Ordre public-förbehållet innebär att svensk domstol har rätt att avstå från att tillämpa enutländsk rättsordning, erkänna eller verkställa en utländsk dom, om det skulle leda tillett resultat som är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som är uppenbart oförenliga med grunderna för rättsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. Frågan har i stället lämnats åt rättstillämpningen, främstdomstolen, att avgöra. I förslaget från Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållandenåterfinns ett ordre public-förbehåll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.

Konkurrens och hur den påverkar företaget kan skilja sig beroende på bransch och vilket typ av marknad som företaget befinner sig på. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till företagens resultat. Vidare är konkurrens något som bidrar till att driva utvecklingen framåt eftersom det uppmanar företagen till att sträva mot att ständigt ligga i framkant för att bli nummer ett i kundernas ögon. En bransch där kampen om kunderna har tilltagit de senaste åren är inom byggsektorn och mer specifikt bland återförsäljarna av byggmaterial. I takt med att stora utländska kedjor har etablerat sig i många svenska städer, har redan existerande företag börjat känna av den ökade konkurrensen.

Bakgrund: De finansiella rapporterna som företagen publicerar ligger hos investerare till grund för ekonomiska beslut. Det är därför viktigt att ha kunskap om och förståelse för vilka effekter som olika redovisningsalternativ ger upphov till. Resultatplanering i företag innebär att det redovisade resultatet avsiktligt påverkas i en för företaget önskvärd riktning. Denna planering kan ta sig uttryck i både öppna och dolda taktiska åtgärder. De valmöjligheter som erbjuds i regler och rekommendationer skapar utrymmen för att företagen aktivt kan välja det redovisningsalternativ som passar dem bäst.

I dagens samhälle råder hård konkurrens mellan företag på många marknader. För att klara denna konkurrens måste företaget ha klara och specifika mål. Om företag ska lyckas att uppnå dessa mål måste de beakta individerna i företaget. Det är ledningens uppgift att få de anställda att arbeta mot målen och ett styrmedel som går ut på att nå företagets mål genom de anställdas gärningar är belöningssystem. Belöningssystem är tänkta att skapa motivation och öka effektiviteten hos de anställda, blir de anställda mer produktiva är det lättare för företaget att nå de uppsatta målen.

Bakgrund: Stora förändringar har skett under de senaste årtiondena kännetecknas till följd av att både internationella handeln samt behovet av att hitta nya marknader för kapitalanskaffning ökat. Ökningen av användandet av finansiella instrument och ökade transaktioner över länders gränser har vållat problem, både för redovisningskonsulter i företag och för revisorer, som inte är möjliga att lösa med nationella redovisningsrekommendationer. Med utgångsläge i att marknaderna upplever stora förändringar är ett av de mest omdiskuterade ämnena på redovisningsområden behovet av gemensamma regler. Företag investerar över gränser och utvecklingen går mot en alltmer global och internationell marknad, vilket ställer nya krav på enhetliga internationella regler utformas så att samtliga nationer kan tillämpa dem i sin redovisning. Problem: I november 2004 godkände EG-kommissionen genom en förordning IAS 39 (reviderad i december 2003 och mars 2004).

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige.Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer.I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier.Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstämmig europeisk avtalsrätt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehåller både avtals- och köprättsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlätta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik är det av intresse att ställa sig frågan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts både i förarbeten och i förslaget som sådant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts från svenskt håll. Med utgångspunkt från det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, får för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer från 12 svenska intressenter, med härkomst både från näringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

SammanfattningSyftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6.Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning?Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6.Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning.

ProblemFlygbranschen har under de senaste årtiondena genomgått en stor förändring vilket lett till en ökad och ny konkurrenssituation för samtliga aktörer. Uppsatsen utgångspunkt är att den förändrade situationen i flygbranschen förändrat relationen mellan flygbolag och flygplatser. Genom samarbete har de insett att de kan skapa nya möjligheter med mindre risker. Istället för att dela upp arbetet kan det löna sig att se på en hel, gemensam, värdekedja med ett gemensamt mål. Trots de nya omständigheterna där det finns möjligheter till ett större samarbete mellan de båda aktörerna är ämnet både nytt och relativt outforskat.

Bostadsbristen i de tätbebyggda områdena blir idag allt påtagligare och studenter är oftast de som drabbas hårdast. Byggandet av nya bostäder pågår runt om i landet men med alldeles för långsam tillväxt. I städerna minskar de centralt belägna markreserverna och ny bebyggelse förläggs allt längre från stadskärnorna.Ett alternativ till att minska bostadsbristen och att eftersträva en förtätning av innerstaden kan vara att utnyttja de befintliga råvindar som ofta finns i äldre byggnader med brantare tak. När är det lönsamt att bygga om en råvind till en vindsvåning? Vilka regler och krav måste följas?Bostadshuset Karlsborg 5 på Tegnérgatan 13 i Jönköping förvaltas av HSB Gambrinus.

Särskilda boenden för personer med vårdbehov är och har varit ett problemområde med många och varierande brister i det tekniska brandskyddet, så denna rapport ämnar klargöra vilka brister som är de mest vanligt förekommande. Syftet är även att ta fram vilka regler och förordningar som gäller för dessa särskilda boenden, både enligt dagens byggregler och enligt de kommande byggreglerna utgivna av Boverket. Som metod för datainsamling valdes att göra en fallstudie av tre särskilda boenden med hjälp av programmet BSV-vård, ett riskverktyg framtaget av experter för att utvärdera vårdanläggningars brandskydd. Verktyget bygger på ett antal komponenter som värderas var för sig, med ett värde mellan 1 och 5 där 5 är bäst, och som tillsammans bildar ett totalt brandskyddsindex för hela avdelningen eller boendet. För att få data till fallstudien genomfördes kvalitativa intervjuer med respektive enhetschef på de tre särskilda boendena, där enhetscheferna fick svara på frågor tagna ur BSV-vård.

Syftet med denna uppsats är att redogöra för de bestämmelser kring sekretess och anmälningsplikt som berör skolan. Jag är även intresserad av att ta reda på vilka hinder och möjligheter som kan uppstå i samband med tillämpningen av dessa regler. Genom en kvalitativ undersökning har jag försökt att få svar på mina frågor och de som intervjuades var rektorer på olika skolor. För att bredda undersökningen har jag dessutom valt att intervjua rektorer från tre olika kommuner och från två skilda skolor inom varje kommun. Genom informanterna har det framkommit mycket information om hur arbetet med sekretess och anmälningsplikt ser ut i skolan.

Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur förskollärarna tänker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan påverka barns lärande och utveckling i den fria leken genom regler gällande olika materials användande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt användningsområde till något helt annat, då barn gärna transformerar material så de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras på det sociokulturella perspektivet.Metoden som används är intervjuer då utgångspunkten är att förstå och beskriva hur förskollärare tänker om sitt handlande, vår ansats utgår därför från ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras på sex intervjuer av förskollärare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollärare tänkte på att ge barnen fri tillgång till allt material i en tillåtande miljö.