Sökresultat:
3460 Uppsatser om Nya regler för konkurrens - Sida 30 av 231
Korrigerande i skolan : Hur hanterar lÀrare det som uppmÀrksammas som störande föremÄl i skolan idag? En jÀmförelse mellan en skola i Sverige och en i Tyskland
Uppsatsen syftet Àr att undersöka vilka metoder lÀrare pÄ en skola  i Sverige och  pÄ en skola i Tyskland anvÀnder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land nÀr det gÀller just den aspekten. Intresset för frÄgestÀllningen uppstod nÀr jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lÀrare, som jag har mött, i de svenska skolorna Àn i de tyska. Den övergripande frÄgan Àr: Hur korrigerar lÀrare det som uppmÀrksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? UtgÄngspunkten för frÄgestÀllningen Àr Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lÀrare, om regler, förvÀntningar och lÀrares ÄtgÀrder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.
Speltestning ? Med Fuzzy Logic
Vid design av ett dataspel försöker speldesignern ofta skapa banor och fiender som tvingar spelaren att anvÀnda olika strategier för att överleva. För att hitta dessa strategier krÀvs speltestning. Speltestning Àr tidskrÀvande och dÄ ocksÄ dyrt. Den enklaste metoden för att spara tid Àr dÄ att anvÀnda data hooks i spelet och sedan lÄta testpersoner spela spelet. Data samlas dÄ in under alla spelsessioner och lagras i loggfiler.Med hjÀlp av data hooks samlades data in till denna rapport.
Gratis Àr gott! : Hur en gratistidning pÄverkar lÀsbeteendet till att komplettera eller substituera redan befintliga nyhetstidningar
Det Àr framför allt de unga som drar sig till den nya gratistidningen och det Àr framför allt de som samtidigt i högst utstrÀckning lÀmnar de andra Àldre gratistidningarna för den nya. 10-20 Äringarna tenderar att bli mer nyfikna pÄ kvÀllstidningarna och vi kan se att en ökad lÀsning av dessa uppstÄtt. Detta bidrar till att den nya gratistidningen inte Àr nÄgot direkt hot mot en kvÀllstidning, snarare ett komplement, medan andra gratistidningar fÄr kÀnna av högre konkurrens..
BolÄn : Har nischbankernas intrÀde pÄ marknaden förÀndrat storbankernas agerande vid utlÄning till bolÄn?
Syftet med uppsatsen Àr att se vad som förÀndrats i bankernas krav pÄ utlÄning vid fastighetsköp sedan nischbanker trÀtt in pÄ marknaden. Med hjÀlp av tvÄ fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, LÀnsförsÀkringar Bank och FörsÀkring, Nordea, VÀrmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fÄtt svara fritt pÄ de stÀllda frÄgorna. De fem bankerna som undersökts stÄr för sammanlagt 80 % av bolÄnemarknaden. Som utgÄngspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.Sedan nischbankernas intrÀde pÄ marknaden har bankerna fÄtt sÀnka sina krav pÄ grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fÄtt höja sin belÄningsgrad pÄ lÄn till fastigheter samt att de i vissa fall fÄtt sÀnka sina krav nÀr det gÀller sÀkerhet för lÄnet.
Kundval inom hemtjÀnsten - Har konkurrens blivit till?
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
Hur bör man gÄ tillvÀga vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ?
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka marknadsföringsÄtgÀrder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt pÄ en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som Àr ett tydligt exempel pÄ en marknad dÀr reklam Àr förbjuden. Vi har studerat en mÀngd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som Àr mest effektiva för att nÄ ut till slutkunden pÄ en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad dÀr reklam inte Àr ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsÄtgÀrder att ta till för att nÄ ut till konsumenten och att vissa lÀmpar sig bÀttre Àn andra pÄ denna marknad samt att de i kombination Àr ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sÀttet att nÄ ut till slutkunden Àr att företaget ska rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder direkt till konsumenten och inte gÄ via mellanhÀnder.
FastighetsmÀklaren: Laglös förmedlare eller opartisk mellanman?
För att fastighetsmÀklare ska fÄ arbeta med förmedling pÄ en yrkesverksam nivÄ krÀvs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger pÄ fastighetsmÀklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmÀklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. MÀklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta bÄde köparnas och sÀljarnas intresse. Det Àr trots detta accepterat att mÀklare tillgodoser en sÀljares intresse med extra varsamhet. FastighetsmÀklaren ska förbli opartisk och inte försÀtta sig i sÄdana situationer dÀr denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istÀllet för sÀljares och köpares intressen.
