Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka på vilket sätt en specifik skola belägen i Uppsala arbetar med traumatiserade flykting - elever. För att uppfylla syftet har jag använt mig av kvalitativa samtalsintervjuer med kurator, bildlärare, musikterapeut samt bildterapeut. Resultatet pekar på att skolans sätt att arbeta stämmer överens med den forskningsöversikt som gjorts för uppsatsen. Exempelvis finns på skolan tillgång till estetiska uttrycksmedel, så som bild och musik. Lektioner av estetisk karaktär är mycket gynnsam i arbetet med traumatiserade flyktingelever.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om rätten att föra talan inför rätta, enligt artikel 16 i FN:s flyktingkonvention, verkställts på ett effektivt sätt i Sydafrika. Rätten att föra talan inför rätta är intressant att analysera eftersom den ofta är förutsättningen för att förverkliga andra mänskliga rättigheter och spelar en central roll för ett fungerande rättssamhälle. Det är vidare intressant att se hur rättigheten implementerats i ett land som Sydafrika. Det var relativt nyligen som landet demokratiserades och befriades från tiden med apartheid. Den nya konstitutionen är i dag starkt präglad av landets historia och sätter ett tydligt fokus på mänskliga rättigheter.

På grund av krig eller andra umbäranden i hemlandet tvingas människor på flykt från olika delar av världen. En del av dessa kommer till Sverige. Under de senaste åren har en ny grupp flyktingar kommit till vårt land. De ensamkommande flyktingbarnen, som utgör en extra utsatt grupp då de inte bara ska hantera upplevda kriser och migrationskris, utan också genomgå den kris tonårsperioden med identitetssökande innebär. Syftet med föreliggande intervjustudie är att öka kunskapen om dessa flyktingbarns situation, gällande identitetsskapande under påverkan av migrationskris och tonårskris.

Flyktingmottagningen i Essunga kommun är relativt nystartad och de första flyktingarna flyttade dit under hösten 2006. Det övergripande syftet med vår uppsats är att granska hur introduktionen av flyktingar i Essunga kommun med centralorten Nossebro har fungerat, både utifrån flyktingarnas och berörda professionellas perspektiv. De frågeställningar som studien utgår ifrån är hur de som deltagit i flyktingintroduktionen tycker att introduktionen i samhället har fungerat med avseende på boende, sysselsättning, ekonomi, skola/barnomsorg, fritid/socialt nätverk och samhällskontakter samt i vilken omfattning flyktingarna har blivit delaktiga i samhället utifrån dessa områden. En tredje frågeställning är hur det kan vara att som flyktingfamilj introduceras på en mindre ort som Nossebro. Materialinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med föräldrarna i några av de flyktingfamiljer som deltagit i introduktionen, samt med några av de professionella som arbetar med introduktionen.

De första syrianerna kom som flyktingar från Libanon till Sverige 1967 men den stora flygtingvågen av syrianer till Sverige skedde i mitten av 1970 och i början av 1980-t.När man flyr sitt forna hemland lämnar man en del av sin gamla kultur kvar och tar emot en del av den nya kulturen i det land man flyr till, en del av livet är när man förlovar och gifter sig eller när man skiljer sig, just på detta område är det en del skillnader mellan de forna hemländerna och det nya landet, i Sverige har man en individcentrerad kultur, medan i de länder syrianerna kommer ifrån är det den kollektivistiskcentrerade kulturen som dominerar.Trots att äktenskapet är en av sju sakrament(mysterion)som finns i den syrisk-ortodoxa kyrkan som syrianerna tillhör och skilsmässa var var ytterst sällan förekommande i de forna hemländerna är det desto vanligare att man skiljer sig(annulering av äktenskap).Det är denna förändringsprocces som beskrivers i den här uppsatsen..

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av tre huvudsymptom: undvikande, förnekande och hyperspändhet. Även koncentrationssvårigheter, ångest, depression, flashbacks och mardrömmar är vanligt förekommande hos individer med PTSD. Flyktingar i Sverige som har varit med om krig kan uppvisa dessa symptom. Syftet med denna studie är att undersöka terapeuters upplevelser av arbete med patienter med krigsrelaterat PTSD. Intervjuer med åtta terapeuter utfördes.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Sammanfattning: Föreliggande studie fördjupar sig i hur identiteten förändras i och med emigrationen till Sverige. Genom fyra bosniers subjektiva upplevelser av att fly ett krigsdrabbat land, komma som flyktingar till Sverige och sedan bo kvar här som invandrare, är avsikten få en större förståelse vad denna förändring har inneburit för dessa individer. Det har inte varit min ambition att skildra den stora berättelsen eller strukturen utan avsikten har varit att lyfta fram individen i det större sammanhanget. Genom att arbeta med muntlig historia och kulturanalys synliggörs hur fyra bosnier upplever sin identitet när dem började leva ett normalt liv i exil. Tyngdpunkten har lagts på de sociala samt kulturella förändringsprocesserna de genomgick samt hur dessa påverkat deras identitetskonstruktion.

