Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig världen över. Denna aktör är privata företag som i dagsläget erbjuder allt från supplementär logistik till att helt ersätta nationella arméer. Utgångspunkten i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framväxten i Sverige specifikt.I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. Därefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige.Den befintliga teorin som prövats på Sverige består av sju faktorer beskrivandes politiska och samhälleliga förutsättningar vilka förklarar expansionen. Av dessa återfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstår en mer nyanserad bild, där endast fyra av faktorerna är relevanta som förklaringar.

Miljöer är unika och formas av en sammansättning av objekt, omgivning och sammanhang. Det är människor som ger kulturarv innehåll och mening. Genom tillgången till kulturarv får människor en länk till historia som ökar förståelsen för både historien, samtiden och framtiden. Kulturarv är en gemensam tillgång och angelägenhet för människor. Det ger möjlighet att delta och påverka arbetet med kulturarvsfrågor vilket är en grundläggande demokratisk rättighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid väpnade konflikter.

This study examines how the Swedish state has communicated security, threats,and citizen responsibility to the population through different versions of thebrochures ?If Crisis or War Comes?. Drawing on securitization theory and UlrichBeck?s theory of the risk society, the study analyzes how threat perceptions, protected referent objects, and the role attributed to individuals have changed overtime. The analysis is based on a deductive qualitative content analysis of sixbrochures published in 1943, 1952, 1961, 1989, 2018, and 2024.The findings demonstrate a clear transformation in the construction of threats,shifting from a predominant focus on conventional military conflict during theSecond World War and the Cold War to a more diversified threat landscape in thetwenty-first century, including societal disruptions, propaganda, cyber threats,environmental risks, and pandemics.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev händelsen som startade hela världens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornätverk dykt upp och terrorismen har lämnat få människor opåverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken på World Trade Center påverkade händelseförloppet i USA och den militära insatsen. Genom att använda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jämförande studie mellan hur luftstridskrafterna användes under konflikten i Kosovo år 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgår från en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt närhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar på ett väl organiserat och standardiserat sätt att utföra luftstrid på. En tydlighet i taktiken där fokus genomgående, i respektive konflikt, läggs på samma sorts mål. Men även tydliga skillnader mellan konflikterna går att särskåda men det påpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken är svår att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha påverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jämförelse mellan båda konflikterna.

Max Weber talade om byråkratiseringen av det västerländska samhället som en process tätt sammanknippad med samhällsmoderniseringen och industrialiseringen. Byråkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos härskarna. Denna process återspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmäts individerna som aktörer och hur den byråkratiska processen ännu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktären av ett tillfälligt vapenstillestånd än ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

SammanfattningSyftet: att utifrån litteraturen beskriva föräldrars och syskons erfarenheter då ett barn i familjen får diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos påverkade hela familjen. Föräldrarnas parrelation förändrades, friska syskon kände sig utanför och upplevde förändringar i relationen till det sjuka barnet.

This paper intends to provide a better understanding of how to rebuild a crisis affected area and how to plan for the inhabitants of a wounded city. It will also examine the landscape architect's tasks in this work to provide a planning perspective. The discussion of reconstruction is significant because the insight and knowledge in the subject is needed in order to help nations after a disaster. Bosnia-Herzegovina's capital Sarajevo is a city recovering from a civil war where the city's situation was complicated by an ethnic conflict that has been segregating it. The restoration of the city's structure can free people from their tragedy and make them live again.

Titel: Flykting barn i skolan ? Pedagogens förhållningssätt i förberedelseklass. Författare: Lisa Kjellén Denna uppsats handlar om två pedagogers arbete i förberedelseklass. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar pedagogens förhållningssätt och vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i relationen med flyktingbarnen. Jag har i min empiriska studie valt att intervjua två pedagoger som arbetar i en förberedelseklass år 1-3 och år 6-9.

Villkoren för krigföring befinner sig i ständig förändring och tempot med vilket de ändras ökar. Det här för med sig allt fler faktorer att ta hänsyn till när de samtida förutsättningarna för krig och konflikter skall förstås och hanteras, och bland dessa finns medierna och deras sätt att rapportera från konflikter. Tidigare forskning inom området har visat att ett lands mediers rapportering från konflikter tenderar att spegla nationens utrikes- och säkerhetspolitiska orientering, vilket i sådana fall innebär att sättet på vilket ett lands medier rapporterar från en konflikt kan påverka omvärldens uppfattning om landet i sin helhet.Uppsatsens syfte är att undersöka om svensk medierapportering alltjämt speglar den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen, eller om den tenderar att uppvisa en mer självständig roll. Undersökningen sker genom en fallstudie av svensk nyhetsrapportering från en konflikt i Sveriges närområde i modern tid. Via metoden framinganalys jämförs Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters rapportering från Krimkrisen 2014 med ett antal teman ur svensk utrikes- och säkerhetspolitisk orientering, i både historisk och modern tappning.Resultatet visar att nyhetsrapporteringen från den aktuella tidsperioden går i linje med den svenska utrikes- och säkerhetspolitiska orienteringen och att det finns tydliga inslag av såväl historiska drag såsom neutralitet och alliansfrihet, som av moderna drag avseende internationalism med betoning på multilateralt samarbete..

