Sökresultat:
3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 6 av 231
Elevers attityder till regler och regelarbete i skolan
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna pÄ skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhÄller de sig till belöning och pÄföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors Äsikter? Undersökningen genomfördes pÄ elever i Ärskurs 7-9 med hjÀlp av en strukturerad enkÀt som fylldes i under skoltid. PÄ alla frÄgorna som stÀlldes till fick eleverna vÀlja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte sÄ viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor..
NÀr skolan konkurrerar om eleverna : tvÄ intervjuer om valfrihet, konkurrens och marknadsföring i skolan
I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.
Analys av en metod för att extrahera generella regler frÄn multipla nÀt
Rapporten som följer Àr en analys av en metod som genererar regler frÄn neurala nÀtverk. Metoden heter VI-Analysis (Validity Interval Analysis) och Àr framtagen av Sebastian B. Thrun [Thrun]. VI-Analysis arbetar pÄ det sÀttet att det neurala nÀtverket ses som en svart lÄda dÀr endast de inputvÀrden och outputvÀrden som finns i nÀtverket anvÀnds som underlag nÀr regler ska genereras. Dessa inputvÀrden och outputvÀrden kommer sedan att fÄ tillÄtna intervall av VI-Analysis.
BehÄller Apoteket framgÄngsreceptet?
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka förutsÀttningar Apoteket har för att konkurrera pÄ en avreglerad marknad för receptfria lÀkemedel. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats med tonvikten pÄ insamlandet av sekundÀr data frÄn statliga utredningar. MetodangrepssÀttet Àr abduktivt. Slutsatser: VÄr slutsats Àr att Apotekets förutsÀttningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror pÄ hur regelverket för detaljhandelns försÀljning av receptfria lÀkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora intrÀdesbarriÀrerna blir pÄ den receptfria marknaden och sÄledes pÄverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsÀttas för konkurrens..
Revisions- och konsultbyrÄers affÀrsmodeller: Med kundperspektiv i fokus
Konkurrens och hur den pÄverkar ett företag kan skilja sig beroende pÄ vilken marknad eller bransch företaget befinner sig i. Hur ett företag vÀljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna Àr en bidragande faktor till uppsatsens genomförande. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för revisions- och konsultbyrÄers affÀrsmodeller och genom ett kundperspektiv (1) identifiera nyckelfaktorer och mekanismer för socialt utbyte som pÄverkar affÀrsmodellen och Àven hur kunder och företag upplever nyckelfaktorerna och de sociala mekanismerna. (2) Utveckla en analysmodell som visar företags centrala delar av deras affÀrsmodell och sociala mekanismer. Att utveckla en bra förstÄelse för organisationens omgivning hjÀlper företaget att uppnÄ en starkare, mer konkurrenskraftig affÀrsmodell.
Att definiera och skilja pÄ snarlika subgenrer : TillÀmpat pÄ death- och black metal
Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.
Lex Uggla : FörmögenhetsvÀrdering av aktier i onoterade aktiebolag
Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.
LÀrarkulturer och arbetslag : Om samarbete i förskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barnen leker med fokus pÄ hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. FrÄgestÀllningarna som formulerades Àr: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-ÄrsÄldern pÄ tvÄ olika förskolor i tvÄ kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de anvÀnder bÄde verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.
Annorlunda boende
I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.
Evolution av mÄlsökande och flyende boids
Detta arbete anvÀnder genetiska algoritmer för att fÄ fram ANN hos boids utifrÄn tvÄ uppsÀttningar regler och jÀmför de resulterande beteendena med varandra. Boids Àr simulerade fÄglar i en fÄgelflock som var för sig styrs med enkla regler men som tillsammans bildar ett flockbeteende. Genetiska algoritmer liknar naturens evolution. En population vars egenskaper kodas pÄ ett genom blir bÀttre pÄ de egenskaperna genom att de bÀsta individerna vÀljs ut och fÄr utvecklas mer medans de sÀmre rensas bort. ANN stÄr för artificiella neurala nÀrvek och ska likna biologiska neurala nÀtverk och ska med andra ord fungera som en hjÀrna.
"Glöm inte att Àta" En studie om mÄltiden som arena för socialisation
Nyckelord: Förskola, MÄltiden, Regler, Socialisation
MÄltiden pÄ förskolan Àr en social situation, likasÄ mÄltider i samhÀllet. MÄnga individer deltar i en samling som prÀglas av interaktion. Men denna situation innehÄller ocksÄ specifika regler och normer, vad som Àr accepterat vid ett matbord finns det begrÀnsningar för. Till skillnad frÄn mÄnga andra sociala situationer i samhÀllet och pÄ förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. MÄnga av samhÀllsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.
Konkurrens inom hotellbranschen : En jÀmförande studie om uppfattad konkurrens utifrÄn tvÄ perspektiv
The hotel industry in Stockholm is characterized by intense competition, and within the next couple of years the construction of a number new hotels is planed. As the number of hotels in Stockholm increase, the competition will increase and the importance of having well functioning strategies will become vital. The purpose of this essay is to examine how two hotels within the hotel industry in Stockholm experience and handle the competition. The two hotels that are included in the study are Clarion Hotel Stockholm and Scandic Continental. The essay derives from models and theories that are related to marketing and competition.
FrÄn koncentrationssvÄrigheter till diagnostisering
I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.
Jurisdiktion vid grÀnsöverskridande upphovsrÀttsintrÄng : Upphovsmannens skydd vid grÀnsöverskridande illegal fildelning
En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.
Aktierelaterade incitamentsprogram. Reglering, funktionalitet och framtid
Ămnet för uppsatsen Ă€r aktierelaterade incitamentsprogram.Incitamentsprogram Ă€r en omstridd typ av ersĂ€ttning. Historien bjuder pĂ„ mĂ„nga exempel pĂ„ hur dessa program givit ett utfall som varit alltför generöst mot ledande befattningshavare. Det finns Ă€ven gott om exempel pĂ„ hur man utnyttjat programmen och Ă€ven i flera fall brutit mot lagen.De regler som omger incitamentsprogram och dess beslutsgĂ„ng Ă€r inte ett regelverk skapat i ett gemensamt sammanhang utan reglerna stĂ„r att finna i flera olika kĂ€llor. OmrĂ„det regleras inte bara i lagstiftning utan Ă€ven ett antal sjĂ€lvregleringsorgan som stĂ„r marknaden nĂ€ra ger ut regler. Faktumet att reglerna kring incitamentsprogram inte skapats i ett gemensamt sammanhang gör att det kan vara svĂ„rt att faststĂ€lla vilka regler som gĂ€ller nĂ€r man skall besluta om olika typer av incitamentsprogram, bĂ„de vad gĂ€ller vilka konstruktioner som Ă€r tillĂ„tna och vad som krĂ€vs för att kunna fatta ett giltigt beslut om att införa respektive program.