The aim of this research paper was to examine the help required by refugee children with post-traumatic stress disorder (PTSD). In addition to this, we also examined the help the refugee children are currently receiving. We have examined this from the perspective of the theory of the ecology of human development. The method we used was qualitative and we conducted eleven profound interviews with professionals working with the target group in question. The essential questions were; which needs, according to the professionals, do refugee children with PTSD have, what characterises the professional's work to help the children and what possibilities and obstacles there are in giving the children optimal help.The results strongly conclude that it is important for the children's development to have at least one supportive adult in their surrounding, a positive experience at school and during leisure activities.

Formare, L & Hesselbom, A (2006). Asylsökande upplevelser av den svenska sjukvården, en kvalitativ empirisk intervjustudie med Internationella hälsokom-munikatörer inom den svenska sjukvården. Examensarbete i omvårdnad 10 po-äng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. Utbildningsområde omvårdnad, 2006. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i mötet mellan asylsö-kande personer och svensk sjukvårdspersonal.

We were commissioned to do this study by the Red Cross Centre for victims of torture and war (RKC) in Skövde and questions was asked about how it can be to come as a refugee to a new country and start over. The purpose of this study was to search for a deeper knowledge about older immigrants experiences of their integration in the Swedish community. The conception of ?older immigrant? aimed of persons born before 1954 since these persons culturally was the older ones in the patient group at RKC. This study handled both men and women, was categorised in different themes and was analysed from theoretical points about identity and crises.

The purpose of this project was to find an understanding for why public agents working with introduction of immigrants have decided to co-operate and co-ordinate their efforts. Another purpose was to gain insights in what characterizes this co-operation.Seven interviews were made with practitioners working with these questions on national-, regional- and local levels. The material gathered in this process was then analysed using governance theory and more specific the parts dealing with Joined- up government and Whole- of Government. Two analytic tools were used in the analysis: wicked problems and network.The first of these, wicked problems, was made operational by the use of insecurities. Analysing the interviews along these lines proved very useful in explaining why public agents have decided to try to work together.

Recent studies about refugees have shown that there are differences in how refugees are framed, depending on where they are fleeing from. Studies have also shown that right-wing populism and refugee framing can be linked. With the theoretical framework of Banulescu-Bogdans three frames and right-wing populism, this study examines how polish politicians within the PiS party have framed refugees fleeing in 2015 in contrast to refugees fleeing in 2022.The aim is also to analyze how and if right-wing populist discourses are reflected in the frames. Using framing analysis, nine statements from different PiS-politicians were analyzed. The results show that the dominating frame towards refugees during 2015 was the threat-frame, contributing to frame the refugees as a cultural threat and security threat. The dominating frame used towards refugees 2022 was the victim-frame, contributing to frame the refugees as deserving and worthy of help. Furthermore, right-wing populist discourses were clearly existing in the framing of refugees in 2015. Discourses as ??us?? and ?? the other?? along with signs of nativism are reflected in the frames.

This phenomenological study explores the mental health problems of asylum- seeking children in Sweden and highlights possible ways of meeting their needs. Open interviews with 13 clinically experienced psychologists were conducted.The results of the analysis suggest that experiences of trauma and separation, the child's developmental level, parental functioning and family dynamics contribute to the mental health problems of asylum- seeking children. When meeting these children the psychologists continuously face ethical dilemmas since the asylum-seeking process seems to aggravate the problems as well as complicate the use of traditional interventions. Promoting structure and activity, normalizing symptoms, educating about trauma and crisis, sharing and accepting anxieties and sometimes thoroughly working through traumatic experiences are treatment strategies found clinically useful. Systematic follow-up studies are needed to decide the effects of these interventions..

Inlandskommunerna är de kommuner som tar emot flest flyktingar per invånare. Mycket har forskats på temat integration men få studier har undersökt integration på mindre orter. Syftet med uppsatsen var att undersöka om kvotflyktingar över 18 år som bor i en liten kommun anser sig vara eller ha möjlighet att bli integrerade i den kommunen samt vad de anser att inegration är. Studien baserades på sex kvalitativa intervjuer med kvotflyktingar boende på två orter i en norrländsk inlandskommun. Teorier som använts i studien är KASAM samt teorier om integration.Resultatet visar att de som bodde i centralorten överlag var nöjda och kände sig integrerade medan de som bodde på den mindre orten tyckte att den var för liten och inte erbjöd tillräckliga integrationsmöjligheter.