verksamheterna. Studien är till viss del styrd av ett teoretiskt perspektiv som har fått ange fokus och riktning. Därefter har analysen av materialet varit mer eller mindre induktiv, då det ur empirin har fångats teman och begrepp.

Däggdjur diar sina ungar under den första tiden efter förlossningen men hos många arter består moderskapet av mer än att bara erbjuda mat. Många däggdjur som hålls i fångenskap har separerats från sina mödrar långt tidigare än vad som sker i naturen och separationen sker ofta abrupt utan möjlighet för ungarna att successivt vänja sig vid de nya förutsättningarna som separationen innebär. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vad som är viktigt i moder-unge-relationen, för att sedan titta på hur däggdjurs beteende påverkas av att förlora sin mamma tidigt i livet, och hur problemen kan undvikas med exempel från häst, får, nötkreatur, gris, gnagare, mink och primat. Det sociala bandet som bildas mellan moder och unge strax efter födseln är viktigt för att de ska känna igen varandra och hos vissa arter är det livsviktigt för ungarnas näringsintag och överlevnad. Hos de flesta arter verkar dock moderns närvaro och omvårdnad vara minst lika viktig, om inte viktigare för ungarnas utveckling och välbefinnande.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera unga mammors tankar om sitt föräldraskap och hur det påverkar identitetsprocessen. Syftet är också att förstå vilket stöd de behöver i sin situation som unga föräldrar. Studien bygger på intervjuer med sex mammor som alla fött sitt första barn innan de fyllt 21 år. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av teorier om identitet och stöd.Resultatet i denna studie visar på att trots att mammorna lever ett tillsynes välordnat och vanligt liv är det en grupp med unga mammor som också upplever en ensamhet och utanförskap. De är isolerade i hemmet där de har det största ansvaret för barn och hem.

Inom socialt arbete med barn och familj är föräldraskap och hur barn och föräldrarser på just detta en viktig faktor. Därför är det väsentligt att medvetenheten omvad som innefattas i ett bra, fungerande föräldraskap fördjupas. Barns uppfattningom sin egen tillvaro efterfrågas sällan. Vid en översikt av den forskning sombedrivits om barn och deras livssituation kunde vi konstatera att empirin i dessaavhandlingar i väldigt liten utsträckning kom från barnen själva.Uppsatsens syfte var att fördjupa kunskaperna om vad bra föräldraskap är sett urbarns perspektiv. Våra frågeställningar var: Hur ser barns bild av ett gott föräldraskaput? Finns det några skillnader mellan hur en bra mamma och en bra pappaska vara? För att besvara dessa frågeställningar lät vi en grupp 6: e-klassare skrivauppsatser utifrån de underliggande frågeställningar som bland annat handlar ombra egenskaper hos en förälder, vad som är viktigt att kunna prata med en förälderom och vikten av gränssättning.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt..

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

  I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatetvisar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste.

Barn- och Ungdomsidrott är idag för de flesta familjer berikande, både för de deltagande barnen och föräldrarnas vardag. Men för en del av dessa barn kan idrott i vissa fall upplevas negativt, där föräldrarnas engagemang är förknippat med något jobbigt. Denna studies syfte är att undersöka och presentera ett urval av fotbollsspelande pojkars upplevelser av sina föräldrars involvering i deras fotbollsmiljö och kring deras egna fotbollsutövande. Vidare bygger studien på analyser av enkäter, vilka delades ut till spelare i ett antal Göteborgsbaserade fotbollsföreningar i åldrarna 10 - 12 år. Ett av de resultat som redovisas i studien är, att många av de tillfrågade spelarnas föräldrar är och tittar på träningar och matcher.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en postpartum depression(PPD).Metod: Examensarbetet som föreligger gjordes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserar sig på resultatet av 12 vetenskapliga artiklar. De 12 valda artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL.Huvudresultat: Det som visade sig vara utmärkande för en PPD var att kvinnorna kände sig kluvna inför moderskapet. De hamnade i en gråzon mellan vad de hade förväntat sig och hur verkligheten såg ut. Det visade sig att många kvinnor känner allt annat än lycka som nybliven förälder.

SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp påverkar utbildning på olika sätt. Elever som bor med ensamstående föräldrar tenderar generellt att ha lägre betyg och testresultat, samt uppnår och förväntas uppnå lägre utbildningsnivå än elever som bor med två föräldrar. Studier visar även att uppnådd utbildningsnivå påverkas av diverse andra variabler, så som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar även att den effekt som socioekonomisk status påverkar skolval och uppnådd utbildningsnivå till stor del är primära. Det innebär att anledningen till att elever med låg socioekonomisk status uppnår lägre utbildningsnivå är för att de generellt presterar sämre i skolan.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem.