Sökresultat:
1204 Uppsatser om Nya sprćket lyfter - Sida 55 av 81
Specialpedagogen som handledare : Att handleda med reflektion och utveckling i fokus
Syftet med arbetet Àr att undersöka specialpedagogers syn pÄ vilka de viktigaste processerna i handledning Àr samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi Àmnar rikta in oss pÄ specialpedagoger som arbetar i förskola och skola Är F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna pÄ individ- arbetslags- och skolnivÄ. Vi vill Àven ta reda pÄ vilken syn specialpedagogerna har pÄ sin egen roll som handledare. Med tanke pÄ att handledning verkar förekomma ganska sparsamt Àr Àven frÄgestÀllningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv pÄ specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.
Konflikthantering i handledning - en fingervisning om specialpedagogens uppdrag
Berntsson, Jennie och Rosell Mughal, Fatima (2007). Konflikthantering i handledning- En fingervisning om specialpedagogens uppdrag. (Handling conflicts in supervision- A hint about the mission of teaching in special needs education.) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Avsikten med vÄrt arbete var att bidra med kunskap om specialpedagogens syn pÄ sitt uppdrag vad gÀller handledningssituationen samt hur specialpedagogen kan agera dÄ en konflikt uppstÄr i handledningssituationen.
Interiör + varumÀrke = sant? : En studie om interiörens betydelse för varumÀrket
Marknadsföring och kontakt med kunder utformas pÄ ett sÀtt som ska vara fördelaktigt för företagsryktet. Ryktet skapar sedan en bild av företaget. Den bild Àr det som blir det förmedlade varumÀrket och i lÀngden Àven en viktig framgÄngsfaktor. Förutom reklam, logotyp och slogans lyfter företag i servicebranschen in inredning och arkitektur som en del av detta varumÀrkesarbete. DÀr har lokalen betydelse för att kunderna ska lockas till butiken eller restaurangen, öka köpintentionen samt för att kommunicera företagets vÀrdeord.
Ideal, kropp och sjÀlvbild : En studie om högstadietjejers syn pÄ sig sjÀlva och omgivningens pÄverkan
Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur högstadietjejer ser pÄ sin kropp med tanke pÄ de ideal som vi har i samhÀllet i dag. Genom en kvantitativ studie har jag Àven undersökt vilka erfarenheter och förestÀllningar som finns kring bantning och olika dieter, samt vilka faktorer som pÄverkar dessa erfarenheter och förestÀllningar hos dessa tjejer. Media samt vÀnner och familj Àr de faktorer som visade sig vara relevanta att ta med i arbetet. DÀrefter har jag studerat vilka konsekvenser en negativ sjÀlvbild kan fÄ nÀr det gÀller tjejernas hÀlsa. Anorexi, bulimi och benskörhet Àr nÄgra av de konsekvenser som nÀmns.
Mindfulness i missbruksbehandling. ?Kineserna kan ju inte ha fel?
Begreppet mindfulness har lyckats med konsten att vara i ropet i Sverige under början av tvÄtusentalet. Mindfulness har ocksÄ lyckats ta sig in i behandlingsammanhang under de sista Ären men samtidigt som forskningsomrÄdet för mindfulness har breddats Àr forskningsomrÄdet gÀllande mindfulness i behandlingssammanhang fortfarande glest. Vid en nÀrmare granskning av den forskning som finns rörande mindfulness kan man ocksÄ se att det inte finns nÄgon klar entydig definition av vad mindfulness Àr. Hur pÄverkar detta det institutionella arbetet med mindfulness och om synsÀttet pÄ mindfulness Àr olika, hur ser dÄ skillnaderna ut i att arbeta med mindfulness som metod? DÄ detta Àr en studie inom socialt arbete som intresserar sig för mindfulness som metod inom beroendebehandling genom att belysa mindfullnessmetodens roll och funktionssÀtt i behandlingssammanhang med socialt utsatta mÀnniskor.
Mellanstadieelevers anvÀndning av matematiskt sprÄk : En experimentell studie om hur lÀrares sprÄkanvÀndning pÄverkar mellanstadieelevers sprÄkbruk i matematik
UtifrÄn tidigare teorier och forskning har hypoteser bildats i syfte att pröva dessa hypoteser i praktiken. Syftet Àr att pröva om lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder vid muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar Àven till att klargöra om lÀrares anvÀndning av matematiskt sprÄk bidrar till att eleverna kommunicerar pÄ ett matematiskt sprÄk.Tidigare forskning visar att matematik kan kommuniceras pÄ tvÄ sprÄk; vardagssprÄk och matematiskt sprÄk. Forskning som redovisas i studien lyfter det matematiska sprÄket som det sprÄk elever bör kommunicera pÄ. Det framgÄr Àven i studien att lÀrares sprÄkbruk pÄverkar vilket sprÄk elever anvÀnder dÄ lÀrare ses som elevers sprÄkliga förebild.Studien utgÄr frÄn ett deduktivt förhÄllningssÀtt dÀr syftet Àr att undersöka om elever pÄverkas av det sprÄk som lÀrare anvÀnder.
Tre före detta floristelevers upplevelser av gymnasieskolan ? utifrÄn kreativitet,motivation, bildning och förstÄelse.