In the early morning of February 24th, 2022, Russian troops crossed the border to Ukraine which started the full-scale war between Ukraine and Russia. Even though the war does not directly involve the EU or member states of the union, it affects the lives of the European people. While previous research has established that general attitudes towards the European Union and European integration has changed in some countries within the Union since the start of the war, the question remains how attitudes towards EU and European integration has changed across EU. A second unanswered question is whether populations in Western and Eastern Europe have responded differently, leading to a potential divergence or convergence in attitudes. The theory ?Rally around the flag? suggests that an outright war that border to EU will increase support for the political leadership in EU.

Det kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

Samhällets beroende av elektrisk kraft samt sårbarheten i leveranserna är en viktig och ständigt aktuell fråga. Förändringar i samhällets struktur samt utveckling av den teknik som används i vardagen ökar ständigt vårt beroende samtidigt som medborgarnas krav på trygghet och förutsägbarhet är fortsatt stort. De senaste årens haverier, tekniska misstag, naturkatastrofer och terrordåd utgör en påminnelse om riskerna för samhällets normala funktion.De konkreta hot som vi förut uppfattat, främst knutna till risken för krig, har förbytts till mer omfattande och ofta vaga risker som är svårare att möta med planering och resursstyrning.Parallellt med ovanstående förändringar i vårt dagliga liv, har myndigheternas möjlighet att påverka aktörerna på elmarknaden minskat drastiskt genom stora avregleringar. En ökande efterfrågan globalt medför också osäkerheter avseende hur och med vilka metoder vi skall fylla framtida behov.Uppsatsen påvisar sådana konsekvenser av långvariga avbrott att dessa inte kan accepteras samt finner sådana brister i leveranssystemen att sannolikheten för avbrott inte är försumbar.De största behoven av åtgärder finns inom områdena information, samverkan och fortsatta riskanalyser.Ämnet är utformat i samarbete med Länsstyrelsen i Värmlands län med avsikt att stödja pågående risk- och sårbarhetsanalyser. Syftet är att översiktligt belysa riskanalysens element ?Konsekvens? och ?Sannolikhet? inom ämnesområdet, dra slutsatser som ger vägledning för lämpliga åtgärder samt lämna förslag på fortsatt utredningsbehov..

Frågan om civil-militär samverkan i multinationella insatser har länge diskuterats. I takt med att den säkerhetspolitiska situationen i världen förändras, förändras också inställningen som de i multinationella insatser ingående aktörerna har till civil-militär samverkan. Sedan det kalla krigets slut har konfliktmönstren i världen förändrats. Trenden pekar mot färre mellanstatliga krig, och fler inomstatliga konflikter. I dessa konflikter samexisterar militära och civilaaktörer, och samverkan dem emellan blir därför viktig.Detta har uppmärksammats i det internationella samfundet, medan det har varit tystare i Sverige.Den här uppsatsen söker finna en möjlig förklaring till att det blivit så.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Studiens syfte är att genom en kvantitativ innehållsanalys ge svar på vilka artikeltyper och nyhetssammanhang som oftast förekommer för judendom, kristendom och islam ? de tre abrahamitiska religionerna ? i tidningarna Svenska Dagbladet (SvD) och Sydsvenskan (SDS) för perioderna april 2002, oktober 2002 och motsvarande för 2012.För att nå ökad förståelse för resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen har intervjuer genomförts med en ledarskribent från vardera tidning samt med en representant från vardera religion. De intervjuade har bland annat fått ge sin uppfattning kring hur religionsnyheter ser ut idag jämfört med tio år sedan.Den kvantitativa studien består av 283 analyserade artiklar, av vilka 118 behandlar islam, 109 kristendom och 56 judendom. Kristendom dominerar för inrikesnyheterna och islam för utrikesnyheterna. Inom de inrikesartiklar som berör islam dominerar sammanhanget diskriminering, medan kultur och antisemitism utmärkte kristendom respektive judendom.