?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet
VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.
Uthyrning av arbetskraft - ett rÀttssociologiskt perspektiv pÄ en flexibilitetsstrategi
I ett bredare perspektiv Àr uthyrning av arbetskraft en del av en större förÀndring av arbetsmarknaden. FörÀndringen kÀnnetecknas av en ökning av sÄ kallade atypiska arbetsformer sÄ som projektanstÀllningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, bestÄr i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte Àr utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillÀmpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ÀndÄ allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anstÀllning har.Uppsatsen behandlar Àven problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhÀllet i stort. Ett exempel Àr den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.
Kluster utan duster : En analys av kluster och dess effekter pÄ butiksförsÀljning
Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försÀljningen hos Telenor Sveriges butiker pÄverkades beroende pÄ om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatulÀge eller gallerior, samt med hÀnsyn till vilka konkurrenter som fanns i nÀrheten. Studiens slutsats tyder överlag pÄ att det, för försÀljningen, var bÀst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria..
Marknadsföring till barn : Vilken vÀg kan företagen vÀlja?
Vi blir idag överrösta av budskap frÄn företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir dÀrmed svÄrare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt Àr den bÀsta för dem. Företagen mÄste sticka ut ur mÀngden och vÀcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gÀller Àven för företag som marknadsför till barn och ungdomar dÀr speciella skydd i form av lagar och regler finns.VÄrt fenomen som vi har valt att undersöka Àr företagens marknadsföring till barn under tolv Är, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att fÄ en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (förÀldrar med barn under tolv Är) undersökas för att se hur de uppmÀrksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet Àr att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.
Förenklade regler i ABL : För smÄ privata aktiebolag
Den som vill bedriva nÀringsverksamhet i Sverige kan vÀlja mellan olika bolagsformer, dÀribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns tvÄ typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. BestÀmmelserna i dessa författningar hÀrstammar till viss del frÄn de bolagsrÀttsliga direktiv som EU har beslutat ska gÀlla inom unionen.Det sker stÀndiga förÀndringar pÄ bolagsrÀttens omrÄde, bÄde avseende de gemenskapsrÀttsliga reglerna frÄn EU och de nationella bestÀmmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvÀndigt att Àven se över samtliga bolagsdirektiv för att underlÀtta det administrativa arbete som Äligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansÄg Àven i samma utredning det angelÀget att varje medlemsstat sÄg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för smÄ bolag.Sveriges regering utfÀrdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för smÄ privata aktiebolag.
Den rationella kroppen : Makt och kontroll över kropp i dystopi, utopi och science fiction
Vad som stÀndigt Äterkommer i det hÀr arbetet, genom de böcker som diskuterats: en kontrollerad, rationellt strukturerad, kroppp. En kropp gjord för att anvÀndas, men pÄ vilket sÀtt? Enligt vilka regler? Och för vems skull?Vetenskapens avskalande av kulturella och religiösa kroppsförestÀllningar har lett till att de diffusa, utbytbara normerna blivit utbytta mot bestÀmda och odiskutabla fakta..
Konflikter och konflikthantering pÄ institution ? en kvalitativ studie om personal och ungdomars erfarenheter
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur personalens konflikthantering ser ut pÄ tvÄ behandlingsinstitutioner för ungdomar i VÀstra Götalands lÀn. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur hanterar personalen konflikter pÄ institutionerna?Hur upplever ungdomarna pÄ institutionerna personalens konflikthantering?Hur upplever ungdomar och personal de konflikter som uppstÄr pÄ institutionerna?Studien belyser vilka erfarenheter personal och ungdomar har kring konflikthantering och konflikter som uppstÄr vid institutionerna. Undersökningen bygger pÄ Ätta stycken kvalitativa intervjuer, fyra stycken med personal och fyra stycken med ungdomar. För att tolka det insamlade materialet har detta analyserats med hjÀlp av inlÀrningsteori.
Hur ska smÄ retailbanker konkurrera pÄ den nordiska marknaden?
Bankmarknaderna Àr inne i en förÀndringsprocess tillföljd av teknikutveckling och ökat personligt inflytande över den egna ekonomin. Detta stÀller nya krav pÄ smÄ retailbanker och de mÄste hitta nya sÀtt att skapa relationer med kunderna. Studien jÀmför fyra smÄ nordiska retailbanker och vilka hot och möjligheter de stÄr inför. Genom att studera vilka resurser bankerna har till förfogande drar vi slutsatser om hur bankerna ska agera för att hantera dessa..