Bakgrund: Hjärtstopp drabbar ca 10 000 svenskar per år, överlevnaden är fortfarande låg med bara några procent som skrivs ut från sjukhus levande. En relativt ny behandlingsform är att kyla ner patienterna till 32-34 °C i 24 timmar, för att minimera de neurologiska skador som uppstår vid syrebrist i hjärnan. Syfte: Det främsta syftet var att beskriva vilka fysiologiska förändringar som sker i kroppen under inducerad hypotermibehandling och hur intensivvårdssjuksköterskan bör ställa sig till dem. Det sekundära syftet var att undersöka om de områden som framkommer i litteratur granskningen finns beskrivna i de behandlingsriktlinjer som används på Centralintensiven på ett universitetssjukhus i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie där 28 vetenskapliga primärpublikationer granskades.

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande ? om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ?bröder?. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll.

Syftet med uppsatsen är att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet är att testa ifall det går att mäta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling använde vi en elektronisk enkät som vi skickade till 305 chefer på svenska dotterbolag i Danmark. Vårt teoretiska perspektiv består av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som påverkar förhandlingen.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen.

När en individ kommer till en ny och obekant plats är det normalt att han/hon inte känner till det nya områdets symboler, regler och normer, någonting som han/hon måste lära sig för att kunna förstå och kommunicera med sin omgivning. Det här förhållandet kan leda till irrationella beteenden som kan hindra ?nykomlingen? att lyckas förändra sin situation till det bättre och kunna tillfredsställa sina grundläggande behov. Syftet med examensarbetet är hur uppsatsens teoretiska byggstenar kan tillämpas på invandrarnas verklighet i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs framför allt av George Kellys teori (1991) och går ut på att när en individs konstruktionssystem, det vill säga uppfattning av världen inte kan tillämpas på de situationer han/hon befinner sig i upplever han/hon ångest och det föranleder honom/henne att genom strategier som definitionsmässigt är försvarsmekanismer försöka komma tillrätta med den obegripliga verkligheten.

I uppsatsen undersöks de självupplevda orsakerna bakom ensamhetsupplevelser, baserat på enkätsvar från 1 742 svenskar (utvalda med obundet slumpmässigt urval) i åldern 20 till 90 år. Enkäten genomfördes under 2008 och resultatet jämförs genomgående med resultat från tidigare forskning, och då främst med en motsvarande undersökning från 1985. Skillnaderna mellan de två undersökningsåren är överlag små. När man diskuterar ensamhet ser man gärna att den bakomliggande orsaken är bristande mellanmänskliga kontakter i nuet. I viss tidigare forskning har man gått ett steg längre och utgår från att ensamhet orsakas av antingen situationsskapade faktorer (till exempel att nära förhållande ändrats) eller av personliga egenskaper (exempelvis dåligt självförtroende).

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Det finns i Norden en språklig gemenskap på så sätt att skandinaver antaskunna kommunicera med varandra på sina respektive modersmål och detfinns en unik politisk vilja att grannspråksförståelsen upprätthålls. Exempelvisfinns det i de danska, norska och svenska läroplanerna för modersmålundervisningenreglerat att eleverna ska lära sig om sina skandinaviskagrannländers språk. Trots detta finns det rapporter som visar att skandinaverinte förstår varandra så bra och framförallt svenskar är dåliga på att förstådanska och till viss del även norska. Vad detta skulle bero på finns detmånga teorier om.I denna undersökning tittar jag på hur grannspråksförståelsen ser ut hossvenska gymnasieelever idag och om det finns faktorer som kan ha haftinverkan på hur mycket danska och norska eleverna förstår. Följande faktorerhar använts som bakgrundsvariabler: kön, kontakt med Danmark ochNorge, tidigare undervisning om danska och norska, attityder till undervisningi eller om danska och norska i skolan, attityder till Danmark och Norge,attityder till danska och norska språket samt elevernas egna uppskattadeförmåga att förstå dessa språk.32 gymnasieelever har svarat på en enkät med frågor som rör de variablersom tas upp i ovanstående stycke samt hur de själva tycker att undervisningenom danska och norska ska gå till.

Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld.Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet.

Bakgrund: År 2012 beräknades ca 200 000 svenskar leva med symtomgivande hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till inläggning på sjukhus hos personer över 65 år och tillståndet ökar väsentligt risken för att dö i förtid. Patienter med hjärtsvikt kräver en kontinuerlig utbildning för att kunna utföra en god egenvård. Genom att sjuksköterskan uppmärksammar individens upplevda situation erhålls viktig information för hur omvårdnaden ska utformas.Syfte: Belysa människors upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tolv kvalitativa studier. Studierna sammanställdes och analyserades för att besvara syftet.

En halv miljon svenskar i arbetsför ålder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmåga är nedsatt. Endast varannan person i denna grupp är sysselsatt. Trots att det årligen avsätts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsättningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärden är lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Målsättningen med lönebidraget är att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergå till osubventionerad anställning.

Bakgrund: Tobaksrökning är den största och vanligaste orsaken till sjukdom. Över en miljon svenskar röker. Behandling med rökavvänjning har visat sig vara den mest effektiva metoden för att uppnå ett rökfritt liv. Syfte: Att undersöka hur personer som deltar i rökavvänjningskurser inom primärvården uppfattar dessa kurser. Ett ytterligare syfte var att undersöka om det finns skillnader i uppnådd rökfrihet mellan personer som får rådgivning individuellt respektive i grupp.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga männen med utländsk bakgrund i Angered. Vi vill förändra de stereotypa föreställningar som florerar i samhället och synen på förorten som media upprätthåller. Forskningsfrågorna vi har använt oss av är som följer: Hur sysselsätter de sig? I vilken utsträckning är de integrerade i det svenska samhället? och Vilka svårigheter möter de vad gäller integrationen? Materialet insamlades genom åtta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjälp av meningskodning och tolkade det sedan med hjälp av den postkoloniala teorin.