Det hÀr examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treÄriga gymnasieutbildning pÄ Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten frÄn samma klass 2011 och Àr i dag verksamma florister. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor utifrÄn fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förstÄelse. De anser att de har fÄtt stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag frÄn en av respondenternas upplevelser under det sista Äret. Men förutsÀttningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut.
Under kniven En rÀttsvetenskaplig studie om omskÀrelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning
Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gÀllande kvinnlig könsstympning samt omskÀrelse av pojkar. Lagarna skiljer sig Ät, pÄ sÄ vis att den ena lagen innebÀr ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen Àr en reglering av att omskÀra pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktÀr dÄ den lyfter fram resonemang i förarbetena till de tvÄ lagarna. SynsÀttet i uppsatsen Àr, att det i bÄda fallen handlar om omskÀrelse, dÄ de bÄda ingreppen pÄ mÄnga sÀtt Àr likvÀrda och följaktligen dÄ ocksÄ jÀmförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frÄgor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.
"RÀttvisa Àr inte att alla fÄr lika mycket, utan att alla fÄr vad de behöver" : En fallstudie om betydande faktorer för en individanpassad undervisning för elever med dyslexi
Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan dÀr barn tar eller ges tillfÀlle till reflektion kring kÀnslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss av videoobservation för att fÄnga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, tvÄ dagar lades fokus pÄ samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys och resultatet presenterades varvat med vÄra tolkningar av empirin.
Somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlet som stöd för lÀrande NyanlÀnda flersprÄkiga grundskoleelevers attityder och förÀldrars och modersmÄlslÀrares upplevelse av modersmÄlet
Sammanfattning:Syftet med denna uppsats var att undersöka somaliska elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares syn pÄ modersmÄlsundervisning som stöd för lÀrande. Ytterligare ett mÄl var att undersöka ifall modersmÄlsundervisning ger stöd för andrasprÄksinlÀrning. I litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram olika teorier och tidigare forskningsresultat om modersmÄlsundervisning. För min undersökning valde jag att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod. I min undersökning in-gÄr somaliska nyanlÀnda och tvÄsprÄkiga elever i grundskolan, deras förÀldrar och deras mo-dersmÄlslÀrare.
Hur kan vi möta elever med dyslexi? En studie i hur man kan upptÀcka, diagnostisera och arbeta med elever med dyslexi
Detta examensarbete handlar om hur vi som arbetar i skolan kan möta de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter respektive dyslexi. Jag stÀller frÄgan vad dyslexi egentligen Àr och visar pÄ olika möjligheter att definiera ordet. Jag jÀmför de tvÄ begreppen dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter med varandra. MÄnga ger nÀmligen dessa ord olika innebörd. Andra frÄgor jag försöker besvara Àr hur dyslexi yttrar sig, och hur man kan upptÀcka om en elev har dyslexi.
Guide för design av ett Business Case för IT-investeringar tillÀmpat ett SME
Problemdiskussion: IT?investeringar Àr ofta den största investeringen ett företag gör.För ett medelstort företag blir det extra viktigt om att försÀkra sigom ett lyckat IT?projekt. Denna uppsats lyfter fram skillnadernamellan vad teoretikerna anser vara en kritisk framgÄngsfaktor ochvad praktikerna har för syn pÄ dessa.Syfte: Studiens syfte Àr att designa och utvÀrdera ett Business Case av enIT?investering för ett medelstort företag. Vi vill skapa en ökadförstÄelse hur ett Business Case kan utformas för ett SME och vadden bör innehÄlla för att öka chanserna för att lyckas medprojektet dÄ det idag sker mÄnga misslyckanden vidimplementering av affÀrssystem.AvgrÀnsningar: Ofta innehÄller ett Business Case mÄnga fler punkter Àn de vi valtatt behandla.
Kvinnor som överlevt bröstcancer?erfarenheter och behov av socialt stöd frÄn vÄrden : En litteraturstudie
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.
Kvinnors upplevelser av stöd och information vid amning ??try, try everyday? and you will succeed?
Amning vÀcker ofta starka kÀnslor och har förÀndrats genom tiderna. FrÄn att ha varit nÄgot naturligt blev amningen omgÀrdad av regler pÄ 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svÄr att upprÀtthÄlla vilket ledde till att synen pÄ amning förÀndrades till nÄgot besvÀrligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hÀlsoeffekter för bÄde kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.
SpeciallÀrares erfarenheter av Tidig Intensiv LÀstrÀning (TIL) : En intervjustudie av speciallÀrares arbete med TIL och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever.
 Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallÀrares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv LÀstrÀning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen fÄr för lÀssvaga elever. Studien har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr de faktorer som gör TIL-undervisningen framgÄngsrik enligt speciallÀrarna? Vilka svÄrigheter anser speciallÀrarna vara förknippade med att arbeta med TIL? PÄ vilket sÀtt anser speciallÀrarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrÄn den traditionella lÀsundervisningen, fördelar/nackdelar?Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallÀrare.I de teman som blev synliga under arbetets gÄng och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallÀrarna anser att metoden hjÀlper de flesta eleverna att komma vidare i sin lÀsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller andra diagnoser.Möjligheten att pÄ en daglig basis arbeta med att förstÀrka elevernas sjÀlvförtroende genom bekrÀftelse och beröm, men ocksÄ genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en sÀrskilt viktigt för att eleven ska lyckas.